  Nedsnkt text i kemiska formler har markerats med klammerparenteser
  s hr {3}.]




            Villkor och Mjligheter
                      fr
              Kemisk Storindustri
                   i Sverige.

                       af
                 Ernst Larsson
                 Bruksingenir.




  Gteborg
  N. P. Pehrssons Frlag
  (Gustaf Stern) i Distribution.




  Eftertryck och fversttning fr ske
  endast med frfattarens tilltelse.


  Gteborg A. Lindgren & Sner, 1908.




Frord.


_ndamlet med denna lilla bok r att visa hn p den stora mngd
arbete, som vrt land erbjuder fretagsamheten p den kemiska
industriens omrde, samt att framhlla de viktigaste villkoren fr
framgng uti sdant arbete. Hr m slunda icke vntas en mngd tydligt
utstakade vgar, fullstndiga utredningar, kalkyler och frslag. Nej,
vgarne, mjligheterna, kunna gifvetvis inom en s trng ram endast
flyktigt antydas. Med ledning af litteraturhnvisningarne kan emellertid
en hvar ltt g vidare och frdjupa sig p det gebit, som speciellt
intresserar honom._

_Tysklands kemiska industri, uti hvilken jag en lng fljd af r varit
verksam, har hr blifvit gnad en strre uppmrksamhet. Detta har skett
hufvudsakligen fr att ssom ett efterfljansvrdt exempel antyda
tyskarnes fretagsamhet, organisationsstt och ihrdighet._

_Denna skrift r afsedd icke blott fr teknici, utan fr alla, som hysa
intresse fr den kemiska industrien och dess framgng i vrt land._

_En del af kapitlen IV och V ha varit infrda i Industritidningen Norden
under tiden 3 januari-8 maj i r._

_FALUN i Juni 1908._

_ERNST LARSSON._




*Innehllsfrteckning.*

                      Sid.
  Frord                                                               I
  Innehllsfrteckning                                                II
  Frkortningar                                                       IV
  Inledning                                                            1
  *I. Tysklands kemiska industri*                                      3
      Leblancsodafabrikationen och drmed sammanhngande
          tillverkningar                                               3
      Ammoniaksoda                                                     6
      Konkurrensen mellan de bda sodametoderna                        7
      Kaustikt natron och klorkalk p elektrolytisk vg                8
      Leblanc-fabrikernas kamp p tv fronter                         10
      Tjrfrger                                                      14
      Indigosyntesens tekniska utveckling                             16
      Svafvelfrger                                                   21
      Ngra siffror frn Tysklands tjrfrgfabriker                   22
      Andra organiska mnen                                           24
      Ngra statistiska data frn Tysklands kemiska industri          25
      Utlandets reflexioner med anledning af Tysklands
          framgngar                                                  30
  *II. Arbetsintensitet, arbetslner och aflningsstt*               35
  *III. Sveriges kemiska industri*                                    44
      Statistik                                                       44
      fversikt af Sveriges produktion                                60
  *IV. Ngra utvecklingsvillkor fr kemisk industri
           i Sverige*                                                 68
      Planmssigt och effektivt tullskydd                             72
      Ngra allmnna frutsttningar fr framgngen af
          ett industriellt fretag                                    77
  *V. Hvilka kemiska fabrikationer ha utsikt till framgng
          i Sverige?*                                                 82
      Elektrokemiska m.fl. fabrikationer                              85
        _Organiska tillverkningar_                                   100
          Organisk syntes                                            100
          Syntetiska frgmnen                                       103
          Ngra organiska naturprodukter                             105
          _Trets produkter_                                         108
            ttiksyra, metylalkohol, aceton och tjra                111
            Cellulosa                                                116
            Produkter af cellulosa                                   120
            Produkter af sgspn                                     126
        _Oorganiska fabrikationer_                                   134
          Cellulosaindustriens behof af billigt natron               134
          Natronvinning ur chilesalpeter                             139
          Ngra freslagna metoder fr tillverkning af soda          141
            1. Koksalt ssom utgngsmaterial                         141
            2. Sulfat ssom utgngsmaterial                          144
          Ngra andra alkalisalter                                   152
          Fosfater                                                   152
  *VI. Sparsamhet med vrmet ndvndig*                              154
  Slutord                                                            156
  Register                                                           163




Frkortningar.


  Affrsv. = Affrsvrlden, Ekonomisk veckorevy.
  B. d. d. ch. G. = Berichte der deutschen chemischen Gesellschaft.
  Ch. Ind. = Die chemische Industrie.
  Ch. Ztg. = Chemiker Zeitung.
  Ch. Ztg. Rep. = Chemiker Zeitung Repertorium.
  Dingl. J. = Dinglers polytechnisches Journal.
  D.R.P. = Deutsches Reichspatent.
  Ind. Norden = Industritidningen Norden.
  J. A. = Jernkontorets Annaler.
  J. A. Bih. = Bihang till Jernkontorets Annaler.
  Journ. of the Soc. of Ch Ind. = Journal of the Society of Chemical
      Industry.
  Sv. Kem. Tidskr. = Svensk Kemisk Tidskrift.
  Sv. Pappers T. = Svensk Papperstidning.
  T. T. = Teknisk Tidskrift, Allmnna afdelningen.
  T. T. K. = Teknisk Tidskrift, Afdelning fr kemi o. bergsvetenskap.
  Wagner-Fischers J. = Wagner-Fischers Jahresbericht.
  Z. d. sterr. Ing. u. Arch. V. = Zeitschrift des sterreichischen
      Ingenieur- und Architekten-Vereins.
  Z. f. a. Ch. = Zeitschrift fr angewandte Chemie.
  Z. f. Elektrochemie = Zeitschrift fr Elektrochemie.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




Inledning.


I vrt land r den kemiska industrien nnu obetydlig, men det finnes all
anledning antaga, att den skall komma till en betydlig utveckling. Det
br drfr ha sitt intresse att hr till en brjan kasta en blick p
motsvarande industri och dess utveckling i det land, dr densamma kommit
lngst, nmligen Tyskland. Vi f visserligen icke tnka p att kopiera
hvarken det ena eller andra landet, utan ha att g de vgar, som fr oss
ro naturliga, men vi kunna dock frn utlandet hmta mnga lrdomar, som
hjlpa oss fver tskilliga hinder p utvecklingens vg.

Nutidens kemi och kemiska industri ha utvecklat sig p den af franska,
svenska och engelska vetenskapsmn lagda grunden. Det var genom
_Lavoisier_, _Scheele_, _Priestley_ och _Berzelius_, som kemien blef en
p kvantitativ forskning grundad vetenskap.

Sedan syret upptcktes (1774 af Priestley) har den civiliserade vrlden
genomgtt en riktig omhvlfning uti seder och bruk... Kunskapen om
jordens, luftens och vattnets sammansttning har medfrt rationell
tillverkning af metaller och otaliga andra mnen... Man kan sga, att
staternas materiella vlstnd genom denna upptckt mngdubblats...
Hvarje srskild upptckt inom kemien medfr liknande verkningar och
hvarje anvndning af kemiens lagar r i stnd att alltid i ngon
riktning bringa staten nytta och hja dess kraft och vlstnd... r icke
den kemiska vetenskapen de vises sten, som lofvar ka vra krars
fruktbarhet och tillfrskra mnga millioner mnniskor en existens med
trefnad och utveckling, de vises sten, som omformar jordskorpans
bestndsdelar till nyttiga produkter, hvilka handeln frvandlar i guld.
r icke kemien de vises sten, som lofvar att visa oss lifvets lagar
och ge oss medel att bota sjukdomar och frlnga lifvet... _Utan_
vetenskapen ndgas mnniskan tjna naturkrafterna, men _med_ vetenskapen
gr hon dessa till sina tjnare. Dessa ord uttalades 1851 af _Liebig_,
den man, som ofta kallas Tysklands strste kemist. Att med kemiens hjlp
gra guld r numera ingenting ovanligt och Liebigs profetiska tal om
kandet af krarnes fruktbarhet genom kemien har redan i betydlig grad
blifvit verklighet.

Den framstende tyske vetenskapsmannen _Ostwald_ yttrade uti ett
fredrag, som han vid en resa i Amerika fr ett r sedan hll i Boston:
Den kemiska utvecklingen brjade i Frankrike, men nu utfres nra tre
fjrdedelar af hela vrldens kemiska forskning i Tyskland, hvilket
omslag r att tillskrifva Liebigs metoder.

  [Decoration]




*I. Tysklands kemiska industri.*


*Leblanc-sodafabrikationen och drmed sammanhngande tillverkningar.*

I Tyskland liksom i Frankrike och England har den kemiska storindustrien
utvecklat sig p sodafabrikationen ssom grundval, och dess begynnelse
kan sgas sammanfalla med grundandet af sodafabriker p den af
fransmannen _Leblanc_ r 1797 uppfunna tillverkningsmetoden.

Omkring 1830 byggdes de frsta Leblanc-sodafabrikerna i Tyskland. Detta
lands kemiska industri r slunda icke mer n 75 r gammal, och redan
uppgr vrdet af de produkter, den rligen tillverkar, till bortt
1500 millioner mark.

Rmaterialet till sodan, koksaltet, finnes i Tyskland i riklig mngd;
dels brytes det i saltgrufvorna och dels utvinnes det genom afdunstning
af saltkllornas vatten. Sodafabrikerna byggdes emellertid icke alltid
p platser, dr detta rmaterial fanns, utan mnga, ja, de flesta, lades
antingen invid de stora vattenvgarne eller ock i nrheten af stenkols-
eller brunkolsgrufvor. Leblanc-sodafabrikerna, liksom de flesta andra
kemiska fabriker, behfva nmligen ganska mycket brnsle, men de behfva
fven andra rmnen eller hjlpprodukter. Nst koksalt kommer
svafvelsyra, hvilken de sjlfva tillverka, mestadels af spansk eller
portugisisk svafvelkis, men stundom af inhemskt zinkblende. De vid Rhen
belgna sodafabrikerna f sin spanska kis via Rotterdam med bt.
Kisbrnderna g sedan med bt tillbaka utfr Rhen till Duisburg, dr
kopparen extraheras, hvarefter den terstende jrnoxiden ssom jrnmalm
(purple ore) gr till jrnhyttorna. Ett ytterligare rmaterial vid
sodatillverkningen r kalksten.

Det r slunda synnerligen viktigt, att transporten af alla dessa
rvaror icke stller sig fr dyr.

Gngen af sjlfva fabrikationen r fljande. Koksaltet behandlas i
muffelugnar med svafvelsyra, hvarvid sulfat och saltsyra erhllas.
Sulfatet, det nrmaste utgngsmaterialet fr sodan, r fven ssom
sdant en handelsvara och anvndes i stora mngder vid tillverkning af
cellulosa, glas och svafvelnatrium. Saltsyran afsttes dels ssom sdan
och dels frarbetas den till klor, klorkalk och andra klorprodukter.

Fr sulfatets framstllning har vid ngra fabriker (i Tyskland endast
vid _Rhenania_ nra Aachen) ett annat af engelsmannen _Hargreaves_
uppfunnet stt kommit till anvndning. Enligt detta utsttas porsa
briketter af koksalt vid en temperatur af c:a 500 C fr inverkan af
rostgaserna frn kis eller blende med ett fverskott af luft jmte
vattennga. Genom denna metod besparas man tillverkningen af
svafvelsyran.

Det p ena eller andra sttet tillverkade sulfatet blandas med kalksten
och kol och upphettas i flamugnar. Hrvid bildas rsodan, ur hvilken
sedan genom urlakning med vatten en oren sodalut erhlles. Efter
behandling med kolsyra kan ur denna lut genom kristallisation erhllas
ganska ren kristallsoda, hvilken hller c:a 37 % vattenfri soda och 63 %
vatten. Indunstas luten och upphettas det salt, som drvid afskiljer
sig, eller terstoden af den till torrhet afdunstade luten, s erhlles
vattenfri s.k. kalcinerad soda af strre eller mindre renhet. Den i
vatten olsliga eller svrlsliga terstoden, i hufvudsak
svafvelkalcium, bortkastades i brjan ssom vrdels, men efter hand
brjade man drur tillgodogra svaflet, dels ssom sdant, dels ssom
svafvelvte, hvaraf svafvelnatrium framstlldes, och dels frarbetades
kalciumsulfuretet genom oxidation i luften under omsttning med sulfat
till natriumtiosulfat (undersvafvelsyrligt natron, antiklor).

Senare har ock en metod, _Chance-Claus_-processen, fr svaflets
tervinnande kommit till anvndning hufvudsakligen i England. Vid
densamma frigres ur sodaresterna medelst kolsyra svafvelvte, och detta
anvndes under frbrnning med luft ssom rmaterial vid
svafvelsyretillverkningen i stllet fr svafvelkis, s att svaflet vid
Leblanc-sodafabrikationen stndigt terfres i en cirkelprocess. Finnes
frdelaktig afsttning fr svafvel, s kan sdant ltt utvinnas genom
half frbrnning af svafvelvtet, d.v.s. man tillfr endast den fr
vtets frbrnning ndiga luftmngden.

Leblanc-sodatillverkningen krfver slunda flera hjlpfabrikationer och
ger en hel del biprodukter. Till svafvelsyrefabrikationen ansluter sig
ock vanligen tillverkningen af salpetersyra, hvilken ter ssom
affallsprodukt ger bisulfat, som gr till sulfatugnen fr omvandling i
monosulfat (svida det icke finner afsttning vid de tekniska
fabrikerna ssom vinstenspreparat fr framstllning af brus- eller
jstpulver o. dyl.).

Klorkalktillverkningen med regenerering af mangansuperoxid enligt
_Weldon_ ger klorkalcium ssom affallsprodukt.

Vid sodatillverkning enligt _Leblanc_ tvingas man slunda rentaf att
utom sodan tillverka fven en hel mngd andra kemiska artiklar, och just
hrigenom blef denna fabrikation af s stor betydelse fr utvecklingen
af den kemiska industrien. Nstan frn brjan var det vanligt, att en
Leblanc-sodafabrik tillverkade minst ett dussin olika produkter, och
denna mngproduktivitet har sedan n mera utvecklats[1].

    [Anmrkning 1: Se Fabrikationssiffror uti Sv. Kem. Tidskr.
    1891: 129.]

Under flera decennier tillverkades all soda efter Leblancs metod; sodan
stod hgt i pris och fabrikerna gjorde lysande affrer. Men s
utarbetade belgaren _Solvay_ ett nytt stt fr tillverkning af soda.

P 1850 och 60-talet tnjt sodan i Tyskland ett tullskydd af 25-55 % af
vrdet.


*Ammoniaksoda.*

P utstllningen i Wien 1873 framtrdde Solvay-sodan frst, och det
drjde drefter icke lnge, innan flera fabriker uppstodo, som arbetade
efter den nya metoden. r 1878 var priset p soda (kalcinerad) nnu 200
mark per ton, men sedan sjnk det, s att det 1886 stod uti endast
80 mark. Detta oerhrda prisfall medfrde svra tider fr
Leblanc-fabrikerna. Solvays metod var nmligen en betydlig genvg.
Enligt densamma behfver man icke genom afdunstning utvinna saltet ur
den saltlsning, som erhlles frn saltkllorna, utan direkt i denna
lsning utfres en omsttning mellan klornatrium och ammoniumbikarbonat,
hvarvid bildas natriumbikarbonat, som utfaller, och klorammonium. Detta
i sammanfattning; i sjlfva verket r frloppet icke fullt s enkelt.
Genom upphettning af bikarbonatet erhlles en mycket ren, vattenfri
soda.

Rmaterialierna ro, utom saltlsningen, ammoniak och kolsyra.
Ammoniaken, som fs ur ammoniumsulfat, erhllet vid koksning
(torrdestillation) af stenkol, tervinnes emellertid ur vid processen
bildadt klorammonium genom tillsats af brnd kalk och drp fljande
destillation. Kolsyran erhlles vid kalkstenens brnning. Ssom
affallsprodukt erhlles vid Solvay-processen en lsning af klorkalcium,
hvilken dock vanligen r vrdels, emedan, ingen strre anvndning fr
detta mne finnes[2].

    [Anmrkning 2: Se Fabrikationssiffror uti Sv. Kem. Tidskr.
    1892: 14.]


*Konkurrensen mellan de bda sodametoderna.*

I rak motsats till Leblanc-metoden lmnar Solvay-metoden. icke en enda
vrdefull biprodukt, men denna omstndighet har knappast framsttt ssom
en nackdel fr den sistnmnda. Vid Solvay-metoden r brnsletgngen
mycket mindre, och som dessa fabriker vanligen lggas dr, hvarest en
nra nog vrdels koksaltlsning af tillrcklig styrka finnes att
tillg, s reduceras kostnaden fr utgngsmaterialet till ett minimum.
Denna senare omstndighet har gjort, att ammoniaksodafabrikerna i
allmnhet slsa ngot med detta rmne. 100 kg soda fordra teoretiskt
138 kg NaCl, men ofta frbrukas 200, ja, nda till 220 kg. S snart
ammoniaksodafabrikerna hade lrt sig att till en obetydlighet reducera
frlusten af den dyrbara ammoniaken[3] sjnk drfr priset p soda
hastigt. Leblanc-sodafabrikerna mste slja sodan under
tillverkningsvrdet och inskrnka produktionen. Men hrigenom
inskrnktes ock produktionen af de nu i marknaden oumbrliga vordna
biprodukterna, och priset p dessa, isynnerhet p den frnmsta af dem,
klorkalken, steg s, att sodatillverkningen snart ter kunde kas och
sodan med frdel sljas till priser, som frut varit ruinerande.

    [Anmrkning 3: 1878 frlorades nnu 10  20 kg per ton soda, men
    nu anses 1 kg fr mycket.]

Fr Leblanc-fabrikerna blefvo s biprodukterna hufvudprodukter, och
dessa fabriker stodo sig nu rtt bra i konkurrensen med ammoniaksodan.
Flera af dem repade sig dock aldrig efter de svra ren, utan
sodaproduktionen efter Leblancs metod sjnk alltmera. r 1896
tillverkades slunda efter denna metod i Tyskland endast c:a 13 %,
i Frankrike 16 %, i sterrike 36 % och i England c:a 50 % af de resp.
lndernas totala sodaproduktion. Leblanc-fabrikernas tillbakagng var
dock icke fullt s stor, som dessa siffror synas angifva, ty
sodakonsumtionen hade under tiden betydligt kats. En del
ammoniaksodafabriker infrde fven tillverkning af kaustikt natron
enligt _Lwig_ medelst jrnoxid[4].

    [Anmrkning 4: D.R.P. 21593, 41990 och eng. pat. 1974/1887.]

Genomfrandet i praktiken af ammoniaksodametoden, hvars kemiska frlopp
sedan lnge varit bekant, var fr den kemiska teknologien en storartad
framgng, som sporrade till ytterligare arbeten i liknande
riktningar[5].

    [Anmrkning 5: Litteratur: _H. Schreib_: Die Fabrikation von Soda
    nach dem Ammoniakverfahren. Springer, Berlin. _H. Schreib_:
    Ch. Ztg band 30, _Jurisch:_ Ch. Ztg band 30 och Ch. Ind. 1907.]


*Kaustikt natron och klorkalk p elektrolytisk vg.*

Elektriciteten hade s smningom brjat komma till anvndning fven inom
kemien. Ngra af de strsta tyska bolagen fr kemisk industri beslto
mot slutet af 1880-talet att gemensamt bekosta frsk i strre skala fr
att praktiskt genomfra det sedan lnge knda sttet att elektrolytiskt
snderdela klornatrium och klorkalium. Frsken, som utfrdes vid
Leblanc-sodafabriken Griesheim a/M., gfvo godt resultat och franledde
grundandet af bolaget _Chemische Fabrik Elektron_ i Frankfurt a/M. och
anlggandet af tv fabriker. Den ena af dessa lades vid Griesheim och
den andra invid brunkolsgrufvorna vid Bitterfeld med kalisaltdistriktet
s att sga inp knutarne. Uti detta bolag med ett kapital af
9 millioner mark uppgick ngot senare hela Leblanc-fabriken Griesheim
med alla dess bifabrikationer. Sedermera har det ock upptagit en mindre
anilinfrgfabrik och kat sitt aktiekapital till 12 millioner mark.
Under de senaste ren har utdelningen varit 12 %.

I midten af 1890-talet producerade detta bolag i sina fabriker vid
Griesheim och Bitterfeld medelst elektrolytisk snderdelning af
klorkalium i s stor skala klorkalk och kaustik kalilut, att ett par
tyska handelskamrar i sina berttelser fr 1895 redan talade om prisfall
fr klorkalk af denna anledning.

Snabbt uppstodo nu i Tyskland, Frankrike, Schweiz, England och Amerika
elektrolytiska fabriker, hvilka hvar p sitt stt snderdelade
klorkalium eller klornatrium. fven frn det nordiska fregngslandet
finner man uti en facktidskrift frn 1897 en notis af fljande lydelse:
Firman Hans Cappelens Enke i Skien, bl.a. egare till den elektrolytiska
soda- och klorkalkfabriken Gjems-Kloster, har instllt sina
betalningar.

Som natriumsaltets snderdelning icke stller sig s ekonomiskt
frdelaktig, s blef mngden af kaustikt natron eller kaustik soda, som
det ock kallas i handeln, tillverkad p detta stt, rtt obetydlig. Det
krfves nmligen lika mycket elektrisk energi fr att ur klornatrium
fverfra 23 kg natrium till hydroxid, som att ur klorkalium fverfra
39 kg kalium till motsvarande frening. Det kaustika kalit r dessutom
en lngt vrdefullare produkt n det kaustika natronet. Kalit har dock i
motsats till natronet en rtt begrnsad marknad, hvarfr hela
kalibehofvet snart fylldes af de elektrolytiska fabrikerna. De gamla
pottaskefabrikerna, hvilka hittills frsett spfabrikerna med ndigt
kali i form af kaliumkarbonat, tillverkadt af kaliumsulfat enligt
Leblancs metod dukade hrvid snart under. Inom kort intrdde
fverproduktion af klorkalk och hrmed var, i stort sedt, grnsen redan
satt fr de elektrolytiska fabrikernas utveckling. Kunna de icke bli af
med kloren i form af klorkalk eller andra klorprodukter, s kunna de
heller icke producera ngon kaustik soda. Fr hvarje ton kaustik soda f
de nmligen c:a 2,2 ton klorkalk. Deras strfvanden g drfr nu ut p
att framstlla allehanda klorprodukter och att finna nya anvndningsstt
fr sdana eller fr sjlfva kloren. Under sdana omstndigheter kunna
dessa fabriker icke ens fvertaga produktionen af all kaustik soda,
hvilket eljes borde vara deras nrmaste ml, och nnu mindre kunna de
tnka p att upptaga tillverkningen af den lngt strre handelsartikeln,
den vanliga sodan. Vilja de elektrolytiska fabrikerna tillverka vanlig
soda, s ha de nmligen ingen annan utvg, n att med ytterligare
kostnader behandla den kaustika med kolsyra.


*Leblanc-fabrikernas kamp p tv fronter.*

Ammoniaksodafabrikerna ha slunda frblifvit oberrda af denna nya
alkaliproducent, men dremot ha Leblanc-sodafabrikerna ftt knna
konkurrensen s mycket hrdare. Liksom Solvay-fabrikerna tog
sodatillverkningen ifrn dem, s ha nu de elektrolytiska fabrikerna
tagit klorkalktillverkningen, och nu terst af deras grundlggande
fabrikationer, utom svafvelsyra och salpetersyra, endast sulfat och
saltsyra. De bda sistnmnda produkternas marknad behrskas nnu helt af
Leblanc-fabrikerna, men dessa ha icke kunnat draga s synnerligen stora
frdelar hraf. P grund af kad anvndning har priset p sulfat
visserligen betydligt stegrats, men frbrukningen af saltsyra, hvaraf
fr hvarje ton sulfat c:a 1,5 ton erhlles, har icke afsevrdt kats,
hvilket gr, att denna syra nu str lgt i pris och nya anvndningsstt
fr densamma skulle vara synnerligen vlkomna. En Leblanc-sodafabrikant
yttrade fr icke lnge sedan, att om myndigheterna tillte det, s kunde
det p sina stllen befinnas frdelaktigt, att ssom fordomdags lta
saltsyran bortg i luften eller i vattnet.

I hvilken grad de elektrolytiska fabrikerna pverkat klorkalkmarknaden
framgr draf, att 1895 noterades denna artikel fob engelsk hamn till
 7.0.0 och 1903 till  4.0.0 per ton. En konvention mellan de
elektrolytiska och Leblanc-fabrikerna motverkade ytterligare prisfall,
och gynnsamma konjunkturer ha under de sista ren medfrt en stegring
till  4.10.0. _M. Hasenclever_ ansg 1905 att de elektrolytiska
fabrikerna frntagit Leblanc-fabrikerna halfva klorkalktillverkningen.

De nnu existerande hrdt ansatta Leblanc-fabrikerna, hvilkas antal i
Tyskland nu nedgtt frn 21 till 5, ha alltmera mst beflita sig om
infrande af frbttringar. Vrmet tillgodogres slunda nu bttre n
frr och arbetskostnaderna ha reducerats genom infrandet af mekaniska
hjlpmedel. Slunda ha mekaniska kisugnar, sulfat- och sodaugnar,
klorkalkapparater etc. kommit till anvndning. Direktren fr den
betydande Leblanc-fabriken Rhenania, dr sedan flera decennier sulfat
tillverkas enligt _Hargreaves_ kontaktsmetod och klor enligt _Deacons_
kontaktmetod, yttrade 1905[6], att mekaniska anordningar icke ens
behfva medfra direkta ekonomiska besparingar, utan att det r alldeles
tillrckligt, om de hjlpa en fver de alltmer upptrdande
arbetaresvrigheterna.

    [Anmrkning 6: Ch. Ind. 1905: 51.]

Uti Oil, Paint and Drug Reporter[7] pvisar _Kershaw_ med
rsafrkningar, att de engelska Leblanc-fabrikerna nnu st sig ganska
godt och att de elektrolytiska icke lmna ngra lysande resultat.
_United Alkali Co_, som omfattar s godt som samtliga Englands
Leblanc-verk, ger slunda en utdelning af 7 % under det de
elektrolytiska bolagen: _Castner Kellner Alkali Co_ och _Elektrolytic
Alkali Co_ ge resp. 4 % och 0 %. Dremot hade _Brunner, Mond Co_, som i
Cheshire tillverkar ammoniaksoda, 1905 en rsvinst af  512,000 och
utdelade 35 %. Kershaw anser, att soda, kaustikt natron och klorkalk
icke mera komma att lmna Leblanc- eller de elektrolytiska fabrikerna
ngon egentlig vinst, och att biprodukter och specialtillverkningar fr
framtiden mste bringa utdelningen. Leblanc-verken f koncentrera sig p
tillverkningen af svafvelsyra, natrium-sulfat, -hyposulfit, -sulfid
etc., och de elektrolytiska p klorkalk, klorat och andra klorprodukter,
natrium, cyanider, peroxider etc.

    [Anmrkning 7: Jfr. Z. f. a. Ch. 1906: 1782.]

P grund af detta lge byggas numera inga Leblanc-sodafabriker och fven
de elektrolytiska alkalifabrikernas antal kas knappast, sedan man ftt
en klarare blick p deras existensbetingelser.

Ammoniaksodafabriker dremot uppst allt fortfarande fven  platser
utan saltkllor och saltgrufvor och dessa fabriker behrska nu
fullkomligt sodamarknaden. I Tyskland bedrifves denna tillverkning s
godt som uteslutande af _Deutsche Solvay-Werke Aktiengesellschaft_ i
Bernburg, hvilket bolag vid 1907 rs bolagsstmma hade en nettorsvinst
af 7,2 millioner mark vid ett aktiekapital p 40 mill. och reservfonder
p 14,5 mill. mark.

_Solvay Co_ i Syracuse (Newyork) har nyligen hjt sitt aktiekapital frn
6 millioner dollars till 8 mill.

Solvay-metoden har slunda, oaktadt den bortkastar koksaltets klor ssom
vrdels, segerrikt gtt ur kampen mot bde Leblanc-metoden och den
elektrolytiska, hvilka bda tillgodogra kloren.

Solvay-metodens framgng har, utom i brnsle- och arbetsbesparing,
i icke ringa mn sin grund dri, att apparaterna i hufvudsak kunna
utfras af det jmfrelsevis billiga materialet jrn, och drigenom af
allra frdelaktigaste konstruktion, samt att de vid andra kemiska
fabrikationer i fljd af frtning etc. ofta enormt hga
underhllskostnaderna hr bli ganska lindriga. Vid fabrikationer, dr
apparaterna mste utfras t.ex. af naturlig sten, stengods, syrefast
eller eldfast tegel, bly etc., fr man nmligen endast sllan tnka p
att vlja den mest ekonomiskt arbetande, ngot mera komplicerade
apparatkonstruktionen, utan man fr i stllet lgga an p att f
apparaten s enkel som mjligt. Detta gller icke minst fr sdana fall,
d jrnet mste tillgripas, fastn det snart frstres, eller d dyrare
metaller af endast relativt hgre motstndsfrmga komma till
anvndning.

_M. Hasenclever_ framhller[8] att ammoniaksodaindustrien till en stor
del har den omstndigheten att tacka fr sin blomstring, att dess
fabriker svl i Tyskland som i andra lnder tekniskt och ekonomiskt st
i intim frbindelse med hvarandra och s representera en vldig makt,
som med framgng bemdar sig att hlla nere allvarlig konkurrens.

    [Anmrkning 8: Ch. Ind. 1905: 53.]

I fljd af denna omhvlfning uti sodatillverkningen r sodafabrikationen
icke lngre den stdjepelare fr den kemiska industrien, som den frr
var, men sodan r allt fortfarande en af de kemiska produkter, som
tillverkas i strsta och alltjmt stigande mngd.


*Tjrfrger.*

I det fregende har berrts endast oorganiska kemiska produkters
fabrikation, men det gifves fven en mngd organiska mnen, hvilka ro
freml fr en icke mindre stor och lnande tillverkning. Tysklands, ja,
hela vrldens strsta kemiska fabriksetablissement, _Badische Anilin- &
Soda-Fabrik_ i Ludwigshafen a/Rh., tillverkar slunda i hufvudsak
organiska mnen, nmligen tjrfrger eller, som de vanligen kallas,
anilinfrger. De olika grupperna af dessa frger ro: anilin-,
alizarin-, azo-, naftol- resorcin-, gallussyrefrger samt indigo.
Rmaterialierna, benzol, toluol, antracen, naftalin och fenol hrstamma
samtliga frn stenkolstjran. Det frsta anilinfrgmnet, mauvein eller
anilinviolett, upptcktes 1856 af engelsmannen _Perkin_, assistent hos
den store tyske kemisten _A. W. Hofmann_. Franledd af _Liebig_ hade
_Hofmann_ redan 1843 brjat en underskning af stenkolstjran, ur
hvilken han 1845 isolerade benzol, modersubstansen till en lng rad af
frgmnen och en ondlig mngd andra organiska mnen. Benzol var redan
frut af _Faraday_ 1825 funnet uti kondensat af oljegas. r 1849 brjade
_Mansfield_ i stort tillverka benzol ur stenkolstjra. De frsta
anilinfrgfabrikerna uppstodo mot slutet af 1850-talet i England och
Frankrike. Frst i midten af 1860-talet upptogs tillverkningen i
Tyskland.

Genom nitrering af benzol erhlles nitrobenzol (mirbanolja) och genom
dennas reduktion, vanligen medelst jrn och saltsyra, erhlles anilin
(amidobenzol, fenylamin). Genom nitrering af toluol och drp fljande
reduktion erhlles p samma stt toluidin. Medelst oxidation af en
blandning af anilin och toluidin erhlles anilinrdt (fuxin, rosanilin),
hvilket i stort framstlldes frst af _Verguin_ i Lyon 1859.

Oxidationen af anilinoljan (blandningen af anilin och toluidin) utfrdes
i brjan med hjlp af arseniksyra. Hrigenom blef dock frgmnet starkt
arsenikhaltigt, hvilket, ssom man senare fann, kunde f hlsofarliga
fljder, om fuxinfrgade tyger anvndes till klder etc. Man fvergick
drfr till andra oxidationsmedel, och numera torde det bekvma sttet
med arseniksyra endast sllan komma till anvndning. (Bst r dock att
vara p sin vakt, ty fr exportgods behfver egna landets lagar icke
fljas).

Anilinfrgfabrikerna utg icke frn sjlfva stenkolstjran, utan kpa
benzol, toluol, antracen, naftalin och fenol frn andra fabriker, hvilka
ssom specialitet ur tjran utvinna dessa mnen. Ja, t.o.m. nitrobenzol,
anilin och toluidin tillverkas ofta af specialfabriker.

En ldrig chef fr en tysk kemisk fabrik yttrade en gng vid en festlig
tillstllning till de nrvarande damerna, att har en fabrikant af
kemiska produkter vunnit kvinnan ssom afnmare, s r afsttningen
tryggad och framgngen gifven. Sdana produkter kunna framfr andra
sodan och anilinfrgerna sgas vara. I frga om de senare r dock
konsumenten stundom ngot nyckfull. Anilinfrgfabrikerna ha nmligen att
rkna med modets vxlingar. Den ena tiden rner ett visst frgmne en
oerhrd efterfrgan, men ngon tid senare vill ingen mer ha det.

Frbrukningen af de mera kta frger, som anvndas fr tyger till
mnnens klder, hller sig betydligt stabilare. Fr mansklder i
allmnhet, men i synnerhet fr militrklder, har af gammalt det
hllbara indigofrgmnet blifvit med frkrlek anvndt. Med detta kan
erhllas de mest olika nyanser, frn mrkaste bltt, som knappast kan
skiljas frn svart, till ljusaste himmelsbltt. Indigo erhlls tills fr
ngra r sedan uteslutande af indigovxten, hvilken fr detta ndaml
odlades  kolossala plantager i synnerhet i Ostindien, men tillverkas
numera syntetiskt.


*Indigosyntesens tekniska utveckling.*

Detta mne skall hr ngot utfrligare behandlas, dels emedan indigo r
ett s utomordentligt viktigt frgmne och dels emedan man hrigenom fr
en god frestllning om arten af de hithrande kemiska fabrikernas
verksamhet. Hrvid fljes i hufvudsak ett fredrag af verkstllande
direktren vid Badische Anilin- & Sodafabrik, D:r _Brunck_, hllet r
1900 i Chemische Gesellschaft i Berlin och refereradt uti Ch. Ind. 1901:
19[9].

    [Anmrkning 9: Samt uti T. T. K. 1903: 14.]

r 1880 framstllde professor _A. von Baeyer i_ Mnchen indigo p
syntetisk vg af ortonitrofenylpropiolsyra. Anilinfrgfabriken i
Ludwigshafen fvensom _Farbwerke vorm. Meister, Lucius & Brning_ i
Hchst frskrade sig genast om licens  von Baeyers patent. Snart
visade sig dock, att framstllningskostnaderna blefvo fr hga, s att
man p denna vg icke kunde konkurrera med naturlig indigo. Sjutton r
drjde det, innan fabriken i Ludwigshafen med sin stab af teoretiskt och
praktiskt vl skolade mn hunnit utarbeta en tekniskt fullt brukbar
metod.

Fr 1 kg indigo fordrade den v. Baeyerska metoden ssom utgngsmaterial
4 kg toluol. Detta mne vinnes ur stenkolstjran samtidigt med benzol,
men i ringare mngd. P 4 delar benzol erhlles endast 1 del toluol. Den
frn benzolfabrikerna i marknaden kommande toluolen hade redan frut
funnit full anvndning fr andra ndaml, och om nu produktionen draf
skulle stegras fr att tillfredsstlla en nytillkommen konsument, s
skulle den samtidigt erhllna stora mngden benzol nppeligen kunna
finna afnmare. r 1900 utgjorde vrldsproduktionen af benzol c:a 24,000
ton och af toluol 6,000 ton. Denna toluolmngd skulle, om den varit fri,
endast rckt till att tcka p sin hjd  af vrldskonsumtionen af
indigo. Det var slunda klart, att man mste g ut frn ett annat
rmaterial och 1890 kom _Heumann_ till hjlp med sin indigosyntes genom
smltning af fenylglykokoll eller fenylglykokollortokarbonsyra med
kaustikt kali. De ofvannmnda bda fabrikerna frskrade sig om rtten
att utfva fven denna uppfinning och begynte ett intensivt arbete p
dess praktiska genomfrande. Kunde vgen g fver fenylglykokoll, s
blefve rmaterialierna: benzol resp. anilin, ttiksyra, klor och alkali,
och man behfde icke befara rmnesbrist. Snart framtrdde emellertid
andra svrigheter. Utbytet blef otillfredsstllande. Nu slog man in p
den andra af _Heumann_ freslagna vgen fver antranilsyrans glykokoll.
Men det vanliga utgngsmaterialet fr antranilsyran, ortonitrotoluol,
kunde icke komma i frga. P en af _A. W. Hofmann_ lagd grund hade
emellertid ett par andra forskare funnit, att man fver ftalsyra kunde
komma till antranilsyra. Hrmed kom man fver till det ofantligt mycket
utsiktsfullare naftalinet ssom rmaterial fr indigo.

Af den totala mngden stenkolstjra, hvilken ssom biprodukt erhlles
vid tillverkning af koks fr masugnsdrift etc., fvensom vid
lysgastillverkning, frarbetas sannolikt omkring tv tredjedelar p
benzol och andra kolvten. Dessa 2/3 torde innehlla 40-50,000 ton
naftalin, men hraf utvanns hittills endast c:a 15,000 ton, emedan
afsttning fr strre mngder saknades. Minst 25,000 ton naftalin per r
kunde slunda utan svrighet gras disponibla fr indigotillverkningen,
och detta kvantum r mer n tillrckligt fr tillverkning af
vrldsmarknadens indigobehof.

Fabriken i Ludwigshafen hade utarbetat och sedan 20 r anvndt en
utmrkt metod att genom oxidation af naftalin medelst kromsyra
framstlla ftalsyra fr andra ndaml, men fr indigo visade sig denna
metod fr dyr. D lyckades en af verkets mnga i dess vetenskapliga
laboratorium arbetande kemister framstlla ftalsyra medelst upphettning
af naftalin med hgkoncentrerad svafvelsyra. Genomfrandet af denna
metod i praktiken vllade dock till en brjan betydliga svrigheter, och
de uti dylikt arbete vl trnade kemiska och mekaniska ingenirerna
mste uppbjuda all sin skarpsinnighet. Konstruerandet af fullt lmpliga
och hllbara apparater var icke den minsta svrigheten.

Svafvelsyrefrgan var ock af afgrande betydelse. _Rykande svafvelsyra_
tillverkades vid olika fabriker p olika stt. Bland andra metoder hade
fven en af _Winkler_ 1875 angifven kontaktmetod medelst ren
svafvelsyrlighet och syre fver platinasvamp blifvit frskt. Dessa
metoder voro dock omstndliga och produkten frblef dyr. Nu brjade
Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen underska, huruvida
Winklers metod mjligen kunde frbttras, och af dessa frsk framgick
det inom svafvelsyretekniken epokgrande, af _Knietsch_ utarbetade
_kontaktfrfarandet_, som mjliggr att kisugnsgas och luft medelst
platinerad asbest tillverka svafvelsyreanhydrid och rykande svafvelsyra.
Denna metod, hvilken slunda framkom s att sga ssom en biprodukt vid
det stora indigoproblemets bearbetning, har redan blifvit allmnt infrd
fr tillverkning af anhydrid och rykande svafvelsyra och konkurrerar
fven ganska framgngsrikt med blykammarmetoden p platser, dr
uteslutande koncentrerad syra behfves.

Med denna betydande uppfinning hade nu fabriken i Ludwigshafen lagt den
solidaste grund fr sin indigofabrikation. Icke nog drmed, att den nu
tillverkar sin rykande svafvelsyra p billigaste stt, utan den
regenerar den vid indigotillverkningen frbrukade syran genom att leda
den vid naftalinets oxidation uppstende svafvelsyrligheten (hvilken r
1900 utgjorde icke mindre n 35-40,000 ton) blandad med luft till
kontaktapparaten. Uti en stndig cirkelprocess tjnar denna
svafvelsyrlighet slunda att fverfra luftens syre till naftalinet.

Hrmed ha vi dock blott sett frsta om ock viktigaste steget p
indigosyntesens vg. Af hjlpmaterialier behfvas ytterligare: klor,
kaustikt alkali och ttiksyra. Kloren behfves, utom fr oxidation af
ftalimid till antranilsyra, fven fr klorering af ttiksyran. Fabriken
i Ludwigshafen frarbetade r 1900 icke mindre n 2000 ton isttika till
klorttiksyra fr indigo.

Klor och kaustikt alkali framstlles i Ludwigshafen elektrolytiskt
enligt den af Chemische Fabrik Griesheim-Elektron utarbetade metoden,
hvilken befunnits bst. Den drvid erhllna kloren r emellertid icke
nog ren, utan mste renas genom komprimering till vtska.

Som de flesta af de fr indigosyntesen ndiga kemiska processerna voro
alldeles nya och i praktiken oprfvade, s gllde fr hvarje srskildt
fall att komma underfund med rtta sttet fr processens ledning fr
ernende af bsta mjliga utbyte och renaste produkt. Srskildt var
detta fallet vid den smltprocess, d fenylglykokollortokarbonsyran
genom upphettning med alkali fverfres till den leukofrening, som
sedan vid oxidation med luft ger indigo. fven fr konstruktionen af
apparaterna mste under ratal experimenteras.

r 1897 hade man allt klart och beslt utfra en anlggning fr att till
en brjan tcka Tysklands behof, men s, att man ltt kunde utvidga
fabrikationen. Trots de noggrannaste kalkyler var risken betydlig, ty
man kunde ju icke veta, huru mycket indigoplantagerna kunde snka
priset, och vidare frelg ju alltid den mjligheten, att andra kunde
finna nnu billigare vgar till syntetisk indigo. r 1900 hade fabriken
i Ludwigshafen nedlagt tillhopa icke mindre n 18 millioner mark p
indigosyntesens tekniska genomfrande och p anlggningen.

Ngra direkta siffror fver produktionens storlek uppger direktr Brunck
icke, men man fr en frestllning drom, d han meddelar, att den r
1900 redan motsvarade den mngd naturlig indigo, som kunde erhllas frn
100,000 hektar jord.

Att en sdan omhvlfning icke kunde frsigg utan prisfall  produkten i
frga r tydligt. Indigopriset hade r 1900 ocks sjunkit med icke
mindre n 1/3.

Direktr Brunck afslt sitt fredrag med att framhlla, det Tyskland nu
r oberoende af utlandet i frga om detta viktiga frgmne, och att de
millioner, som hittills rligen fr detsamma vandrat ur landet, nu i
stllet brja vandra t motsatt hll.

Det r redan tydligt, att indigoodlingen gr samma de till mtes, som
krappodlingen, d alizarinfrgerna upptcktes, och Brunck rekommenderade
t vederbrande i indigoplantagernas stamland Ostindien, att anvnda de
nu friblifna indigoflten fr odling af sd t detta lands s ofta
hungrande innebyggare.

Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen tillverkar sjlf s lngt
mjligt sina hjlpmaterialier; utom de redan nmnda fven saltsyra,
sulfat, soda, kromat m.fl. och har genom sitt gynnsamma lge vid Rhen
frdelen af rmaterialiernas och stenkolens tillfrsel p den billiga
vattenvgen.

De andra stora tjrfrgfabrikerna lto heller icke indigoproblemet
ligga. Slunda arbetade fven Farbwerke vorm. Meister Lucius & Brning i
Hchst a/M. p dess lsning och kom, s vidt kndt, ungefr samtidigt
med firman i Ludwigshafen, fastn p andra vgar, till ett praktiskt
resultat. Fabriken i Hchst tillverkar nu indigo genom smltning af
formylmetylantranilsyradt kalium med kaliumhydrat och natriumamid. Det
sistnmnda mnet erhlles genom att leda ammoniak fver metalliskt
natrium. Hrfr ndigt natrium tillverkas elektrolytiskt vid en annan
fabrik, med hvilken Hchst lr ha trffat leveransaftal fr lngre tid
framt.

Indigosyntesen och dess praktiska genomfrande torde kunna rknas ssom
en af organiska kemiens och den kemiska teknologiens strsta triumfer.
Dess verkningar ha redan strckt sig vida omkring. Den stora ekonomiska
betydelsen framgr, d man erfar, att 1897 erhlls frn samtliga
plantager i vrlden 5000-6000 ton vxtindigo, vrd 80-100 millioner
mark, men 1906 hade denna produktion med anledning af den syntetiska
tillverkningen nedgtt till omkring 1000 ton.


*Svafvelfrger.*

De praktfulla tjrfrgerna ha gjort sitt segertg genom vrlden, men det
ser nstan ut, som om allmnheten numera brjat en smula trttna p
mnga af dem. De flesta af dessa frger blekas nmligen ltt i solen.
Anilinrdt blir slunda inom kort nstan alldeles hvitt, och t.o.m.
anilinsvart r ocks obestndigt och fvergr s smningom till
mossgrnt, ssom kan iakttagas p gamla mansklder, som ursprungligen
varit svarta. Nrmelsevis samma hllbarhet som indigo ha endast ngra
f. En allmn strfvan hos tjrfrgfabrikerna gr drfr ut p finnandet
af mera _kta_ frger. Fr nrvarande nedlgges mycket arbete i detta
hnseende p en ny klass af frgmnen, nmligen de s.k.
_svafvelfrgerna_. Dessa _sulfinfrger_, som de ock kallas, uppst vid
smltning af en hel del organiska mnen med svafvellefver
(svafvelnatrium + svafvel). Det ldsta svafvelfrgmnet, _cachou de
Laval_, erhlls genom smltning af sgspn med svafvelnatrium.
_Vidalsvart_ erhlles genom smltning af paraamidofenol med
svafvellefver. Det synnerligen kta _immedialsvart_ erhlles genom
smltning af p-oxi-o-p-dinitrofenylamin med svafvellefver. I stllet fr
den ra smltningen, hvilken p grund af hg temperatur ger anledning
till oprknad snderdelning, har man senare brjat fverg till
upphettning med lsningar af svafvelnatrium ev. under tryck.

De flesta svafvelfrgerna ro _substantiva_, d.v.s. de frga bomull
direkt, utan betmedel och ro i hg grad _sol- och tvttkta_. P grund
hraf och genom sitt jmfrelsevis lga pris ha de redan funnit stor
anvndning. Svarta, bla, violetta, grna, bruna och rda frgmnen af
denna klass ro redan upptckta och flera vntas.

De egentliga tjrfrgernas kemiska konstitution r ju i allmnhet fullt
klar, men detta r nnu icke fallet med svafvelfrgerna.

Den i hufvudsak under senaste decenniet uppkomna fabrikationen af
svafvelfrger har frt med sig en i hg grad kad produktion af
svafvelnatrium, som tillverkas af sulfat genom reduktion med kol.


*Ngra siffror frn Tysklands tjrfrgfabriker.*

_Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen_ brjade 1867 tillverka
tjrfrger. r 1906 voro dr anstllda icke frre n 292 vetenskapligt
utbildade tekniska tjnstemn, hvaraf 197 voro kemister, de flesta
filosofie doktorer, och resten ingenirer af andra fack. Vidare
sysselsattes 709 frvaltnings- och handelstjnstemn samt 7000 arbetare,
handtverkare och frmn. Dessutom eger bolaget filialfabriker i
Frankrike och Ryssland. rsvinsten, innan afskrifningar p 3 
4 millioner mark fretagits, utgjorde under de senaste ren 12 
14 millioner mark och utdelningen till aktieegarne har sedan 1888 icke
understigit 20 %; 1906 steg den till 30 %, hvilken siffra nddes fven
1907.

Af samma eller fga mindre storlek finnas i Tyskland nnu tre
frgfabriker, nmligen: _Farbenfabriken vorm. Friedr. Bayer & Co.
i Elberfeld_ med en rsvinst af 12 till 14 millioner mark och 25-33 %
utdelning, _Farbwerke vormals Meister Lucius & Brning i Hchst a/M._,
som under de senaste ren haft en rsvinst af 11 till 13 millioner mark
och utdelat 20-30 %, samt _Leopold Cassella i Frankfurt a/M._ Af ngot
mindre omfng r _Aktiengesellschaft fr Anilinfabrikation i Berlin_.

Dessa fem firmor sammanslto sig fr ett par r sedan till tv grupper,
hvaraf den ena innefattar verken i Ludwigshafen, Elberfeld och Berlin
och den andra Hchst och Frankfurt a/M. De sammanslutna fabrikerna ha
utbytt sina erfarenheter och p gynnsammaste stt frdelat de olika
fabrikationerna mellan sig, s att hvardera fabriken koncentrerat sig p
vissa fr sig lmpligaste produkter och kat produktionen draf,
fverlmnande andra att i likaledes kad skala produceras af
bundsfrvandten. Denna arbetsfrdelning, specialisering och
produktionskning r tydligen gnad att i hg grad bidraga till en
reduktion af produktionskostnaderna och framfr allt af
arbetskostnaderna. En arbetare skter ju vanligen lika ltt en stor
apparat, som en liten, eller stundom lika ltt 10 som 5. Detta r
synneligen viktigt i en tid, d tendensen hos de vanligen socialistiska
industriarbetarne oftast r: hgsta mjliga ln fr minsta mjliga
arbetsmngd. Vidare ha de sammanslutna verken genom gemensamma inkp af
rmaterialier etc. kunnat skaffa sig frdelar.

Verkningarne af denna sammanslutning torde sannolikt bli ganska knnbara
fr de utom de nmnda bda stora grupperna nnu existerande sm
fabrikerna i samma bransch. Som det endast r de p aktiebolag grundade
fabrikernas ekonomiska resultat, som offentliggras, s kunna hr dylika
meddelas endast fr ett par af smfabrikerna. De senaste rens
utdelningar har vid dessa varit 10, 9 och 4 %. Antalet sdana
smfabriker r fr frigt icke stort, ty de stora ha redan konkurrerat
ihjl tskilliga af dem. De terstende lefva vanligen p ngon
patenterad specialartikel, och om det lyckas dem, innan patenttiden
utlper, att hitta p nnu en dylik, s kunna de kanske hlla ut nnu en
patentperiod, ja, om lyckan r god, s kunna de rent af f en riktig
blomstringstid.

De bda stora grupperna konkurrera nnu med hvarandra, men deras
sammanslutning till en enda stor tjrfrgstrust torde endast vara en
tidsfrga. En artikel uti Ch. Ind. 1907: 125, som framhller
syndikatbildningens goda sidor, torde afse att bereda jordmn fr en
sdan sammanslagning.

Frgindustriens stora betydelse fr Tyskland framhller D:r Caro[10] med
fljande ord: Vrdet af den tyska frgindustriens rsproduktion
uppskattas till fver 160 millioner mark, men hvad som icke lter
uppskatta sig r denna industris omgestaltande inflytande p alla grenar
af industri och handtverk, som den tjnat eller gjort sig tjnande, p
textil-, gruf- och maskinindustrien, och likaledes omtbar r dess
lifgifvande inverkan p handel och samfrdsel.

    [Anmrkning 10: Z. f. a. Ch. 1904: 1358.]


*Andra organiska mnen.*

Ngra af tjrfrgfabrikerna ha efter hand upptagit fven andra organiska
tillverkningar, ssom _farmaceutiska artiklar_ -- t.o.m. sdana, hvars
tillverkning knappast kan sgas ligga inom den kemiska teknologiens
omrde, ssom difteriserum o. dyl. -- _nringspreparater_, samt de p
senare tiden af den stora allmnheten i allt strre mngd konsumerade
_fotografiska artiklarne_.

I frga om den fabriksmssiga tillverkningen af farmaceutiska artiklar
p vetenskaplig grundval, s torde man kunna sga, att strfvandena
hittills i allmnhet gtt i riktning att isolera och kemiskt identifiera
de i de gamla, knda drogerna befintliga verksamma mnena, samt sedan
syntetiskt framstlla desamma, fvensom att prfva deras derivater eller
homologa freningar, om en eller annan af dessa tillfventyrs kunde ha
en liknande eller kanske nnu vrdefullare terapeutisk verkan.

Konsumtionen af mnga farmaceutiska produkter r heller icke stabil,
utan ofta, mrkvrdigt nog, rent af underkastad en modets vxling.


*Ngra statistiska data frn Tysklands kemiska industri.*

Tysklands kemiska industri i sin helhet omfattade vid brjan af 1906
enligt Berufsgenossenschaft-statistiken[11] 8278 fabrikationer med
188,386 arbetare, hvilka under r 1905 uppburo en ln af sammanlagdt
197,5 millioner mark, motsvarande mark 1048,23 per man. r 1904 utgjorde
fabrikationernas antal 8004 med 179,792 arbetare med en rsln af mark
1019,65.

    [Anmrkning 11: Ch. Ind. 1906: 528.]

Totalvrdet af den tyska kemiska industriens rsproduktion fr 1903
uppskattades af _Caro_[12] till 1350 millioner mark.

    [Anmrkning 12: Z. f. a. Ch. 1904: 1361.]

Den kemiska produktionen fvergr alltmer frn privatfretag af vanligen
mindre omfng till aktiebolag af oftast betydlig storlek.

Fljande tabell visar antalet bolag inom den kemiska industrien, deras
sammanlagda aktiekapital och deras genomsnittsutdelningar under ren
1882-1905.

  +----------+-------------+--------------+--------------+
  |          |             | Aktiekapital | Genomsnitts- |
  |    r    | Antal bolag |  millioner   |  utdelning   |
  |          |             |     mark     |      %       |
  +----------+-------------+--------------+--------------+
  |   1882   |        46   |       88.95  |       12.87  |
  |   1883   |        49   |       90.44  |       10.12  |
  |   1884   |        56   |      110.34  |        7.96  |
  |   1885   |        78   |        --    |        6.57  |
  |   1886   |        82   |      162.54  |        7.17  |
  |   1887   |        83   |      163.36  |        8.88  |
  |   1888   |        80   |      165.33  |        9.18  |
  |   1889   |        85   |      188.20  |       10.62  |
  |   1890   |        82   |      198.07  |       12.81  |
  |   1891   |        89   |      212.54  |       11.29  |
  |   1892   |        89   |      215.23  |       11.92  |
  |   1893   |        91   |      220.67  |       13.18  |
  |   1894   |        91   |      224.73  |       13.44  |
  |   1895   |        95   |      247.93  |       12.71  |
  |   1896   |        94   |      256.04  |       12.30  |
  |   1897   |        97   |      268.19  |       12.11  |
  |   1898   |       103   |      282.10  |       12.69  |
  |   1899   |       104   |      295.37  |       13.52  |
  |   1900   |       121   |      348.49  |       12.33  |
  |   1901   |       120   |      352.65  |       12.30  |
  |   1902   |       133   |      382.98  |       11.87  |
  |   1903   |       138   |      393.85  |       12.63  |
  |   1904   |       143   |      447.85  |       12.9   |
  |   1905   |       142   |      460.00  |       14.2   |
  +----------+-------------+--------------+--------------+

De 142 bolagen 1905 hade ett inbetaldt aktiekapital af 460 millioner
mark, 84 mill. mark obligations- och hypoteksln samt 142 mill. mark
reservfonder, hvaraf synes, att deras finansiella position var
synnerligen sund. Fr 1905 gfvo de i utdelning tillsammans med
obligations- och hypoteksrntor 69.5 mill. mark. Ungefr 1/3 af dessa
bolag ge en utdelning af mer n 10 %, c:a 1/3 ger 6-10 %, 1/6 1-5 % och
c:a 1/6 0 %. Synnerligen pfallande r det obetydliga inflytande dliga
tider utfvat p den kemiska industriens resultat. Den mot slutet af
1880-talet brjade stegringen i utdelningen hade i rtt betydlig grad
sin grund i sammanslutningar, hvarigenom i stllet fr planls
konkurrens kom en reglering af produktionen.

Fljande tabell visar aktiebolagens utdelningar i medeltal under tiden
1880-1900 inom olika industrier, och framgr draf, att den kemiska str
bland de frmsta.

  Gummi-            industrien       12.31
  Porslins-             "            12.26
  Lder-                "            10.60
  Kemiska-              "            10.49
  Glas-                 "            10.31
  Brnneri-             "             8.89
  Sten- o. jordarts-    "             8.12
  Metall-               "             9.20
  Maskin-               "             8.21
  Elektriska-           "             8.38
  Pappers-              "             9.77
  Bryggeri-             "             7.97
  Kol-                  "             7.64
  Socker-               "             7.17
  Salt-                 "             7.76
  Jrn-                 "             6.12
  Vf- o. spinn-        "             6.13
  Nringsmedels-        "             6.16
  Kldes-               "             5.94
  Kvarn-                "             5.88
  Tr-                  "             5.35

Nedanstende tabell visar aktiebolagens genomsnittsutdelningar inom de
olika grenarne af den kemiska industrien. Till kemisk storindusti rknas
uti denna statistik hufvudsakligen soda, kaustikt natron, svafvelsyra,
saltsyra, salpetersyra, natriumsulfat, klorkalk, alun, aluminiumsulfat,
klorkalium och pottaska. Till preparat-industrien rknas
kemisk-tekniska, farmaceutiska, fotografiska och vetenskapliga preparat.

  Ks.ind. = Kemiska storindustrien
  P.ind.  = Preparatindustrien
  Tf.ind. = Tjrfrgsindustrien
  S.ind. = Sprngmnesindustrien
  Ts.ind. = Tndsticksindustrien
  G.ind. = Gdslingsmnesindustrien

  +------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+
  |  r  | Ks.ind. | P.ind.  | Tf.ind. | S.ind. | Ts.ind. | G.ind. |
  |      |    %    |   %     |   %     |   %     |   %     |   %     |
  +------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+
  | 1882 |   9.89  |  11.88  |  20.53  |   9.39  |  --     |   6.44  |
  | 1883 |   9.27  |  11.05  |  14.82  |  10.04  |  --     |   5.79  |
  | 1884 |   6.8   |  13.26  |  11.05  |   8.29  |  6.19   |   4.16  |
  | 1885 |   5.86  |  12.81  |   7.05  |  10.65  |  6.01   |   3.30  |
  | 1886 |   6.03  |  13.95  |   9.94  |  16.05  |  6.17   |   3.52  |
  | 1887 |   6.87  |  16.52  |  13.25  |  14.08  |  8.31   |   5.25  |
  | 1888 |   7.85  |  13.15  |  15.44  |  15.41  |  8.88   |   8.09  |
  | 1889 |   7.44  |  11.71  |  17.5   |  13.00  |  7.45   |  10.45  |
  | 1890 |   7.77  |  15.48  |  20.75  |  18.88  |  5.25   |  10.14  |
  | 1891 |   7.57  |  12.27  |  20.92  |  13.69  |  8.90   |   9.53  |
  | 1892 |   8.04  |  13.90  |  23.19  |  15.86  |  6.06   |   9.75  |
  | 1893 |  10.52  |  13.25  |  23.86  |  17.41  |  7.61   |   8.62  |
  | 1894 |  12.33  |  11.89  |  23.13  |  17.37  |  6.06   |   7.00  |
  | 1895 |  10.91  |  10.82  |  23.59  |  18.41  |  7.30   |   4.04  |
  | 1896 |  12.51  |   9.53  |  23.59  |  14.07  |  8.00   |   2.43  |
  | 1897 |  12.24  |   8.21  |  22.09  |  15.45  |  8.73   |   2.66  |
  | 1898 |  13.41  |   9.78  |  22.26  |  14.28  |  9.58   |   3.46  |
  | 1899 |  13.83  |  13.12  |  22.46  |  13.82  |  8.77   |   7.48  |
  | 1900 |  12.68  |  12.47  |  20.44  |  11.62  |  9.94   |   6.75  |
  | 1901 |  13.17  |  13.2   |  20.84  |  11.38  |  8.94   |   6.10  |
  | 1902 |  13.02  |  13.56  |  22.03  |  10.66  |  6.68   |   7.50  |
  | 1903 |  14.04  |  12.87  |  22.62  |  11.77  |  7.10   |   7.33  |
  +------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+

r 1904 utgjorde den kemiska industriens exportvrde 9 % af
totalexportens vrde, under det att de uti denna industri sysselsatta
arbetarnes antal utgjorde endast 1.1 % af totalindustriens
arbetareantal. Frn 1880 till 1905 kades inom den kemiska industrien
den exporterade _kvantiteten_ med 311.5 %, medan _vrdet_ af det
exporterade p grund af prisfall endast steg med 137.6 %. Under perioden
1895--1900 var uppsvinget srskildt stort p grund af de gynnsamma
verkningarne af handelstraktaterna. Ingen annan industri har utvecklats
s hastigt. Tysklands totalindustri visade under tiden 1877--1902 en
stegring uti antalet arbetare med 84.3 %, medan motsvarande tal fr den
kemiska var 172.6 %. Den anvnda maskinkraften steg inom totalindustrien
1875--1895 med 176.4 % och inom den kemiska med 370.1 %. Vrdet af den
kemiska industriens produktion fvertrffas numera endast af textil- och
metall-industrierna.

Den bekante tyske vetenskaps- och industrimannen _Caro_ sger: Kllan
till den utomordentliga framgngen inom denna nnu i oupphrlig
utveckling stadda industri r, att praktiken nda in i fabrikationens
yttersta derfrgreningar r genomtrngd af vetenskapen, att den har en
oafltlig knning med hvad som rr sig p uppfinningsgebitet, med
framstegen inom den teoretiska och anvnda kemien och med de vxlande
behofven i marknaden, att en uppdelning af arbetet blifvit strikte
genomfrd och alla krafter frn den frsta till den sista, planmssigt
ledda, harmoniskt samverka hvar p sin plats. Framfr allt:
karaktrsduglighet hos ledarne, affrssinne, flit, ordning och
sparsamhet.[13]

    [Anmrkning 13: Litteratur: Ch. Ind. 1902: 476, Ch. Ztg. 1907:
    208, _Grossmann._ Die Bedeutung der chem. Technik fr das
    deutsche Wirtschaftsleben. Knapp, Halle 1907 samt _Schultze_:
    Die Entwickelung der chemischen Industrie in Deutschland seit
    dem Jahre 1875. Tausch & Grosse, Halle 1908.]


*Utlandets reflexioner med anledning af Tysklands framgngar.*

Det r helt naturligt, att det enorma tyska industriella uppsvinget
tvingar andra nationer till eftertanke. Det duger icke att bara st
stilla och titta. Hr nedan skall anfras ngra utdrag ur utlndska
uttalanden om Tysklands kemiska industri.

Uti Journal of the Society of chemical Industry 1896: 495 framhll
_Tyrer_ huru Tyskland p vrldsmarknaden undantrnger England och angaf
ssom orsaker tyskarnes strre organisationsfrmga, strre kunskaper
och strre energi. Tyskland slr oss isynnerhet inom den kemiska
industrien, om hvilken lord Beaconsfield en gng skall ha yttrat, att
densamma kan utgra mtt p ett lands utveckling... fven frefinnas
brister uti vr kommersiella bildning, om denna ock, tack vare
handelskamrarne, nu r bttre n fr... T. upprknar, hvad som i
Tyskland och i Amerika blifvit gjordt fr undervisningen uti
naturvetenskaperna fven p privat vg. P grund af arten af vra
affrsmns kommersiella och vetenskapliga bildning r det ofta s, att
kapitalisten icke rtt uppfattar freteelserna, om han ock ser dem.
Draf komma alla dessa dimmiga fretag med missrkning och modlshet
ssom logiskt resultat... T. framhller ock hurusom i Tyskland den
tekniske fabrikstjnstemannen fr stor andel af den vinst, han genom
sitt arbete tillfr sin firma. Hvad r resultatet af vrt frldrade
system? Vr nation lider nederlag p alla kanter, men den har icke
kunskaper nog fr att begripa huru felaktigt vrt system r.

nnu i brjan p 1890-talet behrskade England marknaden fr kaustikt
natron och klorkalk men r nu Tysklands strste afnmare fr dessa
produkter.

Vid den bolagsstmma, d den en gng s betydande fabriksfirman fr
tillverkning af anilinfrger Brooke, Simpson & Spiller Ld i London r
1901 beslt sin upplsning, framhlls ssom hufvudorsak till firmans
undergng, att densamma fr litet beaktat den moderna forskningens vrde
och drfr icke lngre kunde hlla jmna steg med de tyska fabrikerna.

Vid ett mte, som den engelska freningen Soc. of Chemical Industry hll
i Newyork 1904, berrde professor Chandler frn Columbia University i
Newyork med beklagande det ringa intresse, som frn trngbrstad
krmarstndpunkt kommer vetenskapen till del.[14]

    [Anmrkning 14: Z. f. a. Ch. 1904: 1908.]

_J. Campbell Brown_[15] finner en maning uti Revue des deux mondes
(Febr. 1898) att beakta Tysklands arbetsmetoder fven kunna glla sina
landsmn. Det fortgende samarbetet mellan vetenskap och industri har
stadkommit de framstende resultaten inom den tyska industrien. Ett
enda verk i Ludwigshafen sysselstter flera kemister n hela England har
inom samma branch. I Tyskland har man ersatt verkmstarne med
vetenskapligt bildade personer, hvilka icke blindt endast flja gammal
praxis, utan se allt med den klara blick, som kunskapen om naturens
lagar frlnar. De tyska fabrikerna nja sig icke med att utsnda
handelsresande, utan fabrikanten trder sjlf i frbindelse med kparne,
lmnar med sakkunskap upplysningar, beaktar deras nskningar och
ger dem anvisning om produkternas rtta anvndning. Af Europas
tjrfrgsproduktion kommer endast 7,2 % p England, 8 % p Frankrike och
13 % p Schweiz, resten p Tyskland. Campbell Brown ppekar vidare
vikten af sammanslutningarne inom de olika industrigrenarne och nmner
srskildt _de tyska industriernas centralfrening fr nationelt
arbete_, hvilken fvervakar och befordrar de olika grenarnes intressen,
samlar statistik, yttrar sig angende lagstiftningsfrgor,
handelstraktater etc.

    [Anmrkning 15: Journal of the Soc. of Ch. Ind. 1898: 305.]

Den i handels- och industrikretsar mycket lsta facktidningen
Commercial Intelligence innehll 1906 en berttelse fver en resa, som
dess Pariskorrespondent fretagit i Tyskland i det speciella syftet att
lra knna dess kemiska industri, hvilken nu bildar en af de
hufvudsakligaste kllorna till landets kolossala vlstnd.
Korrespondenten sger sig ha blifvit hgeligen fverraskad af hvad han
sg  de orter, dr den kemiska industrien srskildt utvecklat sig.
Produktionsvrdet uppskattades 1906 till 1 milliard mark. Och ndock r
denna industrigren knappast mer n 30 r gammal! Fr 30 r sedan
behrskade England kemikaliemarknaden, men nu str Tyskland frmst och
detta oaktadt sina ringa frrd af hithrande rmaterialier. Tyskland
producerar rligen c:a 1 million ton svafvelsyra, till stor del af
spansk kis, och c:a  million ton soda. Dess totala export af kemiska
produkter representerade 1905 ett vrde af c:a 500 millioner mark. Det
tcker c:a 5/6 af vrldens behof af frger. Indigoexporten fr 1906
uppgifves till c:a 30 millioner mark. Den engelske korrespondenten
framhller slutligen hurusom Tysklands kemiska industri har en arm af
vetenskapligt bildade specialister och skrdar nu vinsten af de stora
hrfr gjorda uppoffringarne.

Uti Journal of the Soc. of Ch. Ind. fr 15/12 1906 lmnas en jmfrelse
mellan Englands och Tysklands kemiska industri, ref. uti Sv. Kem.
Tidskr. 1907: 3, hvarur fljande tabell med vrden i millioner kronor r
hmtad.

  _Import:_
                                 England:     Tyskland:

  Rmaterial     {1905 ..........    158           261
                 {1895 ..........    145           152
                             ---------------------------
                             kning   13           109
                             ---------------------------
  Arbetade varor {1905 ..........    164           126
                 {1895 ..........    129           100
                             ---------------------------
                             kning   35            26
                             ---------------------------
  _Export:_

  Rmaterial     {1905 ..........     36            59
                 {1895 ..........     27            33
                             ---------------------------
                             kning    9            26
                             ---------------------------
  Arbetade varor {1905 ..........    278           428
                 {1895 ..........    245           272
                             ---------------------------
                             kning   33           156
                             ---------------------------

Uti den tyska rvaruexporten ing fven kalisalterna frn Stassfurt.

Orsakerna till Tysklands fverlgsenhet angifvas uti nmnda engelska
tidskrift liksom i frut anfrda uttalanden vara: bttre kunskaper,
tyskarne put more brain into their goods, det intima samarbetet mellan
vetenskap och teknik, billiga kanal- och jrnvgsfrakter och sist men
icke minst ett verkligt samarbete mellan regeringen och industriens
mlsmn.

Under Boltzmanns bevingade ord: _Intet r s praktiskt som teori_,
meddelade Ind. Norden 1906: 330 ngra intressanta utdrag ur
rsberttelsen fr det stora amerikanska _Westinghousebolaget_. Detsamma
sysselsatte r 1906 icke mindre n 14,705 personer. Frsljningsvrdet
steg frn 45 millioner kronor 1901 till 90 mill. 1905. Bolagets
president sger: minst 45 % af ingenirsstaben r bestndigt sysselsatt
med arbete p frbttringar, d.v.s. med arbete fr framtiden... Detta
arbete kommer snarare att kas n minskas, ty fordringarne stegras med
hvar dag...

Den engelska tidskriften The Electrician yttrar vid anfrandet af
detta uttalande med beklagande, att England nnu icke insett vrdet af
dessa isynnerhet i Amerika och Tyskland tillmpade arbetsmetoder.

Flera utlndska uttalanden om Tysklands industri finnas anfrda uti Das
studium der technischen Chemie an den Universiteten und technischen
Hochschulen af _Fischer_.

Utom af ofvanstende framgr den kemiska industriens i England
stillastnd eller tillbakagng af en bl bok, som engelska regeringen
fr ngot r sedan frelade parlamentet[16]. Frn 1890 till 1902 sjnk
Englands export af kemiska produkter till Frenta staterna frn 
2,035,000 till  792,500. Till ngon del torde detta ha sin grund uti
Frenta staternas egen kade produktion och i dess tullskyddspolitik.
Englands kemiska industri har numera sitt egentliga std uti kolonierna.

    [Anmrkning 16: Ch. Ind. 1905: 22).]

Uti Tariff Commission 6:te bandet frekommer ett uttalande om engelska
glasindustriens oerhrda tillbakagng, och frnmsta orsaken angifves
vara Englands skyddslshet mot infrande af produktionsfverskott frn
Amerika och Tyskland (dumpingmanvrer). Ssom botemedel fresls i
frmsta rummet tullskydd.[17]

    [Anmrkning 17: Z. f. a. Ch. 1907: 1382).]

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




*II. Arbetsintensitet, arbetslner och aflningsstt.*


Inom de flesta industrier utgra arbetslnerna en af de strsta posterna
uti tillverkningskostnaden, och det r helt naturligt, att fabrikanten
sker begrnsa fven denna utgiftspost. Lika naturligt r emellertid
ock, att arbetarens strfvan gr ut p att erhlla strsta mjliga ln
fr sitt arbete. Ngot som dremot icke r naturligt, r
arbetsintensitetens nedgng.

Det finnes visserligen intet mtt, hvarmed olika slag af arbete kunna
direkt uppmtas och drfr har det sina svrigheter att med siffror
uttrycka arbetsintensiteten. Inom hvarje srskild industrigren fr man
dock ett relativt mtt p arbetsmngden per arbetare, om man dividerar
produktionsvrdet med antalet uti samma industri sysselsatta arbetare.

Uti Iron and Coal Trade Revue fr 30/12 1905 frekom ett engelskt
uttalande om arbetsintensiteten vid svenska jrnverk. Fr 1904 kom per
arbetare, heter det, ett produktionsvrde af endast  324, hvilket r
mycket lgt.

Med ledning af senaste officiella statistik sammanstllde _E. J.
Ljungberg_ uti ett fredrag uti Nationalekonomiska freningen i
Stockholm den 31/1 1908 ngra jrnindustriens siffror fr Sverige och
Amerikas Frenta Stater och meddelas hr drur fljande utdrag.

                                           Sverige:         Amerika:
  Tillverkning per arbetare   ............  26,1 ton.         143 ton.
  Tillverkningsvrde per arbetare ........ 3,998 kr.    13,431,60 kr.
  rsfrtjnst i medeltal per arbetare ... 1,358 kr.     1,947,60 kr.

Dessa siffror ro i hg grad sorgliga fr vrt land.

Frn Tyskland freligger ingen motsvarande off. statistik, men vid ett
strre verk dr, som sysselstter 14,000 arbetare, uppgr tillverkningen
per man till 73,5 ton vrd kr. 8,900 och rsfrtjnsten per man utgr i
medeltal kr. 1,356,80.

Vidare anfres huru tillverkningskostnaden fr Lancashirejrn vid ett
medelstort verk i Sverige sammanstter sig.

                                               Kronor    % af hela
                                               pr ton    tillverk-
                                                jrn:    ningskostn.
  Arbetslner: _fr kolning, malmbrytning,
    forsling och tillverkning_.....             82,70        55,3
  Jrnvgsfrakter: _fr trkol, malm,
    kalksten och frdig produkt_.....           40,10        26,8
  Rntor: _ det kapital, som fordras till
    inventarier af materialier och annat
    frlag_............                          9,60         6,4
  Kolved och stenkol........                    10,35         6,9
  Brukets omkostnader: _skatter och onera,
    aflning till styrelse, tjnstemn och
    diverse utgifter_........                    6,87         4,6
                                            -----------    -------
                                            Kr. 149,62      100 %

Hri ingr ingen rnta eller amortering  anlggningskostnaderna.
Allmnna marknadspriset p detta jrn (valsadt stngjrn) r kr. 150 per
ton. Om hr arbetarnes kraf p arbetstidens reduktion till 8 timmar
skulle genomfras utan reduktion af deras rsinkomst och verket slunda
skulle underhlla 3 skiftlag arbetare per dygn i stllet fr nu 2, s
komme tillverkningskostnaden att stiga till kr. 190,97, hvarigenom denna
produktion blefve totalt omjliggjord.

L. yttrar i sammanhang med dessa sprsml: Arbetslnernas stegring har
_mjliggjorts_ af en under flera r upptgende konjunktur och
framgngsrik ingenirsverksamhet; ej genom arbetareorganisationens
verksamhet... I brjan af 1870-talet gllde en ton Bessemer-stlrler
312 kr., och nuvarande pris p svenska Martin-stlrler af vsentligt
bttre kvalitet utgr endast 120 kr. Att mjliggra sdant med
frdubblade arbetslner, stadkommes ej med muskelarbete... Arbetspriset
mste flja priset p de frdiga produkterna och vrdet p penningen --
frmedlaren af arbetsbytet... Frn vissa hll arbetas med all kraft p
att utrota kapitalet, d.v.s. ej producera ett vrde, som motsvarar, hvad
man konsumerar, utan tanke drp, att _intet kapital kan skapas utan
arbete,_ likasom att _intet arbete kan skapas utan kapital_. Man kan
visserligen som snyltgst, jobbare eller p annat stt tillskansa sig en
del af frukterna frn andras arbete, men icke skapa ngot som helst
vrde, ty drtill fordras _produktivt_ arbete. Fr att detta ter skall
blifva framgngsrikt, fordras, enligt Carnegie i hans uppsats om Den
trebenta stolen, att hvarje fretag stdjes af trenne pelare: kapital,
arbete och administrativ frmga. Om ett af dessa std, hvilket som
helst, saknas, s faller fretaget... Att genom kapital skapa arbete r
jmfrelsevis ltt, men att af kapital och arbete skapa afkomst r
dremot en svr uppgift.

Fr vrt land krfves frst och sist *produktivt arbete, arbete som
skapar vrden, samt sparsamhet, som bevarar och ej frslsar dessa*...
Vrt land r ingalunda fattigt, men vi ro i allmnhet alldeles fr
lata... Hvar och en har rtt att lefva, men af sitt eget arbete, icke af
andras...

Skrikets, hatets och ofrnjsamhetens vgar leda icke till ernende af
en hgre lefnadsstandard fr vrt folk. De ro endast villovgar.
Dremot gifves en vg, arbetets, som r beprfvad i vrt land under
gamla tider, och som vi sett med frdel vandras i andra lnder. Lt hat
och afundsjuka begrafvas, lt oss icke frtra det brd, det kapital,
som vi och vra frfder samlat, utan lt oss alla arbeta, intensivt
arbeta p att ka tillgngarne, s att allmnna vlstndet blir strre,
ka tillgngarne genom att framkalla bttre skrdar af vr jord, strre
mngd och vrdefullare arbetsprodukter i vra hem och vra verkstder,
s blir brdet rikare och kraftigare, och lt oss fostra, utbilda och
trna de unga, srskildt de unga kvinnorna, s att vi alla med strre
kraft till sjl och kropp kunna utveckla vrt lands resurser och
drigenom skapa strre lycka och strre frnjsamhet med vrt land, n
vi hittills lyckats.

Om vi rkna Tysklands kemiska industris produktionsvrde per r till
mark 1,500,000,000 och antalet arbetare till 200,000, s erhlles ett
produktionsvrde af mark 7,500 per arbetare.

Det gifves emellertid ngra fall, d man kan f ett mera direkt mtt p
arbetets kvantitet. Ett sdant fall r grufarbetet. Officiella
underskningar vid Preussens stenkolsgrufvor ha med siffror gifvit vid
handen, att den presterade arbetskvantiteten minskas, under det att
lnerna stiga.[18] Per arbetare utgjorde den uppfordrade kolmngden:

    1888 ............ 300 ton
    1889 ............ 289  
    1890 ............ 275  
    1891 ............ 267  
    1892 ............ 253  
    1893 ............ 261  
    1894 ............ 265  
    1895 ............ 268  
    1896 ............ 279  
    1897 ............ 279  
    1898 ............ 277  
    1899 ............ 276  
    1900 ............ 271  
    1901 ............ 248  
    1902 ............ 244  

    [Anmrkning 18: Z. f. a. Ch. 1903: 1164.]

fven andra orsaker kunna ju i ngon mn ha bidragit till den starkt
fallande tendensen hos den kurva, som angifves af dessa siffror, men i
hufvudsak har den utan tvifvel sin grund uti minskad arbetsintensitet.
Man fr hr en liflig frestllning om, hvilken frsumpning, som skulle
komma att rda uti en socialdemokratisk stat. Icke utan skl har en
sdan stat blifvit liknad vid nutidens arbetsinrttningar, dr det
heter: hr fr man mat, klder och husrum antingen man arbetar mycket
eller litet.

Betrffande arbetarnes obstruktion (engelska ca'canny) har amerikanska
arbetsdepartementet publicerat en utredning, hvilken blifvit refererad
uti Ind. Norden 1907: 309.

I brist p en sammanstllning fver genomsnittslnerna vid Preussens
samtliga stenkolsgrufvor, m hr en sdan anfras fr distriktet
Dortmund med ett arbetareantal r 1901 af 236,769.[19] rslnen utgjorde
per arbetare:

  1888 ............... mark     863:--
  1890 ...............       1,067:--
  1895 ...............         968:--
  1899 ...............       1,255:--
  1900 ...............       1,332:--
  1901 ...............       1,224:--

    [Anmrkning 19: Z. f. a. Ch. 1902: 1101.]

Vid Preussens samtliga grufvor (icke endast kolgrufvorna), med ett
arbetareantal r 1901 af 482,566, utgjorde rslnen per man:

  1895 ............... mark     848:--
  1896 ...............         900:--
  1897 ...............         964:--
  1898 ...............       1,010:--
  1899 ...............       1,070:--
  1900 ...............       1,138:--
  1901 ...............       1,076:--

Uti en rsberttelse fver brunkolstjrindustrien 1906 klagas fver den
aftagande arbetsintensiteten.[20] fven p andra omrden af den kemiska
industrien, ssom sodabranchen, klagas fver de allt mera upptrdande
arbetaresvrigheterna.[21]

    [Anmrkning 20: Ch. Ztg 1907: 408.]

    [Anmrkning 21: Ch. Ind. 1905: 51.]

Belgiens frr s betydande glasindustri har blifvit totalt
tillintetgjord genom kortsynta och ansvarslsa socialistledares
agitation.[22]

    [Anmrkning 22: Ind. Norden 1907: 280.]

Kroppsarbetarens sysselsttning uti de kemiska fabrikerna r till stor
del af fga anstrngande art och trttar hvarken muskler eller hjrna s
synnerligen mycket, fven om diverse gaser och hg temperatur stundom
kunna vlla ngot obehag. Vid Rhen och antagligen fven p mnga andra
stllen i Tyskland finner man drfr ofta, att de kemiska
fabriksarbetarne ha hvar sitt lilla landtbruk, som sktes p lediga
stunder och hvilket fr frigt lmnar en sund sysselsttning fven t
hustru och barn.

Stegringen af arbetslnerna inom Tysklands kemiska industri framgr af
nedanstende siffror.[23] rslnen per man utgjorde:

  1893 ............... mark    879:--
  1894 ...............        885:--
  1895 ...............        894:--
  1896 ...............        906:--
  1897 ...............        922:--
  1898 ...............        948:--
  1899 ...............        966:--
  1900 ...............      1,003:--
  1901 ...............      1,011:--
  1902 ...............      1,010:--
  1903 ...............      1,020:--
  1904 ...............      1,029:--
  1905 ...............      1,048:--

    [Anmrkning 23: Ch. Ind. 1900: 420, 1901: 540, 1903: 492 och
    1906: 528.]

Aflnas arbetaren efter den tid, han arbetar, _dagln, timpnning,_ s
har han intet materiellt intresse af att ka arbetsintensiteten. Aflnas
han dremot efter vanligt _ackord_ och lnen _per styck_ r fullt
korrekt berknad, s har han ter det allra strsta intresse af att per
tidsenhet utfra det mesta mjliga arbete. Att fullt korrekt bestmma
ackordet, stycklnen, har emellertid sina stora svrigheter. Om lnen
per styck sttes fr hg, s att arbetsgifvaren sedermera ser sig
ndsakad att snka den, s vcker detta misstro och missnje hos
arbetaren; sttes den ter s lg, att arbetaren med yttersta flit icke
nr upp ens till normal dagsfrtjnst, s kan denne gifvetvis icke vara
tillfreds drmed. Fr att i mjligaste mn undvika dessa olgenheter har
man p sina stllen, isynnerhet i Amerika, infrt s.k. _premieackord_.
Den princip, som ligger till grund fr detta aflningssystem, framgr af
fljande exempel. Antag att en arbetare har 3 dollars per dag 
10 arbetstimmar och producerar under denna tid 1 styck. fvertar han nu
detta arbete p premieackord, s utgr timpnningen oafkortad med
0,30 dollars fr hvarje timme, som tgtt fr arbetsstycket, men
arbetaren erhller dessutom en premie af 0,10 doll. fr hvarje sparad
timme. Denna metod, den Halseyska, frtydligas genom fljande tabell:

  +--------+-------------------------------------+-------------+
  |        |      Arbetarens frtjnst:          |             |
  |        |                                     | Arbets-     |
  | Anvnd | Summan af  |  Premien   |           | gifvarens   |
  |  tid:  | timlnerna | uppgr per | Per timme |  utgift     |
  |        | uppgr per | styck till |           | per styck:  |
  | timmar | styck till |            |           |             |
  |        |  dollars   |  dollars   |  dollars  |     dollars |
  +--------+------------+------------+-----------+-------------+
  |    10  |    3.--    |    0.--    |   0.30    |    3.--     |
  |     9  |    2.70    |    0.10    |   0.311   |    2.80     |
  |     8  |    2.40    |    0.20    |   0.325   |    2.60     |
  |     7  |    2.10    |    0.30    |   0.343   |    2.40     |
  |     6  |    1.80    |    0.40    |   0.366   |    2.20     |
  |     5  |    1.50    |    0.50    |   0.40    |    2.--     |
  |     4  |    1.20    |    0.60    |   0.45    |    1.80     |
  +--------+------------+------------+-----------+-------------+

Det r tydligt, att bestmmandet af grundtiden, d.v.s. den lngsta
tid, som kan f tg, fr utfrandet af 1 arbetsstyck, fven hr r af
strsta vikt.

Det Rowanska systemet minskar risken af ett fel hrutinnan. Detsamma
skiljer sig frn det frra dri, att premiesatsen varierar i proportion
till sparade timmar. Om i det anfrda exemplet arbetaren utfr arbetet
p 9 timmar, s erhller han, likasom hr ofvan, betalning fr 9 timmar
med 2.70 dollars samt drtill 10 % af denna summa, allts tillhopa
2.97 dollars. Utfr han arbetet p 8 timmar, s erhller han 2.40 + 20 %
= 2.88 dollars etc. Behfver han 9 timmar fr arbetet, s blir hans
frtjnst per timme 0.33 dollars; kan han gra arbetet p 8 timmar, s
blir frtjnsten per timme 0,36 dollars etc.

       *       *       *       *       *

Det r svrt att frst, huru den svenske kroppsarbetaren med sin i
allmnhet stora intelligens under en s lng tid kunnat lta frblinda
och behrska sig af den folksjukdom, som benmnes socialism. Han tror
tydligen blindt p sina ledares ofelbarhet, utan att sjlf tnka.
I Tyskland och fven i andra lnder har denna sjukdom visat tydliga
tecken till tergng. Det fordras sannerligen icke mycket skarpsinne fr
att finna, att den socialdemokratiska framtidsstaten r ett oting, en
omjlighet. Uti densamma skulle ju den enligt erfarenheten mktigaste
driffjdern till allt framtskridande, _det egna intresset_,
undertryckas och ersttas med intresset fr det allmnna. Endast dren
kan tro p mjligheten att s omskapa mnniskonaturen!

Vissa tecken tyda emellertid p, att de djupare och sjlfstndigt
tnkande af vrt lands kroppsarbetare brja se botten i socialiststatens
beprisade kttgrytor och inse, att det icke r skrik, hat, afund,
missnje, luftslott och tomt prat, utan ett intensivt och gediget
arbete, som skapar vlstnd.

S snart kroppsarbetaren icke lngre vill lta sig nja med den ensidiga
andliga spis, som socialistpressen tillhandahller honom, utan sker
vidga sin syn p tingen, s skall han ock inom kort lra knna och
uppskatta fven andra slag af arbete n kroppsarbetet, frst, att
ett samband mste existera mellan arbetslnerna och nringarnes
frmga att bra dessa samt att denna brfrmga r beroende af
konkurrensfrhllandena p vrldsmarknaden. Konjunkturerna och de
ekonomiska lagarne kunna icke regleras med socialistfraser; ja, icke
ens, om ett stort land fverginge frn det tomma socialistpratet till
handling och antoge ett styrelsestt enligt socialdemokratiska
principer, skulle nmnda lagar rubbas. Om det lilla svenska folket
kastade sig in i ett dylikt experiment, s vore sdant liktydigt med
sjlfmord. Det skulle i samma gonblick uppslukas af stormakterna och
intvingas i en mer eller mindre tryckande tvngstrja.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




*III. Sveriges kemiska industri.*


*Statistik.*

Uti den officiella statistiken uppdelas Sveriges _hela_ industri uti
12 grupper. Nedanstende tabell innefattar dessa grupper med respektiva
siffror frn r 1905.

  +------------------------------+----------------+-----------------+
  |                              | Tillverknings- |                 |
  |                              |     vrde      |    Arbetare     |
  |                              +-------+--------+--------+--------+
  |                              |   i   | i % af |        |        |
  |                              | mill. | total- | antal  |   %    |
  |                              |  kr.  |beloppet|        |        |
  +--+---------------------------+-------+--------+--------+--------+
  | 1|Nrings- o. njutningsmnen | 387.7 |  32.15 |  33348 |  11.87 |
  | 2|Spnadsmnen               | 164.9 |  13.67 |  40702 |  14.48 |
  | 3|Varor af hudar,            |       |        |        |        |
  |  |      skinn o. hr         |  44.6 |   3.70 |   8543 |   3.04 |
  | 4|Oljor, tjra, gummi m.m.   |  27.2 |   2.26 |   3486 |   1.24 |
  | 5|Trvaror                   | 231.2 |  19.17 |  66624 |  23.71 |
  | 6|Papper och pappersarbeten  |  45.7 |   3.79 |  10777 |   3.84 |
  | 7|Varor af div. vxtmnen    |   2.3 |   0.19 |    646 |   0.23 |
  | 8|Varor af sten, lera,       |       |        |        |        |
  |  |      kol o. torf          |  80.0 |   6.63 |  47470 |  16.89 |
  | 9|Kemiska preparat           |  26.2 |   2.17 |   3485 |   1.24 |
  |10|Metallarbeten              |  85.8 |   7.11 |  25560 |   9.10 |
  |11|Fartyg, vagnar,            |       |        |        |        |
  |  |      maskiner m.m.        |  82.2 |   6.82 |  30736 |  10.94 |
  |12|Arbeten af grafisk         |       |        |        |        |
  |  |      industri m.m.        |  28.2 |   2.34 |   9618 |   3.42 |
  |  |                           +-------+--------+--------+--------+
  |  |                     Summa | 206.0 | 100.00 | 280995 | 100.00 |
  +--+---------------------------+-------+--------+--------+--------+

Uti fljande tabeller ro uppgifterna om tillverkningen hmtade ur
officiella statistiken _D: Fabriker och Handtverk 1905_ samt importen
och exporten ur _Sveriges utfrsel och infrsel r 1906_ af Kungl.
Statistiska Centralbyrn, Stockholm 1907. Som det icke r endast under
_grupp 9, kemiska preparat,_ man finner kemiska eller dem nrstende
produkter, s omfatta dessa tabeller fven ngra af de andra grupperna
eller utdrag ur desamma. Grupperna 9 och 4 upptagas i sin helhet, de
friga i utdrag. En del tomrum uti kolumnerna fr export och import bero
p, att dessa varor icke ro specificerade uti statistiken, utan
upptagna under ngon klumprubrik.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *

  fab. = fabriker
  arb. = arbetare
  kvan. = kvantum in ton
  vrde = vrde i tusental kr.

  /kg = re pr. kg.
  /100 = re pr. 100 kg.
  kr/kg = kr. pr. kg.
  kr/100 = kr. pr. 100 kg.

    [Anmrkning: Dr icke annorlunda angifves.]

  +-------------------------------+----------------------------+
  |                               |   Tillverkning r 1905:    |
  |                               +------------+---------------+
  |                               |   antal    |tillverknings- |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                               | fab.| arb. | kvan. | vrde |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+
  |Grupp 9. Kemiska preparat.     |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |a) Oorgan. syror,              |     |      |       |       |
  |       baser och salter.       |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Svafvelsyra (100 procentig) |  9  |   68 | 52584 |  2121 |
  |   Salpetersyra                |  3  |   -- |   309 |   126 |
  |   Ammoniak, kaustik           |}    |     {|   113 |    28 |
  |            svafvelsyrad      |} 9  |   --{|  1390 |   261 |
  |   Klorsyradt kali             |} 2  |  191 |  2363 |  1151 |
  |             natron           |}    |      |       |       |
  |   Kristallsoda                | 10  |   23 | 11047 |   509 |
  |   Svafvelsyrad lerjord        |}    |      |       |      {|
  |   Alun                        |} 2  |   -- |  3726 |   207{|
  |   Vattenglas                  |  3  |   -- |    -- |    23 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                      a) summa | 38  |  282 |    -- |  4426 |
  +                               +-----+------+-------+-------+
  |b) Gdningsmnen.              |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Benmjl                     | 26  |   51 |  5550 |   515 |
  |   Fiskguano                   |  5  |   73 |  1621 |   132 |
  |   Pudrett                     |  7  |  181 | 25686 |   167 |
  |   Superfosfat                 |  6  |  811 |133374 |  7356 |
  |   Tomasfosfat                 |  1  |   14 |  9662 |   290 |
  |   Kalk m.m.                   |}    |      |       |       |
  |   Fltspat                    |}24  |   93 |    -- |   525 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                      b) summa | 69  | 1225 |    -- |  8925 |
  +                               +-----+------+-------+-------+
  |c) Explosiva varor.            |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Ammunition                  |  9  |  535 |    -- |  2023 |
  |   Svartkrut                   |}    |     {|   236 |   197 |
  |   Rksvagt krut               |} 5  |  233{|   269 |  1305 |
  |   Bomullskrut                 |} 6  |  341{|   212 |   496 |
  |   Nitroglycerinsprngmnen    |}    |     {|  1139 |  1785 |
  |   Stubintrd och tndrr      |  2  |   15 |    -- |    83 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                      c) summa | 22  | 1124 |    -- |  5589 |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+

    +----------------------------------+--------------------+
    |            IMPORT:               |       EXPORT:      |
    +-------------+--------------------+--------------------+
    |             |       ton          |       ton          |
    |  tullsats   +------+------+------+------+------+------|
    |    1906     | 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    | 0,5 /kg    | 2001 | 3424 | 2535 |    2 |  --  |  --  |
    | 2 /kg      |  197 |  239 |  339 |  --  |  --  |  --  |
    | 5 /kg      |  115 |   70 |   46 |  --  |  --  |  --  |
    |   fri       |  254 |  189 |  338 |  219 |  445 |   30 |
    |   fria     {|  214 |  139 |  173 | 1266 | 1499 |  857 |
    |            {|    2 |    3 |    3 |  439 |  403 |  463 |
    |   fri       |  --  |  --  |  --  |  --  |  --  |  --  |
    | 1,00 kr/100 | 1245 | 1127 | 1730 |  126 |  201 |  --  |
    | 1,25 kr/100 |   87 |  106 |  140 |    9 |   12 |   11 |
    | 1 /kg      |  358 |  384 |  528 |   10 |    2 |  --  |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   fritt     | 9107 | 9928 |12468 |   29 |   14 |   31 |
    |   fritt     |  --  |  --  |  --  |  --  |  --  |  --  |
    |     --      |  --  |  --  |  --  |  --  |  --  |  --  |
    | 25 /100    |11060 | 5111 | 2202 |    2 |   50 | 4553 |
    |   fritt     |27033 |27920 |30811 |   78 |  --  |   51 |
    |            {| 1339 | 1610 | 1058 | 5642 |13370 | 8986 |
    |   fria     {|  --  |  --  |  --  |22220 |19962 |23085 |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    | 35 /kg     |   87 |   93 |  121 |  --  |  --  |  --  |
    | 12 /kg     |   12 |    9 |    9 |  --  |  --  |   10 |
    | 50 /kg     |    1 |    1 |    6 |   11 |    6 |   11 |
    | 30 /kg     |  --  |  --  |  --  |    4 |   25 |   40 |
    | 20 /kg     |    1 |  --  |   74 |   11 |   21 |    6 |
    | 15 /kg     |   29 |   32 |   33 |  --  |  --  |  --  |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+


  +-------------------------------+----------------------------+
  |                               |   Tillverkning r 1905:    |
  |                               +------------+---------------+
  |                               |   antal    |tillverknings- |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                               | fab.| arb. | kvan. | vrde |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+
  |d) Frger o. div.              |     |      |       |       |
  |       tekn. preparat.         |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Bresilja                    |   1 |   5  |    -- |    16 |
  |   Benkol och bensvart         |}    |     {|    49 |    11 |
  |   Blanksmrja                 |}    |     {|   230 |   140 |
  |   Rdfrg                     |} 46 | 111 {|  1239 |   132 |
  |   Oljefrg, tryckfrg m.m.    |}    |     {|    -- |   961 |
  |   Kalciumkarbid               |   2 | 152  |  6500 |  1164 |
  |   Kimrk                      |   2 |  33  |   643 |    77 |
  |   Aseptin, stomatol m.m.      |}    |     {|    -- |   308 |
  |   Blck                       |}    |     {|    -- |   255 |
  |   Eter och eterarter          |}108 | 553 {|   121 |   147 |
  |   Kolsyra, flytande           |}    |     {|   651 |   187 |
  |   Diverse                     |}    |     {|    -- |  3455 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                     d) summa  | 159 | 854  |    -- |  6853 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |        Grupp 9:   totalsumma  | 288 | 485  |    -- | 26153 |
  +                               +-----+------+-------+-------+
  |Grupp 4, oljor, tjra,         |     |      |       |       |
  |    gummi m.m.                 |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |a) Talg, oljor, tjra,         |     |      |       |       |
  |       hartser m.m.            |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Collanolja                  |   1 |   4  |     4 |     7 |
  |   Dextrin                     |   3 |  --  |    -- |    89 |
  |   Fernissa                    |  17 | 141  |    -- |   892 |
  |   Fiskolja                    |   2 |  --  |    -- |     5 |
  |   Flott                       |   9 |   8  |    -- |   498 |
  |   Glycerin                    |   3 |  --  |    -- |   114 |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Harts                       |   2 |   2  |    -- |    19 |
  |   Karbolsyra,                 |     |      |       |       |
  |       kreosotolja m.m.        |   2 |  --  |    -- |    24 |
  |   Lim och gelatin             |  13 | 207  |   860 |   829 |
  |   Olein                       |   2 |  --  |    -- |   220 |
  |   Oleomargarin                |     |      |       |       |
  |       (se fven grupp 1)      |   3 |   13 |   429 |   278 |
  |   Lin-, rof- och rapsolja     |}    |     {|  6830 |  2629 |
  |   Oljor af andra slag         |}    |     {|   --  |     9 |
  |   Oljekakor, linfrmjl m.m.  |} 20 |  171{| 18848 |  2328 |
  |   Mineraloljor m.m.           |}    |     {|   --  |   332 |
  |   Talg, raff.                 |   7 |  --  |   --  |   415 |
  |   Tran                        | --  |  --  |   --  |   --  |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+

    +----------------------------------+--------------------+
    |            IMPORT:               |       EXPORT:      |
    +-------------+--------------------+--------------------+
    |             |       ton[*]       |       ton[*]       |
    |  tullsats   +------+------+------+------+------+------|
    |    1906     | 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   fri       |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 2 /kg      |  223 |  215 |  319 |   15 |  123 |  206 |
    | 20 /kg     |  169 |  173 |  177 |    2 |    4 |    2 |
    |   fri       |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 15 /kg     |  223 |  212 |  256 |   23 |   24 |   32 |
    | 15 %        |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 5 /kg      |   65 |   75 |   78 |  206 |  234 |  274 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 8 /kg      |   10 |   10 |   13 |   95 |   88 |  115 |
    | 2,50 kr/kg  |    8 |    7 |    7 |   -- |   -- |   -- |
    | 15 %        |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 20 /kg     |   14 |    8 |   13 |   -- |   -- |    1 |
    | 30-120 /kg |  316 |  301 |  373 |   35 |   33 |   27 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 20 /kg     | 1841 | 1941 | 2770 |    3 |   10 |   43 |
    | 5 %         | (380 |  318 |  311)| ( 25 |   11 |   75)|
    |             | (  tusen kronor   )| (  tusen kronor   )|
    |   fritt     | 6097 | 5190 | 5947 |   44 |   37 |   75 |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   fria      | 5158 | 4478 | 5577 |   25 |    4 |    3 |
    | 20-170 /kg |  184 |  218 |  190 |  177 |   31 |   29 |
    |   fritt     |  994 | 1045 | 1029 |    3 |    3 |  143 |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    | 20 /kg     |  284 |  255 |  513 |   -- |   12 |   -- |
    | 7 /kg      |  748 |  470 |  202 |    1 |    9 |   24 |
    |   fria      |13404 |14797 |15058 |  164 |  130 |  186 |
    |   fria      |114838|119397|145217| 1833 | 1491 | 1171 |
    |   fria      |96568 |104813|107143|  497 |  384 | 1637 |
    |   fri       | 6098 | 4889 | 7737 |  312 |  483 |  749 |
    |   fri       | 1317 | 1412 | 1399 |   29 |   31 |   52 |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+


  +-------------------------------+----------------------------+
  |                               |   Tillverkning r 1905:    |
  |                               +------------+---------------+
  |                               |   antal    |tillverknings- |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                               | fab.| arb. | kvan. | vrde |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+
  |Trdestillationsprodukter      |  16 |  155 |   --  |   --  |
  |     Beck och Beckolja         | --  |  --  |   --  |     1 |
  |     Tjra och tjrolja        | --  |  --  |   --  |   223 |
  |     Trolja                   | --  |  --  |   --  |     6 |
  |     Trsprit                  | --  |  --  |   --  |   177 |
  |     Terpenlinolja             | --  |  --  |   --  |   117 |
  |   Vagn- och maskinsmrja      |   9 |   31 |   --  |   189 |
  |   Valsmassa                   |   4 |  --  |    12 |    24 |
  |   Vaselin                     |   4 |  --  |   --  |    57 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                     a) summa  | 117 |  732 |   --  |  9482 |
  +                               +-----+------+-------+-------+
  |b) Fabrikat af oljor,          |     |      |       |       |
  |       harts etc.              |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Gummigaloscher              |}    |     {|   --  |  6417 |
  |   Andra gummivaror            |}  7 | 1404{|   --  |  1260 |
  |   Kautschukstmplar           |   4 |   10 |   --  |    82 |
  |   Kompositionslinne           |   5 |   26 |   --  |   122 |
  |   Lack                        |   5 |    9 |    73 |    77 |
  |   Ljus                        |   4 |  347 |  2357 |  2457 |
  |   Parfym                      |  22 |   59 |   --  |   784 |
  |   Spa                        |}    |     {| 15657 |  3787 |
  |   Tvl                        |} 52 |  672{|  3956 |  2468 |
  |   Vaxtndstickor              |   1 |  227 |   285 |   270 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                     b) summa  | 100 | 2754 |   --  | 17724 |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |          Grupp 4: Totalsumma  | 217 | 3486 |   --  | 27206 |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+

    +----------------------------------+--------------------+
    |            IMPORT:               |       EXPORT:      |
    +-------------+--------------------+--------------------+
    |             |       ton          |       ton          |
    |  tullsats   +------+------+------+------+------+------|
    |    1906     | 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |   fria      | 3464 | 3947 | 4805 |    7 |   10 |  192 |
    |   fria      | 1083 | 1130 | 1089 | 4180 | 5764 | 7970 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 30 /kg     |    1 |   -- |   -- |  190 |  204 |  237 |
    |  7 /kg     |  463 |  403 |  480 |   70 |   44 |   79 |
    |  2 /kg     |  650 |  610 |  676 |    7 |   20 |   32 |
    | 20 /kg     |   13 |   15 |   15 |    2 |    2 |    4 |
    |  2 /kg     |  172 |  168 |  130 |   -- |   -- |   -- |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    | 1,25 kr/kg  |} 512 |  491 |  534 |  457 |  787 |  556 |
    |     --      |}  -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 50 /kg     |    9 |    8 |   10 |   -- |   -- |   -- |
    | 12 /kg     |   75 |   51 |   37 |   13 |    9 |    5 |
    | 3,00 kr/kg  |   14 |   12 |   13 |    1 |    5 |    6 |
    | 5 /kg      |    9 |   11 |    8 |    8 |    6 |    6 |
    | 10-100 /kg |  211 |  214 |  214 |   17 |   30 |   21 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+


  +-------------------------------+----------------------------+
  |                               |   Tillverkning r 1905:    |
  |                               +------------+---------------+
  |                               |   antal    |tillverknings- |
  |                               +-----+------+-------+-------+
  |                               | fab.| arb. | kvan.*| vrde |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+
  |Grupp 1, utdrag:               |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Rsocker                    |}    |     {| 84038 | 33510 |
  |   Sirap och melass            |} 18 | 5571{| 11911 |   603 |
  |   Raffineradt socker          |  10 | 2706 | 97809 | 55132 |
  |   Strkelse                   |  95 |  488 |  9517 |  2255 |
  |   Strkelsesocker             |   6 |   50 |  1179 |   434 |
  |   Mjlksocker                 |   1 |    4 |     3 |     3 |
  |   Sprit       }              {| 128 |  822 | 37096 | 30041 |
  |   Renad sprit }              {|     |      |       |       |
  |       kvantum i m 50 %      {|  19 |  194 | 40299 | 34746 |
  |   Jst                        |  13 |  189 |  5171 |  2572 |
  |   Maltextrakt                 |   2 |    3 |   --  |    19 |
  |   ttika, 10-procentig        |  11 |   85 |  3183 |   518 |
  |   Prepareradt salt            |  -- |   -- |    -- |    39 |
  |   Margarin (se fven grupp 4) |   7 |  397 | 12672 | 13273 |
  |   Palmsmr                    |   3 |   14 |    83 |    70 |
  +                               |     |      |       |       +
  |Grupp 5, utdrag:               |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |                        {torr  |}    |     {|256053 | 33723 |
  |   Trmassa:  {kemisk   {vt   |}    |     {|122933 |  7730 |
  |              {mekanisk {torr  |}138 | 8897{| 63404 |  4055 |
  |                        {vt   |}    |     {|244188 |  7251 |
  |   Tndstickor                 |  20 | 5678 | 23856 | 10048 |
  +                               |     |      |       |       +
  |Grupp 6, utdrag:               |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Papper och papp             |  68 | 7997 |190205 | 37820 |
  |                               |     |      |       |       |
  +                               |     |      |       |       +
  |Grupp 8, utdrag:               |     |      |       |       |
  |                               |     |      |       |       |
  |   Glas                        |  54 | 5047 |  --   |  9017 |
  |   Cement                      |   7 | 1298 |162611 |  4874 |
  |   Gips                        |  12 |   14 |       |   221 |
  |   Kromjrn                    |   1 |    8 |    20 |    30 |
  |   Gas, kvantum i tusental m  |     |      | 58033 |  6748 |
  |   Stenkolstjra               |  28 | 1517 | 10627 |   245 |
  |   Koks, kvantum i m;         |  31 |   84 |285768 |  2262 |
  |       1 m = c:a 0,4 ton      |     |      |       |       |
  |   Trkol,      i m;         | 367 | 6043 |2715859| 11918 |
  |       1 m = c:a 0,14        |     |      |       |       |
  +-------------------------------+-----+------+-------+-------+

    +----------------------------------+--------------------+
    |             IMPORT:              |       EXPORT:      |
    +-------------+--------------------+--------------------+
    |             |       ton[*]       |       ton[*]       |
    |  tullsats   +------+------+------+------+------+------|
    |    1906     | 1904 | 1905 | 1906 | 1904 | 1905 | 1906 |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   div.      | 4988 |22172 | 4411 |   -- |    5 |   -- |
    |     --      |15417 |15862 |15919 |  408 |  242 |   17 |
    | 33 /kg     |  249 | 1315 |  421 |   12 |    9 |   31 |
    | 20 /kg     |  257 |  293 |  337 |   -- |   -- |   -- |
    | 23,5 /kg   |} 108 |   94 |   84 |{  -- |   12 |    5 |
    | 23,5 /kg   |}     |      |      |{  -- |   -- |   -- |
    |}1,00-1,85   |}     |      |      |      |      |      |
    |}  kr/liter  |}2015 | 2298 | 2471 |  384 |  132 |  280 |
    |}            |}     |      |      |      |      |      |
    | 20 /kg     |   24 |   20 |   24 |    7 |   10 |   36 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 10-100 /kg |   41 |   41 |   43 |   30 |    3 |   77 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    | 20 /kg     |    4 |    7 |    6 |  471 |  456 |  659 |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   fri       | 2323 | 2249 | 2445 |232275|239614|253787|
    |   fri       |  764 |  658 |  262 |20415 |22980 |23678 |
    |   fri       |   30 |   -- |   65 |58442 |48375 |53950 |
    |   fri       |   21 |   77 |  803 |81392 |72507 |83396 |
    | 5 /kg      |   13 |    5 |    3 |16951 |18658 |20033 |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |{10 /kg    }| 4044 | 3995 | 4775 |102497|121467|137517|
    |{papp 1-5  }|      |      |      |      |      |      |
    +             |      |      |      |      |      |      +
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   div.      | 2110 | 2352 | 3071 |13742 |12789 |11937 |
    | 60 /100    |10526 |10999 |13136 |27509 |38504 |45960 |
    | 40 /100    | 8868 |11270 |13496 |  162 |  155 |   -- |
    |   fritt     |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |     --      |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |   -- |
    |   fri       | 2954 | 3000 | 3740 | 1454 |  825 | 1431 |
    |   fri       |283475|283630|343215|   38 |   -- |   -- |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    |   fritt     |92250 |93488 |96503 |10898 |12042 |13694 |
    |             |      |      |      |      |      |      |
    +-------------+------+------+------+------+------+------+

I fljande tabell angifves efter _Sveriges utfrsel och infrsel r
1906_ af Kgl. Stat. centralbyrn, Stockholm 1907 importen och exporten
af sdana *kemiska produkter som icke tillverkas inom landet* fvensom
af ngra *metaller* och en del *rmnen* af strre eller mindre intresse
fr kemisk industri.

 +--------------+---------------------------------+-----------------------+
 |              |            IMPORT:              |        EXPORT:        |
 |              +---------+-----------------------+-----------------------+
 |              |tullsats |        ton[*]         |        ton[*]         |
 |              |         +-------+-------+-------+-------+-------+-------+
 |              |  1906   |  1904 |  1905 |  1906 |  1904 |  1905 |  1906 |
 +--------------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+
 |Kemiska produkter       |       |       |       |       |       |       |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 | Ammoniaksalter:        |       |       |       |       |       |       |
 |  Salmiak     |   fri   |   208 |   170 |   184 |     2 |     1 |    -- |
 |  Kolsyrad ammoniak     |       |       |       |       |       |       |
 |              | 7 /100 |   154 |   142 |   172 |    -- |    -- |    -- |
 |  Salpetersyrad        |       |       |       |       |       |       |
 |              | 10 /100|    41 |    26 |    43 |   100 |    -- |    -- |
 | Arseniksyrlighet       |       |       |       |       |       |       |
 |              |   fri   |    17 |    16 |    20 |    -- |    -- |    -- |
 | Blodlutssalt |         |       |       |       |       |       |       |
 |              |   fritt |    15 |    17 |    21 |    -- |    -- |    -- |
 | Blyglete     |        |   250 |   230 |   212 |    11 |    20 |     6 |
 | Blysocker    |        |    68 |    65 |    74 |    -- |    -- |    -- |
 | Borsyra      |   fri   |    77 |    82 |    79 |    -- |    -- |    -- |
 | Brom o. salter draf   |       |       |       |       |       |       |
 |              |   fria  |    10 |    19 |    10 |    -- |    -- |    -- |
 | Celluloid    |oarb. fri|    40 |    45 |    58 |    -- |     3 |     6 |
 | Cyankalium   |   fritt |     3 |     3 |     4 |    -- |    -- |    -- |
 | Emaljmassa   |   fri   |    86 |    91 |    96 |    -- |    -- |    -- |
 | Fosfor       |        |    47 |    70 |    79 |     2 |    34 |     1 |
 | Garfsyra     |        |  4051 |  4612 |  4627 |     8 |     3 |   156 |
 | Jod o. salter draf    |       |       |       |       |       |       |
 |              |   fria  |     3 |     3 |     3 |    -- |    -- |    -- |
 | Kali, kaustikt         |       |       |       |       |       |       |
 |              |   fritt |  2234 |  2251 |  2486 |    89 |   268 |   209 |
 |     kolsyradt|        |  1184 |  1133 |  1082 |    20 |    11 |    14 |
 |     kromsyradt         |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |    90 |   108 |   114 |    -- |     1 |     2 |
 |     salpetersyradt     |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |   415 |   237 |   213 |     1 |     1 |    -- |
 |     svafvelsyradt      |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |     9 |     1 |     1 |    -- |    -- |    -- |
 |     vinsyradt|        |    24 |    19 |    24 |    -- |    -- |    -- |
 | Kamfer       |   fri   |    14 |    15 |    12 |    -- |    -- |    -- |
 | Klorkalk     |        |  1618 |  2729 |  2455 |    45 |    -- |    -- |
 | Koboltoxid   | 1 kr/kg |     2 |     2 |     2 |    -- |    -- |    -- |
 | Kollodium    | 2 kr/kg |     4 |     4 |     4 |    -- |    -- |    -- |
 | Kopparoxid o. kopparaska       |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   |     1 |     1 |     1 |     3 |     2 |    -- |
 | Magnesia och dess salter       |       |       |       |       |       |
 |              |        |   264 |   459 |  1233 |     4 |     5 |     4 |
 | Natron, borsyradt      |       |       |       |       |       |       |
 |              |  fritt  |   299 |   294 |   321 |     1 |     1 |    10 |
 |     kaustikt |        |  2112 |  1489 |  1478 |     7 |     4 |     4 |
 |     kolsyradt          |       |       |       |       |       |       |
 |              |        | 11898 | 13592 | 14974 |    45 |    29 |    13 |
 |     kromsyradt         |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |     9 |    13 |    14 |    -- |    -- |    -- |
 |     salpetersyradt }   |       |       |       |       |       |       |
 |     (Chilesalpeter)}   |       |       |       |       |       |       |
 |              |        | 19361 | 22946 | 27174 |    -- |    -- |     4 |
 |     svafvelsyradt      |       |       |       |       |       |       |
 |              |        | 17596 | 16934 | 19948 |     1 |   221 |    16 |
 |     svafvelsyrligt o. undersvafvelsyrligt}     |       |       |       |
 |              |        |   396 |   181 |   226 |    -- |    -- |    -- |
 |     ttiksyradt        |       |       |       |       |       |       |
 |              | 10 /kg |    34 |    55 |    42 |    -- |    -- |    -- |
 | Nitrobenzol  | 10 /kg |    60 |    47 |    68 |    -- |    -- |    -- |
 | Paraffin     |  fri    |  1103 |  1341 |  1680 |    -- |    -- |    -- |
 | Saltsyra     |        |  2008 |  2418 |  2794 |    -- |    -- |    -- |
 | Stearin (-syra)        |       |       |       |       |       |       |
 |              | 9 /kg  |    52 |   179 |   183 |    -- |    -- |    -- |
 | Svafvel      |  fritt  | 18248 | 18631 | 22745 |     4 |     4 |    12 |
 | Tennsalter   |  fria   |     1 |     2 |     2 |    -- |    -- |    -- |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |Frger o. frgningsmnen:       |       |       |       |       |       |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 | Anilin, alizarin o. a. tjrfrger      |       |       |       |       |
 |              |  fria   |   674 |   839 |   778 |     1 |     3 |     2 |
 | Indigo, kochenill m.m.         |       |       |       |       |       |
 |              |        |    53 |    46 |    47 |    -- |     1 |    -- |
 | Smr- o. ostfrg       |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |    15 |    12 |    14 |    -- |    -- |    -- |
 | Blyhvitt     |  fritt  |   511 |   513 |   559 |    13 |    10 |    23 |
 | Zinkhvitt    |        |  3032 |  3091 |  3691 |    17 |    14 |    38 |
 | Bronspulver  |        |    18 |    11 |    15 |     1 |     1 |     1 |
 |[!]Andra frger och frgningsmnen      |       |       |       |       |
 |              |  div.   | 1648--| 1554--| 1407--|   62--|   49--|   80--|
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |[!]Kemiska preparat ej spec.    |       |       |       |       |       |
 |              |  15 %   |  593--|  749--|  788--| 1920--| 1635--| 1352--|
 |[!]Fosforsyra |  5 %    |    8--|    3--|    3--|    -- |    -- |    -- |
 |[!]Lapis      |  5 %    |   17--|   18--|   28--|    -- |    -- |    -- |
 |[!]Lerjordshydrat       |       |       |       |       |       |       |
 |              |  fritt  |   25--|   24--|    9--|   17--|    6--|    -- |
 |[!]Sackarin   |        |    3--|    8--|   24--|    -- |    -- |    -- |
 |[!]Vitriol    |  10 %   |   17--|   24--|   18--|  349--|  492--|  235--|
 |[!]Apoteksvaror, ej frut upptagna      |       |       |       |       |
 |              |  fria   |  586--|  808--|  704--|    7--|    4--|    8--|
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |Metaller oarb. ell. ng. arb.   |       |       |       |       |       |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |Jrn och stl: oarb. inkl. stnger, plt och valstrd   |       |       |
 |              |  div.   | 108927| 109110| 129415| 306346| 369918| 379300|
 | rls, fasonjrn o. bult        |       |       |       |       |       |
 |              |        | 88172 | 85136 | 70529 |   151 |   110 |   324 |
 | rr          |        | 18561 | 20530 | 21406 | 10081 | 11046 | 13890 |
 | spik         |        |   218 |   166 |   140 |  4171 |  5374 |  5933 |
 | trd, dragen |        |  3246 |  1624 |  1229 |  1825 |  1582 |  2748 |
 | grfre gjutgods        |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |  1544 |  2310 |  3285 |  1177 |  1313 |  1439 |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |Koppar och legeringar: oarb., plt o. stnger   |       |       |       |
 |              |        |  6976 |  6482 |  8898 |  1396 |  2654 |  2662 |
 |Zink, oarb. plt och trd       |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   |  3705 |  3765 |  4484 |   332 |   294 |   410 |
 |Bly, oarb. plt och trd|       |       |       |       |       |       |
 |              |        |  2849 |  2823 |  3457 |   270 |   512 |   531 |
 |Tenn, oarb.   |  fria   |   719 |   595 |   819 |    46 |    34 |    51 |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |Antimon eller spetsglans        |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   |    67 |    67 |    94 |     4 |     3 |     5 |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 |Rmnen etc:  |         |       |       |       |       |       |       |
 |              |         |       |       |       |       |       |       |
 | Asbest       |  fri    |   356 |   140 |   288 |    16 |     2 |     2 |
 | Asfalt, nativ eller konstgjord |       |       |       |       |       |
 |              |        |  6243 |  4760 |  7134 |     --|     --|     --|
 | Ben, oarb.   |        |  3167 |  2106 |  2703 |     --|     --|     --|
 | Blyerts (grafit)       |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |   213 |   205 |   255 |      7|     23|     12|
 | Fosfat, r, o. ej spec. gdningsmnen  |       |       |       |       |
 |              |        | 66401 | 73279 | 71769 |     --|     --|     --|
 | Frg- o. garftr etc.  |       |       |       |       |       |       |
 |   frgtr    |  fritt  |   747 |   944 |   181 |     --|     --|     --|
 |   quebrachotr         |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |    -- |    -- |  4186 |     --|     --|     --|
 |   gallpplen |  fria   |    13 |    18 |    16 |     --|      3|      3|
 |   garfskidor |  fria   |   850 |  1058 |  1320 |     --|     --|     --|
 |   bark i m  |  fri    |  1604 |  3901 |  2127 |  10414|  11258|   6792|
 | Gummi, nativt, alla slag       |       |       |       |       |       |
 |              |  fritt  |   269 |   230 |   299 |     --|     --|     --|
 | Glasskrf    |  fri    |  2147 |  1552 |  1940 |    166|    226|    101|
 | Jordarter, kritjord, trippel etc.      |       |       |       |       |
 |              |  fria   |   291 |   666 |   236 |    377|     86|     11|
 | Klorkalium   |  fritt  |  1594 |  1296 |  1986 |     22|     --|     --|
 | Kalisalter, andra Stassfurter  |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   | 59750 | 71102 | 75858 |     --|     --|     --|
 | Kautschuk o. guttaperka, oarb. |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   |   634 |   829 |   809 |     --|     --|     --|
 | Kinabark     |  fri    |     1 |     1 |     1 |     --|     --|     --|
 | Koksalt, raff. bords-  |       |       |       |       |       |       |
 |              |  fritt  |  4615 |  3889 |  3700 |      2|     --|      9|
 |  andra slag i m (1 m=c:a 0,97 ton)   |       |       |       |       |
 |              |        | 86842 | 90389 | 91073 |     --|     --|     --|
 | Korkbark och korkmnen |       |       |       |       |       |       |
 |              |  fri    |  2458 |  2472 |  2155 |     --|     --|     --|
 | Kork, bearb. |  div.   |    61 |    37 |    35 |     --|     --|     --|
 | Krita, malen i m      |       |       |       |       |       |       |
 |              |  fri    |  1012 |  1331 |  1078 | 220669|     77|     --|
 |   malen, slammad i ton |       |       |       |       |       |       |
 |              |1,00 kr  |       |       |       |       |       |       |
 |              | /100 kg |    72 |    59 |    68 |   3516|   6828|   7227|
 | Linfr       |  fritt  | 19648 | 20304 | 20298 |     --|     --|     --|
 | Mineral, div. ej spec. |       |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   | 54508 | 90588 | 83328 |   2041|   2153|   1674|
 | Jrnmalm     |  fri    |    -- |    -- |    -- |3065522|3316627|3661218|
 | Kopparmalm   |        |    -- |    -- |    -- |   748 |  2136 |  1841 |
 | Zinkmalm     |        |    -- |    -- |    -- | 44259 | 51765 | 45380 |
 | Nikt         |        |     5 |     7 |     6 |    -- |    -- |    -- |
 | Slagg, ej gdn. mne   |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |    50 |    15 |    94 | 27767 | 20480 | 26768 |
 | Smrgel      |        |   221 |   271 |   284 |     1 |     1 |    -- |
 | Tenn o. blyaska        |       |       |       |       |       |       |
 |              |        |    74 |    37 |    45 |     6 |    22 |    68 |
 | Tungspat     |        |   392 |   264 |   559 |    -- |     1 |    10 |
 | Stenkol      |         |       |       |       |       |       |       |
 |   {i m      |  fria   |4209782|4121856|4648605|   756 |   531 |  1690 |
 |   {i ton (om 1 m = 0,8 ton)   |       |       |       |       |       |
 |              |  fria   |3367826|3297485|3718884|    -- |    -- |    -- |
 +--------------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+

    [Anmrkning *: Dr icke annorlunda angifves.]

    [Anmrkning !: Andra frger ... Apoteksvaror: vrde i tusental
    kronor.]

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *

Den officiella statistiken mste begagnas med frsiktighet, om
missuppfattningar skola kunna undvikas. Uti afdelningen Fabriker och
handtverk frekomma nmligen en del dubbelrkningar. En fabrik
tillverkar per r t.ex. 5000 ton svafvelsyra. D registrerar
statistiken: 1 svafvelsyrefabrik med ett tillverkningskvantum af 5000
ton och ett tillverkningsvrde af 200,000 kr. En del af denna syra
frarbetas p samma eller annan plats till 500 ton svafvelsyrad
ammoniak. D registrerar statistiken: 1 svafvelsyrad-ammoniakfabrik med
ett tillverkningskvantum af 500 ton och ett tillverkningsvrde af 94,000
kr. Det r nu tydligt, att uti detta senare vrde ligger ocks vrdet
fr den svafvelsyra, som tgtt vid tillverkningen af den svafvelsyrade
ammoniaken. D sedan fr hvarje grupp samtliga tillverkningsvrden
summeras, s ingr fljaktligen uti summan dubbelt vrde fr en del af
svafvelsyran. Om vidare en del af den svafvelsyrade ammoniaken
frarbetas t.ex. till kaustik ammoniak, s kommer vrdet af den hr i
frga kommande delen af svafvelsyran att fr tredje gngen infras uti
samma kolumn.

Detta exempel rr frdlingsprodukter, hvilkas vrde i endast ringa mn
inverkar p gruppens slutsumma. Annorlunda ter sig saken dremot t.ex.
uti grupp 1, hvars totalsumma innefattar _bde_ rsocker och raffineradt
socker, _bde_ rsprit och renad sprit, samt uti grupperna 5 och 6, dr
vrdet af papper upptages p samma gng, som vrdet af den till papperet
frbrukade cellulosan.

Vr exports och imports frdelning p de olika lnderna fr heller icke
tagas s strngt efter ordalydelsen. Ett par exempel ro nog fr att
belysa detta. Varor, som vi frn Tyskland importera fver Antwerpen,
upptagas i statistiken ssom importerade frn Belgien, och varor, hvilka
vi exportera till Tyskland fver Rotterdam, upptagas ssom exporterade
till Holland.

Af de hr upptagna statistiska tabellerna framgr hurusom kemien
tillmpas p de mest skilda omrden. Uti icke frre n sex grupper af
Sveriges officiella statistik fr industri finna vi kemiska
tillverkningar. I fljd af att uppgifterna frn den kemiska industrien
ro s skingrade, blir det oftast grupp 9: kemiska preparat, som
betraktas ssom omfattande hela vr kemiska industri. En fullt korrekt
uppdelning r emellertid ingalunda ltt att stadkomma. Vanligen har
hvart och ett lands statistik sin srskilda gruppindelning.

P grund af dessa omstndigheter har uti ofvanstende tabeller siffrorna
fr de upptagna industrigrenarne icke blifvit sammanfrda till en
slutsumma.


*fversikt af Sveriges produktion.*

Granskar man vrt lands officiella statistik, s finner man snart, att
vi icke ha ngon egentlig kemisk storindustri af det slag, som t.ex.
i Tyskland s benmnes. Nstan de enda fabrikationer, som kunna rknas
till denna kategori, ro _svafvelsyra_ och _salpetersyra_, hvaraf i
Sverige rligen tillverkas fr c:a 2 millioner kronor.[24]

    [Anmrkning 24: Siffrorna hr glla ren 1904-06.]

Strre delen af svafvelsyran frbrukas p resp. tillverkningsplatser fr
produktion af _superfosfat_, hvaraf 1905 vid 6 fabriker 133,000 ton med
ett vrde af 7 1/3 millioner kronor tillverkades. Dessa fabriker tcka nu
landets behof och brja ska att exportera. nnu 1904 infrdes 11,000
ton superfosfat mot endast 2,000 ton 1906. Utfrseln utgjorde 1904
endast 1 ton, men 1906 4,500 ton.

Salpetersyran tillverkas och anvndes af dynamit- och krutfabrikerna i
blandning med koncentrerad svafvelsyra fr nitrering af glycerin,
cellulosa eller bomull. Som svafvelsyran hrvid helst br vara alldeles
vattenfri, d.v.s. hlla 100 % monohydrat, och sdan icke tillverkas i
Sverige, s lra dynamitfabrikerna importera en del rykande svafvelsyra
och blanda denna till den genom koncentration af kammarsyra erhllna,
c:a 95-procentiga svenska svafvelsyran.

Ngon _soda_-fabrik finnes icke i Sverige, utan landets behof, c:a
15,000 ton soda och 2,000 ton kaustikt natron, fylles i hufvudsak frn
Tyskland. Ngra fabriker, som vanligen benmnas sodafabriker, tillverka
endast kristalliserad soda af importerad vattenfri. Den enorma
konsumtionen af soda i alla lnder har sin frnmsta grund dri, att
sodan dels ssom sdan utgr en oumbrlig hushllsartikel, dels att den
utgr rmaterialet till den lika oumbrliga tvlen.

Sveriges _tvl_-produktion uppgr i rundt tal till 4,000 ton och
produktionen af _spa_ till 16,000 ton pr r, med ett sammanlagdt vrde
af 6 millioner kronor. Tvlfabrikerna frm, mrkvrdigt nog, icke
fullt fylla landets behof, men detta beror mjligen drp, att
tullskyddet icke r fullt effektivt eller drp, att vissa
specialkvaliteter icke tillverkas i Sverige.

Om tvl och spa har sagts, att konsumtionen draf kan utgra mtt p
ett lands kultur. Utan att dock nrmare ing p Sveriges lge i detta
hnseende, m hr blott ppekas det faktum, att de kulturstater, som
icke tillverka ndvndighetsvaran soda, bli allt frre. fven det andra
rmnet fr tvl och spa, fettet, importeras. Utlndska tvl- och
spfabriker lra sedan ngra r ofta f offerter  ett fett, som gr
under diverse benmningar, och hvilket lr tillverkas genom extraktion
af latrin. Det torde nnu icke vara nrmare kndt i hvad hnseende
sdant fett skiljer sig frn t.ex. benfett, kadaverfett och dylikt, men
det r att hoppas, att de svenska fabrikanterna veta hvad de kpa.

_Ammoniumsulfat_ tillverkas vid de strre gasverken, och dessa synas
frm tcka landets nuvarande behof af detta gdslingsmne, som i
Sverige, i motsats till hvad i utlandet r fallet, nnu icke vunnit
ngon strre anvndning. friga ammoniumsalter importeras nnu.

Den starka elektrokemiska flodbljan p 1890-talet medfrde fr Sverige
tv fabriker fr _klorat_, en fr _kaustik kalilut_ och _klorkalk_, samt
tre fr _kalciumkarbid_, alla baserade p vattenkraft. Kloratfabrikerna
tcka landets fr tndsticksindustrien icke obetydliga behof och
exportera dessutom ungefr lika mycket. Klorkalkfabriken, som icke
srskildt terfinnes uti statistiken, har, utan tullskydd som den varit,
tydligen icke frmtt vrja sig mot den utlndska konkurrensen, ty af
klorkalk importeras alltfort mellan 2 och 3 tusen ton och af kaustikt
kali lika mycket, bda hufvudsakligen frn Tyskland. Det r
spfabrikerna, som frbruka kalit, och pappersbruken,
cellulosafabrikerna, frgerier och blekerier, som anvnda klorkalken.
Kalciumkarbidfabrikerna tcka landets behof och exportera betydliga
mngder, men statistiken hrfver r ofullstndig.

_Svafvelsyrad lerjord_ tillverkas vid en fabrik af svensk lera och
svafvelsyra och vid en annan af importeradt aluminiumhydrat och
svafvelsyra. Den anvndes i hufvudsak vid pappersbruken fr papperets
limning, hvartill i genomsnitt c:a 4 kg. per 100 kg. papper tgr, men
fven vid frgning och vid garfning. I utlandet har den ock kommit till
anvndning fr rening af afloppsvatten frn stder, fabriker etc.
Artikeln i frga tnjuter ett mttligt tullskydd, men nnu importeras
mellan 1 och 2 tusen ton rligen, hvilket mjligen har sin grund dri,
att tillrcklig mngd af njaktigt jrnfri vara fr frgerier och fr
finare papper nnu icke tillverkas inom landet.

Enligt statistiken finnas tre _vattenglas_-fabriker i Sverige och en
smula tullskydd ha de ock, men icke desto mindra importeras flera hundra
ton vattenglas, hvilket, om statistiken r riktig, frefaller
ofrklarligt. Vid det nuvarande hga priset p harts har det gamla
frslaget att limma papper med vattenglas nyo kommit p tal, men i vrt
land torde man nnu icke ha gjort ngot praktiskt frsk i denna
riktning.

Fabrikerna fr _krut_- och _sprngmnen_ tcka ungefr landets behof,
men ngon afsevrd export frekommer icke.

_Stearinljus_-fabrikerna, som ha en rstillverkning p c:a 2,500 ton,
tcka ungefr behofvet, men deras _glycerin_-tillverkning r
otillrcklig. Ngon afsevrd export af ljus frekommer icke. Produkten
synes ha frsmrats p senare tiden. Mnne paraffin tillsttes?

Harts eller kolofonium fr vl knappast anses ssom en kemisk artikel,
utan ssom en naturprodukt. Draf importeras rligen c:a 6 tusen ton.
Detsamma kommer frn Amerika, men fr inkp och transport lta vi
betjna oss af tyskame, hvarigenom varan gifvetvis icke blir billigare.
Det anvndes fr limningen af papper fvensom ngon del till tvl och
spa. De bda i statistiken upptagna hartsfabrikerna tillverka sannolikt
bryggarharts (fr hartsning af lfat). En vid en cellulosafabrik p
senare tiden upptagen utvinning af ett flytande harts ur tret torde
nnu icke ha blifvit sknjbar i statistiken.

Sveriges gasverk frm icke fullt tcka behofvet af _stenkolstjra_. Af
ur sdan tjra vunnen _stenkolsolja_ eller _kreosotolja_ (som anvndes
fr impregnering af slipers) samt karbolsyra importeras fver 5 tusen
ton pr r tullfritt frn Danmark och England.

Behofvet af _lim_ tckes i det nrmaste af landets egen produktion, men
export frekommer icke. _Oljor, talg_ och annat fett importeras i
kolossala mngder. _Mineraloljorna_ intaga frmsta rummet med en import
af c:a 100 tusen ton, i hufvudsak direkt (frn Amerika c:a 50 tusen ton
och frn Ryssland c:a 20 tusen ton), men en icke obetydlig del genom
vra kra mellanhnder Danmark och Tyskland. Andra oljor infras till en
mngd af inemot 15 tusen ton och talg till c:a 6 tusen ton. Enligt
statistiken har importen af den tullskyddade _linoljan_ (inkl. rof- och
rapsolja) minskats frn 700 ton 1904 till 200 ton 1906 och den inhemska
produktionen r i stigande. Importen af rmaterialet, linfr, har under
de nmnda tre ren hllit sig ungefr konstant vid 2 tusen ton, och man
kunde hri vilja spra ett uppspirande af linodlingen i Sverige, men
tyvrr r det knappast s, ty importen af lin stiger. Af statistiken
framgr fven, att vi tcka vrt behof af lin i hufvudsak frn Ryssland,
men af linfr frn Sydamerika.

Bland _trdestillationsprodnkter_ upptar statistiken under beck och
beckolja en import p 4 tusen ton och drfver, men antagligen utgres
strre delen hraf af billigt stenkolsbeck, som anvndes bland annat fr
brikettering af stenkolsstybb. Af _trtjra_ exporteras 4 till 8 tusen
ton vid en import af 1 tusen ton, hufvudsakligen frn Finland. Strre
delen af trtjran r tillverkad af furustubbar i tjrdalar och utan
tillvaratagande af andra vid denna torrdestillation med rken bortgende
mnen. Denna tjra r oftast af ljusbrun frg och af gammalt hgt
skattad p vrldsmarknaden, dr den gr under namn af svensk trtjra
eller Stockholm Tar.

I Sverige frbrukas rligen fr jrntillverkningen omkring 4 millioner
kubikmeter _trkol_, hvilka hufvudsakligen (till c:a 85 %) produceras i
milor i skogarna, utan att ngot af de drvid med milrken bortgende
mnena tillvaratagas. Af den nmnda kolkvantiteten terfinnes i
statistiken 2 millioner m under rubriken trkolsverk. Endast ngra
f af dessa verk kola rationellt i ugnar eller retorter under
tillvaratagande af biprodukter, men intresset hrfr r i stigande p
grund af jrnverkens alltmera trngande behof af billigare trkol. Ett
par hundra ton _trsprit_ exporteras rligen och en kning r
mrkbar.[25] En annan biprodukt r _ttiksyrad kalk_, hvaraf ocks c:a
1 tusen ton exporteras. (Denna produkt angifves icke srskildt i
statistiken, utan r antagligen upptagen under klumprubriken kemiska
preparat ej specificerade.) Den af vanlig kolved ur kolugnen eller
retorten erhllna tjran r af mrk frg och har en mot stubbtjran
ngot afvikande sammansttning. Den samma har srskildt vrde fr
trkonservering. Den enda firma i landet, som i strre skala sedan flera
r utvinner dessa biprodukter vid tillverkning af trkol fr hyttndaml
r Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag. En hel del andra
experimentera med nya kolugnstyper och metoder.

    [Anmrkning 25: Trspriten terfinnes i statistiken under
    Spiritusa och andra dryckesvaror m.m.(!)]

Vid torrdestillation af kolved utvinnes p ett par stllen fven en
mindre mngd _terpentinolja_. Vid ett par cellulosafabriker har man
fvenledes brjat tillvarataga denna olja ur tret. fven vid de s.k.
troljefabrikerna tillverkas terpentinolja medelst torrdestillation af
furustubbar i retort. Terpentinoljan frn cellulosafabrikerna
afdestilleras ur tret medelst nga och fs s ganska ren och
naturligtvis fri frn tjrmnen. Den vanliga stubbterpentinoljan gr i
Tyskland under namn af Kienl och kommer mestadels frn Ryssland. Den
i Sverige tillverkade terpentinoljan rcker icke att tcka landets
behof, utan ca 400 ton importeras rligen. Ngot mer n hlften hraf
kommer frn Frankrike, resten sannolikt frn Amerika fastn genom tyska
och danska mellanhnder. Fransk och amerikansk produkt skall vara
framstlld genom destillation af kda insamlad p vxande skog, men det
r numera rtt svrt att f en ren och ofrfalskad vara, ty den
uppblandas ofta med stora mngder mineralolja, ja, stundom sljes ett
srskildt slag af fotogn (Borneo-petroleum) efter lmplig parfymering
ssom terpentinolja. D god fransk eller amerikansk terpentinkda
destilleras, s erhlles ssom terstod 70  80 % harts (kolofonium).
Priset p stubbterpentinolja r endast c:a hlften af den kta franska
eller amerikanska varans pris.

_Trmassa_, hufvudsakligen s.k. kemisk, framstlld enligt sulfit- och
sulfat-metoderna, r nst tr och jrn Sveriges frnmsta exportartikel
och produktionen r starkt i stigande. Produktionsvrdet utgjorde 1896
kr. 18 millioner och 1905 kr. 52 millioner. Exportvrdet utgjorde 1906
c:a 50 millioner kronor. Exporten af _papper_ r ock betydligt och kas
likaledes. Exportvrdet utgjorde 1906 c:a 30 millioner kronor.

_Cement_ exporteras i stor och stigande skala. _Glas_ exporteras, men
kvantiteten har minskats ngot under senaste ren, sannolikt i fljd af
de lngvariga strejker, som frekommit.

Produktionen af _socker_ tcker behofvet, men nmnvrd export frekommer
icke. _Sprit_-tillverkningen tcker synbarligen behofvet af det ra
berusningsmedlet brnnvin, men de finare medlen, frdlad sprit,
importeras i ganska betydliga kvantiteter. De senare slagen _mste_
antagligen komma frn utlandet fr att vara fina nog.[26]

    [Anmrkning 26: Konsumtionen af brnnvin, omrknadt till liter
    absolut alkohol per innevnare, utgjorde i fljande lnder:

                      1830    1898
        Sverige       27,1     3,9
        Tyskland        --     4,4
        Frankrike       --     4,3
        sterrike-U.    --     3,5
        England         --     2,2
        Danmark         --     9,4
        Ryssland        --     7,1
        Norge            8     1,7

    Dessa siffror ro hmtade ur _Ost_, Techn. Chemie, dr Sverige
    glnser med nmnda rekordsiffra.]

Af _strkelse_ importeras en mindre mngd. Af _margarin_ exporteras
ngot litet.

En fabrik fr _garfextrakt_ har uppsttt, men nnu icke frmtt i ngon
mn minska den stora importen. I frga om garfmnen r statistiken
mycket missvisande. Garfextrakterna ro antagligen upptagna under
rubriken garfsyra, hvars rsmngd uppgr till fver 4,000 ton. Vrdet,
kronor 1 pr kg. eller 4 millioner kronor pr r, r dock tydligen
alldeles fr hgt. Medelvrdet af de mnga olika slagen garfextrakter
torde knappast vara fver 20 re pr kg. och rsvrdet slunda endast
inemot 1 million kronor.

Detta r ungefr hvad vi ha af kemisk industri i vrt land. Fr
jmfrelse m nmnas, att Tysklands kemiska industris rliga
produktionsvrde nrmar sig 1,500 millioner mark och slunda fverstiger
sammanlagda beloppet af Sveriges _samtliga_ industrigrenars
produktionsvrde. Men om vr kemiska industri n r obetydlig, s kan
den dock sgas vara en god brjan, och goda ansatser till en stor
utveckling saknas icke.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




*IV. Ngra utvecklingvillkor fr kemisk industri i Sverige.*


Ssom af det fregende framgr hade Tyskland vida smre frutsttningar
fr kemisk industri n England, men har nu icke desto mindre gtt frbi
bde detta land och alla andra. Sveriges frutsttningar st knappast
efter Tysklands, utan ro fr tskilliga grenar bttre. Utvecklingen
kommer hos oss helt visst att g sina egna vgar, men vi ha likvl mnga
lrdomar att hmta frn utlandet.

Af de engelska, franska och amerikanska uttalanden, som i det fregende
blifvit anfrda, kunna vi p vrt eget land tillmpa en hel del. Vi
kunna slunda sga, att fr den kemiska industriens framgng i Sverige
fordras _kunskaper_ och _energi_ bde hos kapitalisten, som startar
fretaget och mobiliserar kapitalet, hos ingeniren, som planlgger,
leder och utvecklar produktionen och hos kpmannen, som skaffar afnmare
till produkten. Men det fordras mera, ty fven med dessa egenskaper
komma de nmnda icke lngt, om de icke mta _frstende frn
statsmakternas sida_.

Det r gifvetvis af allra strsta vikt, att det finnes mjligheter fr
inhmtandet af ndiga kunskaper, och att sttet fr dessa kunskapers
meddelande r det bsta. fverallt inses mer och mer, att allt hvad
lroanstalter heter med ndvndighet mste forma sig efter lefvande
lifvet. fven i vrt land pgr p detta omrde ett omdaningsarbete,
hvilket, man fr hoppas, skall bra goda frukter, svida icke en
kortsynt och planls reformifver eller maktlystet partisinne snedvrider
detsamma.

Planlst arbete r oftast till ingen nytta, och det r drfr p tiden,
att alla uppbyggande krafter enas om de viktigaste principerna vid
byggandet, enas om, hvad som r hvete och hvad som r ogrs fr
samhllet frst och frmst inom undervisningsvsendet. Trngbrstad
ngslan att t.ex. forskningens frihet fventyras, ifall med
mlmedveten kraft rensning s fretages, hr icke till det friskt
pulserande lifvets sunda vtskor[27]. Exempel frn utlandet visa, att en
strikte genomfrd renhllning och vaksamhet i detta stycke i hg grad
befordrar utvecklingen och att slapphet hmmar den.

    [Anmrkning 27: Den princip, som tillmpas vid fosfortndstickorna,
    att exportera det, som anses skada egna landet, str ju ocks hr
    till buds, s att, om vi ngon gng rka upprycka ett hvetestr,
    detta d icke undanhlles den friga mnskligheten.]

I vrt land finnas rika mjligheter att inhmta de fr kemisk produktion
ndiga teoretiska kunskaperna, men i frga om praktik och om samverkan
mellan lroanstalter och industri r det icke s vl bestlldt. fven
hr har man den gapande klyftan mellan skolan och det verkliga lifvet.
Den unge teknikern har ett godt frrd af kunskaper, men han vet icke
rtt, huru han skall gra dem fruktbrande. Den ekonomiska sidan af ett
produktionsfretag, dess organisation och administration, r honom ofta
alldeles frmmande. Medfdda anlag ro fven hr visserligen af allra
strsta betydelse, men en praktisk blick kan ock genom trning
utvecklas, och grunden hrfr kan och br lggas redan vid
lroanstalten. Blotta vetandet r icke mnniskans ndaml p jorden...
kunskapen mste ock taga verksam del i lifvet, sger _Helmholz_. Vra
teknici synas stundom icke rtt tillfreds med sin sociala stllning, men
i sjlfva verket beror ju denna helt och hllet af dem sjlfva. Den
ingenir, som icke gitter frskaffa sig grundlig insikt p hr antydda
omrde, lr stdse f finna sig i att frbli en industriens
intellektuelle grofarbetare. Men det r sjlfklart, att de _mste_ flja
tidens kraf. Hvem har vl fr frigt strre utsikt att fullstndigt
kunna uppspra och fverblicka alla de bde tekniska och ekonomiska
omstndigheter, som inverka p ett industriellt fretags framgng, och
att prfva och sammanjmka krafven frn bda sidorna? Ledaren af ett
kemiskt-industriellt fretag br drfr vara i stnd att bedma och
betvinga alla sdana svrigheter, som t.ex. dem vi sgo framtrda vid
indigosyntesens genomfrande i praktiken[28].

    [Anmrkning 28: Jfr. Z. f. a. Ch. 1907: 2013 och 1908: 5-9 samt
    Ch. Ind. 1907: 614.]

I frga om mjligheter till merkantil bildning, s r i vrt land heller
icke s illa stlldt och bttre blir det, sedan en ptnkt
handelshgskola blifvit en verklighet. Af den stora tillstrmningen p
kpmannabanan vore man bjd antaga, att svenskarne ha utomordentliga
naturanlag fr detta kall, men raka motsatsen lr vara fallet. Ofta r
det s, att den, som icke duger till ngot annat, eller den, som
fruktar ett gediget, produktivt arbete, han kastar sig in p denna bana,
sannolikt emedan han tror sig ha funnit, att en kpman stundom p
lttvindigaste vis kan bli rik. De handelsskolor, som fr sina ledare
ro mera n den mjlkande kon, ha drfr fven den uppgiften att vcka
ett rtt frstende fr kpmannakallet och att frdjupa intresset fr en
verklig, god och gedigen kpmannaverksamhet. Att det icke rder ngon
brist p kpmn, det vet hvarje industriman, som producerar
handelsartiklar. Han vet bertta, huru stndigt en mngd folk, mest
ssom agenter, erbjuda sin hjlp vid frsljningen.

M vi emellertid komma ihg, att _frst_ gller det att producera ngot
och _sedan_ att afstta produkten. Frst behfvas produktiva industrimn
och sedan kpmn. Den som tillverkar goda produkter och af knda typer
behfver fr frigt inga mellanhnder.

Energi nmndes hr ofvan ssom ett villkor fr utvecklingen. Man hr
stundom psts, att svenskarne lida brist hrp, men detta torde vara
endast skenbart. I den mn industrien utvecklas, ppnar sig fr en hvar
flera mjligheter bde att finna ett med sina anlag harmonierande arbete
och att f kad ln fr kad mda, och under sdana omstndigheter
frigres skert all latent energi. Ett bevis fr denna frmodan synes
ligga dri, att de frn Amerika hemvndande svenskarne tydligen ftt sin
slumrande energi slunda vckt. Tyvrr somnar den dock allt fr ofta
snart nog igen efter hemkomsten. Premieackord-systemet[29] tillmpas i
vrt land i allt fr ringa utstrckning, beroende p bristande
specialisering. Fabrikerna syssla i allmnhet med fr mnga
tillverkningar i stllet fr att drifva endast en eller ett par i mycket
stor skala. De ka sjlfva ocks drigenom antalet af sina konkurrenter.

    [Anmrkning 29: Se sidan 41, Ind. Norden 1905: 203, 1908: 82,
    T. T. 1908: 94.]

Vidare komma vi till frstendet frn statsmakternas sida. Genom en sund
lagstiftning, byggandet af nya vattenvgar och jrnvgar, infrandet af
lmpliga tull- och frakttariffer etc. har regering och riksdag i sin
hand att kraftigt befordra industriens utveckling. Bland
lagstiftningsrenden r tullfrgan ett af de allra viktigaste, och skall
densamma drfr hr ngot utfrligare behandlas.


*Planmssigt och effektivt tullskydd.*

Om _en_ producent gjorde framstllning om tullskydd fr sin produkt och
_hundra_ konsumenter ropade nej, s blef det intet tullskydd. Fljden
vardt, att kapitalet drog sig tillbaka, den nya industrien gick om intet
eller frkrympte, och fretagsamheten, hvaraf intet fverfld finnes i
vrt land, hade ftt en nsknpp i stllet fr en vl behflig
handrckning. Staten br akta sig fr att skrmma bort kapitalet frn
fretagsamheten r en statsmannaregel, som hrstammar frn Bismark.
Underskes fr hvarje fall helt affrsmssigt, hvad den nya industrien
ger landet och hvad den tar, ifall den fr tullskydd, s blir hvarje
tullfrga en enkel afrkning och icke ngot lotterispel. Vid denna
nationalekonomiska bokfring f dock icke endast de summor, som frut
fr varorna gingo till utlandet, men som nu stanna inom landet, rknas
den nya industrien till godo, utan fven vrdet fr landet draf, att
den nya industrien lmnar arbete t ett antal personer, som eljes
ndgats ska sin utkomst i frmmande land.

Det klingar kanske frnuftigt i mngens ron, d ngon sger, att i ett
land utan infrseltullar uppvxer den naturligaste och lifskraftigaste
industrien, att tullarne ro en orttvis skatt, som en del af landets
innebyggare f betala, en present frn staten till ngra f fabrikanter,
eller d det pekas p England, som redt sig och fortfarande reder sig
godt utan tullar, ssom ett efterfljansvrdt exempel fr Sverige. Men
erfarenheten talar ett annat sprk. Vi ha i det fregende sett, hurusom
den kraftigt tullskyddade tyska kemiska industrien enormt utvecklat sig,
under det den frn brjan kraftigare och under gynsammare frhllanden
betrffande rmaterial och brnsle arbetande, men icke tullskyddade
engelska kemiska industrien sttt stilla eller gtt tillbaka. Denna
utveckling i Tyskland r s kolossal, att den i andra lnder och
isynnerhet England, ssom vi sett, brjat vcka allvarliga bekymmer,
och mnga kraftiga rop p tullskydd frsprjas.

Att frihandelssystemet nnu r rdande i England beror fr frigt
sannolikt icke drp, att ett vl afvgdt tullsystem icke skulle bli
till frdel fr landet, utan p engelsmnnens konservatism. _De_ ha ju
ocks rd att nnu s lnge arbeta efter gonmtt och flja sina
knslor, fven om dessa icke ro s nationalekonomiska, men _vi_ mste
fr att kunna best i konkurrensen lnderna emellan betjna oss af alla
nutidens hjlpmedel och kalkylera med skarpa siffror. Ett gammalt
kpmansfolk kan ngon tid hvila p sina lagrar, men fr oss, som icke ha
sdana lagrar, duger icke att hvila.

Tysklands nya tulltarif visar, att det landet lrt sig inse, hvad
skyddstullar ro vrda fr industriens utveckling. Det lnar sig fr
bonden att bekosta grdesgrd omkring sina marker.

Med den orttvisa beskattningen r det icke s farligt, om man gr
till botten med saken. Infr det stora helas frdel blir denna skatt
en bagatell. Ojmnheten jmnas af sig sjlf och skatten frsvinner fr
frigt, s snart flera producenter brja konkurrera p den inhemska
marknaden. Presenten frn staten r den man vl vrd, som bryter vg.

Tullskydd r lngt ndvndigare nu n frr fr att gent emot de
utlndska trusterna gra det mjligt att brja i smtt.

Vrt land str fr nrvarande i begrepp att skaffa sig en planmssig och
effektiv tulltariff fr att om ett par r under icke allt fr ogynnsamma
frutsttningar eventuellt kunna upptaga underhandlingar om
handelstraktater med andra lnder. Det gller drfr nu fr den kemiska
industriens mn i vrt land att ha sina riktlinier klara och att uti
tariffen f dem vederbrligen beaktade. Det duger emellertid gifvetvis
icke att hrvid bara tnka p nuvarande frhllanden. Mnga tecken tyda
p, att vrt lands kemiska industri kommer att kraftigt utvecklas. En
olmplig tulltariff skulle d, om den genom traktater komme att bindas
fr en tid af 10, kanske 20 r, verka i hg grad hmmande p
utvecklingen.

Det kan ligga nra till hands att taga ngot starkt tullskyddadt lands
tariff till mnster i tanke, att densamma r grundad p sdana
erfarenheter, som vi nnu icke hunnit gra. Detta r dock alldeles
oriktigt, ty dels ro betingelserna fr en viss industrigren aldrig
fullt desamma i tv lnder och dels r det framfr allt under
utvecklingstiden, som strsta tullskyddet r af nden. Vi behfva drfr
hgre tullar p kemiska produkter n en stat med hgt utvecklad kemisk
industri, fven om den staten skulle glla ssom riktigt
hgprotektionistisk. Har nmligen en industrigren ntt den utvecklingen,
att den tcker icke allenast det egna landets behof, utan fven
exporterar, s producerar den p grund af samlad erfarenhet helt visst
redan s billigt, att den med hjlp af ganska lga tullar kan reda sig
mot utlndsk konkurrens. Vidare r att mrka, att ingen traktat kommer
till stnd utan bde mnga och betydliga snkningar uti grundtariffens
tullsatser. Dessa f drfr fven af denna orsak icke vara fr knappt
tilltagna.

Det r vanligen regel, att endast frdlade varor belggas med tull och
detta i proportion till frdlingsgraden, samt att rvaror lmnas
tullfria. Denna regel r ju sund och bra, s lnge det r frga om
endast de frhllanden, som rda fr tillfllet, men gller det att taga
hnsyn till utvecklingen, s blir det icke alltid s ltt att skilja
mellan rvaror och frdlade. En artikel, som i dag icke tillverkas inom
landet, utan ssom rvara importeras, kunde kanske om ngot r bli
freml fr inhemsk tillverkning, ifall tullskydd funnes. r man d
bunden af en handelstraktat, s str man dr tills traktattiden r till
nda.

Det synes, som om en handelstraktat fver hufvud vore fullt p sin plats
endast mellan stater som i industriellt (ja, kanske ocks i politiskt)
hnseende st ngorlunda i jmnhjd. Den mindre staten eller den, som
har den minst utvecklade industrien, torde eljes p frhand vara dmd
att dra det kortaste stret. Ha vi i sjlfva verket fr nrvarande ngra
afsevrdt frdlade industrialster att exportera? Och huru mnga slag af
sdana kunna vi f in t.ex. i Tyskland! Kan det vara frdelaktigt fr en
stat, som bara exporterar rvaror eller halffrdlade produkter, att
afsluta handelstraktat med en, som bara exporterar frdlade varor? Hr
gller att gra upp exakta afrkningar. Kan den nationalekonomiska
vinsten af en traktat egentligen bli stort mer n  0, d hvarje frdel
mste kpas med en lika stor eftergift p annat hll? Mnne icke
Sveriges industri blir allra naturligast och kraftigast och fr de
naturligaste afsttningsomrdena, om den fr uppvxa utan
handelstraktater?

Att en handelstraktat fordrar granskning fven frn andra synpunkter
framgr af fljande passus uti det 1907 trffade tysk-amerikanska
provisoriska handelsaftalet: .... Den amerikanska regeringen frpliktar
sig att uppbjuda sitt inflytande fr att ern Peyne-lagfrslagets
antagande i kongressen... .[30] Om en liten stats regering gentemot en
strre stat frpliktade sig till ngot dylikt, s skulle det sannolikt
genast heta, att den mindre staten kommit i vasallfrhllande till den
strre.

    [Anmrkning 30: Z. f. a. Ch. 1907. 905.]

Ssom exempel p, huru det stundom rent af kan vara frenadt med
krigsrisk fr ett land att exportera rmnen, m anfras fljande.

Under frsta hlften af frra seklet frsg Sicilien hela den europeiska
kemiska industrien med det viktiga rmnet svafvel, r 1838 lmnade
regeringen i Neapel utfrselmonopol p svaflet till en fransk firma.
Denna hjde priset till nra det tredubbla. Som detta var ruinerande fr
den engelska sodaindustrien, s gjorde den engelska regeringen
frestllningar hos regeringen i Neapel och d dessa blefvo utan
resultat, sammandrogs en eskader af engelska krigsflottan utanfr nmnda
stad. Detta hade syftad verkan och svafvelpriset tergick till det
normala.

Ett nnu frskare exempel hade vi p nrmare hll fr ett par r sedan,
d det var frga om att belgga jrnmalmsexporten med en
registreringsafgift af en krona pr ton. I tyska pressen och fven i
tyska riksdagen hjdes d vldiga rop om ptryckning p Sverige fr att
frhindra detta. Bland annat syntes en notis i tidningarna om sndandet
af en ngare med 600 turister till Karlskrona. (Hnsyftningen p ett
slagskepp var ptaglig och notisen i frigt en gliring fr vrt ifriga
lockande p utlndska turister.)

Ja, tull- och traktatfrgorna mste ses frn mnga hll. M vi icke lta
fverrumpla, locka eller skrmma oss frn ngon sida, utan i tid noga
fvervga, hvad som r oss bst och nyttigast, och sedan st fast
drvid. Om en stormakt brjar rkna ett litet land till sin
intressesfr, s kan det sedan vara svrt nog att komma ur den
krvnliga omfamningen.

  Ofvanstende, som i brjan af 1908 var infrdt uti Ind. Norden
  beaktades af Kemistsamfundet, som den 28 februari tillsatte en
  kommitt fr utredning angende den kemiska industriens stllning
  till den blifvande tulltaxan. Denna kommitts uttalande som p
  samfundets uppdrag tillsammans med detaljeradt frslag till
  tullsatser inlmnades till kungl. tulltaxekommitten, gr i flera
  vsentliga delar i samma riktning som mina. (Sv. Kem. Tidskr.
  1908:62.)


*Ngra allmnna frutsttningar fr framgngen af ett industriellt
fretag.*

Tanken p grundandet af en fabrik uppstr vl naturligast, d ett
verkligt och ihllande behof af produkten frefinnes. Men fven en
riklig tillgng p rmaterialet, uppkomsten af en ny tillverkningsmetod
eller af en ny artikel kan utgra en sund impuls drtill. Att brja en
tillverkning, som i utlandet redan ntt en hg utveckling, och som i
Sverige icke r tullskyddad, r icke lockande. Mngen kastar sig drfr
fver det allra nyaste, som lofvar guld och grna skogar, och blir
frsksdjur t ngon i det bl svfvande uppfinnare. Men den erfarne
industrimannen vet, att det vanligen r fga lnande att bryta vg,
d.v.s. hr att taga uppfinningen frn uppfinnarens skrifbord och
genomfra den i praktiken. I dylika fall visar sig ofta, fast kanske fr
sent, att uppfinnareentusiasmen skymt blicken fr en hel del viktiga
bde tekniska och ekonomiska faktorer. Hr framtrder ofta skarpt
bristen uti teknikerns utbildning fr det praktiska lifvet. De
frsiktigare kapitalisterna ha p grund af dylikt blifvit s skeptiska i
frga om uppfinningar, att de sllan vga sig p andra fretag n dem,
hvars rentabilitet en blind kan knna med sin kpp.[31]

    [Anmrkning 31: En skerhetsvg synas grundarne fr det med ett
    kapital p  20,000 nyligen bildade _Sharp Granite Co_ i London
    anse sig ha slagit in p, d de frenat en af gammalt ganska
    lnande fabrikation med en ny och oprfvad. De vilja nmligen
    tillverka cement och -- delstenar. Ch. Ztg. 1907: 1249.]

Frsiktighet gent emot uppfinningar r ovillkorligen p sin plats, men
rtta tidpunkten fr upptagandet af en ny metod eller tillverkning fr
dock heller icke frsummas, ty fven vid ett i praktiken ganska vl
utarbetadt frfarande, mste de nya mnnen p den nya platsen gra sina
erfarenheter, och det r d bttre, att de gra dem, innan konkurrenter
p det nya omrdet hunnit lika lngt eller lngre. Stdse intaga drfr
de industriella verk den gynnsammaste positionen, som sjlfva arbeta med
i tten fr utvecklingen och icke bara bida resultatet af andras arbete.
De ro ock bst i stnd att bedma nya metoder och frslag, som
framkomma, och lockas icke s ltt in p de dimmiga fretagen. Det
gller numera icke endast att ndtorfteligen _flja med_ sin tid, utan
fven att med ifver speja _framt_, Den som stannar, blir frbigngen.

Utvecklingen i Sverige gr lngsamt isynnerhet drfr, att de
industriella verken ofta icke anse sig ha rd att hlla sig med
specialister i tillrckligt antal ssom arbetsledare, men detta r en
falsk sparsamhet. Ofta r den ende teknikern p platsen s fverhopad
med arbete fr fretagets administration och fr upprtthllandet af
status quo, att han icke fr den allra minsta tid fver fr
utvecklingen. Han mste d ha hjlp. Ju flera verkligt produktiva
krafter, desto bttre blir helt visst resultatet.

Fr en kemisk fabrik af ngon betydenhet r det rent af ett lifsvillkor
att ega ett laboratorium, dr icke blott analyser kunna utfras, utan
dr ocks nya metoder kunna utarbetas och kalkylfaktorer prfvas.
Frsiktigheten bjuder emellertid, att sedan i laboratoriet allt blifvit
utredt, som dr kan utredas angende en ny metod eller apparat, s br
dock icke genast drp full fabrikation grundas, utan frsta utfrandet
br ske uti halfstor skala.

Den trnade industrimannens praktiska blick sger honom _hvar den nya
fabriken br lggas_, men i grund och botten r fven detta en
rknefrga, uti hvilken ssom hufvudsakliga faktorer ing fraktkostnader
fr rmaterial, brnsle och frdiga produkter. Fr en produkt af hgt
vrde spelar frakten ingen roll, men fr en billig blir frakten ofta af
afgrande betydelse.

Ett annat sprsml r, _uti hvilken skala_ fabriken br anlggas. Hr
ro naturligtvis mjligheterna fr afsttningen i frsta hand afgrande,
men denna faktor r stundom svr att f exakt bestmd. Det r ju drfr
riktigast att brja i liten skala, men dock efter en frn brjan
uppgjord plan till utvidgning. Skalan fr dock icke tilltagas allt fr
liten, ty d kan hnda, att tillverkningen fr den skull icke br sig,
och att resultatet blir missvisande. En man p hvarje ndvndig post r
det minsta mjliga antalet arbetare och tjnstemn, men om posten r s
liten, att den vid fr frigt korrekta frhllanden icke frmr fda
sin man, s r just _skalan_ fr liten. fven denna rentabilitetsgrns
kan i de flesta fall med njaktig skerhet berknas.

Har man ftt _lmplig plats_ och _skala_ bestmda, _bsta
tillverkningsmetod, god plan_ och plitliga, p jmfrbar praktik
grundade _noggranna kalkyler bde fr anlggningen, driften_ och
_afsttningen_, och kalkylerna angifva en god rentabilitet, s terstr
utfrandet samt sist, men icke minst viktig, en _god teknisk,
organisatorisk och administrativ ledning_ af fabriken och en duglig, med
artikelns afsttning frtrogen, _merkantil kraft_.[32]

    [Anmrkning 32: Jfr T. T. 1907: 285; Ch. Ztg 1907: 839.]

Nedgngen uti arbetsintensiteten, som verkar s afskrckande p
fretagsamheten, kan i ngon mn motvgas genom en god planlggning,
goda arbetsmetoder, apparater och maskiner, men skrast torde den
motvgas genom en vaken arbetsledning.

Den patriarkaliska tiden, d fabriksgaren knde hvar och en af sina
arbetare, visste hvad hvar och en dugde till och aflnade honom
drefter, r frbi. Nu st ofta diverse souschefer och arbetsfrmn
emellan chefen och arbetarne, och icke ens, om den frre har blick och
intresse fr ett korrekt aflningssystem, lyckas det honom alltid att
hindra uppkomsten af protektionsfrhllanden. Intet r s gnadt att
vcka missnjet och verka demoraliserande, som om den flitige och
duglige arbetaren finner, att odgan fr lika stor eller kanske strre
ln n han. I stllet fr att verka rttande hrutinnan ha de
socialistiska fackfreningarne i hg grad frvrrat detta
missfrhllande. All sammanslutning och allt freningsvsen blir
vanligen nrmast till nytta fr de svagare (svida icke dessa af
okunnighet lta sig exploateras). Ofta r ju ock detta hjlpande af de
svaga det berttigade ndamlet, men inom de socialistiska
fackfreningarne r det i hufvudsak _de lata_, som f frdelen. Till
goda arbetsledareegenskaper hr drfr frst och frmst frmgan att
rtt bedma arbetet och drefter rtt aflna olika arbetskrafter. Endast
den duger till arbetsledare, som sjlf kan arbeta och som i alla
detaljer frstr det ifrgavarande arbetet. Men arbetsledaren skall icke
vara en frarbetare, ty husbondens ga gr mer n bda hans hnder.
Det r med ga och tanke han skall verka. Till allmnna chefsegenskaper
hr vidare frmgan att vcka, underhlla och ka intresset fr arbetet.
Liksom soldaten eldas af sin anfrare, s behfver arbetaren det icke
mindre.[33] Ens arbete skall vara en krt. r det icke s, s gr det
icke bra att utrtta ngot, allra minst p det produktiva omrdet.

  Wird deine Arbeit, dir zur Last,
  Bist du nicht wert, dass du sie hast

sger ett tyskt ordsprk. Om ngon sker en plats, s tag reda p
hvarmed han sysselstter sig p lediga stunder. Ju nrmare denna hans
sysselsttning ligger arbetet p den post, han sker, desto bttre.

    [Anmrkning 33: Jfr Betydelsen af samarbete inom industriella
    verk. T. T. 1908: 93.]

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




*V. Hvilka kemiska fabrikationer ha utsikt till framgng i Sverige?*


Det r icke meningen att hr definitivt besvara denna frga, ty detta
kan endast ske, sedan fr hvarje srskildt fall fullstndig kalkyl
blifvit utarbetad, utan hr skola blott ngra allmnnare synpunkter
framhllas.

Tillgngen p billigt brnsle uti ett land r af afgrande betydelse fr
uppkomsten af industri och icke minst af kemisk industri. Sverige hr i
detta hnseende visserligen icke till de allra bst lottade lnderna, ty
det har endast en obetydlig mngd stenkol och inga brunkol, men dremot
r det rikt p torf. Vrt land eger nmligen icke mindre n omkring
4 millioner hektar torfmossar, hvilka, rknade till ett medeldjup af
2 meter, innehlla c:a 8 milliarder ton brnntorf, motsvarande c:a
4 milliarder ton stenkol. Hittills har dock torfven p grund af de hga
arbetskostnaderna fr dess upptagande, torkning etc. samt hga
fraktkostnader icke frmtt att i afsevrdare mn upptaga konkurrensen
med de engelska stenkolen, tminstone icke  platser p strre afstnd
frn mossen. Det blir emellertid alltmera tydligt, att det icke kan vara
annat n en tidsfrga, d denna brnsleklla med ndvndighet i strsta
utstrckning mste tagas i bruk.

Sverige importerar nu rligen inemot 4 millioner ton engelska stenkol,
vrda nra 60 millioner kronor. Detta brnslebehof skulle landets
torflager frm tcka under en tidrymd af c:a 1,000 r.

Den under de senare ren starkt framtrdande tendensen hos
stenkolspriset att stiga, har gjort, att industrien nu allt mera brjar
intressera sig fr torfmossarne. Fljande sammanstllning visar de
senare rens kolossala fluktuationer i priset p stenkol (ngkol frn
Wales). Vid slutet af hvart och ett af nedan nmnda r var kolpriset pr
ton som fljer:

  1896    10     shilling
  1897    10 1/3    
  1898    12 1/3    
  1899    19 2/3    
  1900    20       
  1901    16       
  1902    15       
  1903    14       
  1904    13       
  1905    12       
  1906    16        

Det r icke underligt, om industrien ser sig om efter en stabilare
vrmeklla. Den allra stabilaste energikllan r otvifvelaktigt
vattenfallen, det hvita kolet, som det pratas s mycket om, men ssom
egentlig vrmeklla fr industrien kommer denna dock icke i frga, utan
hr blir det torfven, som skall uttrnga stenkolen.

Generering af gas af torf har i Sverige praktiserats redan ett par
tiotal r, bl.a. vid glasbruk, och vinner synbarligen allt strre
utbredning.[34] Eldning med torfpulver r ock freml fr stigande
intresse. Vid ngra industriella verk har man brjat torka torfven
medelst bortgende frbrnningsgaser.[35] Angende torfvens anvndbarhet
fr metallurgiska ndaml ro meningarne nnu delade.[36]

    [Anmrkning 34: Jfr T. T. 1907: 206, Ind. Norden 1907: 168 och
    Z. f. a. Ch. 1906: 1575.]

    [Anmrkning 35: T. T. K. 1907: 31; Ind. Norden 1907: 110.]

    [Anmrkning 36: T. T. 1907: 149.]

nnu en brnsleklla har vrt land uti den bituminsa alunskiffern,
hvars mngd blifvit uppskattad till 13 milliarder ton med ett
brnslevrde fverstigande torfmossarnes. Skiffern har emellertid i nnu
hgre grad n torfven den nackdelen, att p grund af sitt lga
brnslevrde icke tla ngra fraktkostnader. Men om icke brnslet kan
komma till fabriken, s fr vl fabriken komma till brnslet. Genom
torrdestillation i en regenerativ gasgenerator torde en god brnslegas
kunna erhllas och dessutom de vanliga oljorna etc.[37]

    [Anmrkning 37: Se sid. 108 fvensom T. T. 1907: 4.]

I frga om rikedom p vattenfall str Sverige i frmsta ledet.
Vattenkraften i vrt land och i grannlnderna berknas af _S.
Lbeck_[38] som fljer:

                 Millioner hstkrafter:
              totala:    tillgodogjorda:
  Sverige       3.8             0.22
  Norge         4.8             0.22
  Finland       0.9             0.06

    [Anmrkning 38: T. T. 1907: 223.]

       *       *       *       *       *


*Elektrokemiska m.fl. fabrikationer.*

Det har talats och talas fortfarande mycket om, att vrt lands
vattenkraft br utnyttjas bl.a. fr elektrokemisk industri. P
1890-talet gjordes ock en ansats i denna riktning, d ett par klorat-
och ett par karbidfabriker samt en alkali- och klorkalkfabrik anlades.
Men man torde nu kunna sga, att fr ingen af dessa ha de d hysta
frhoppningarne blifvit uppfyllda. Chefen fr vrt lands enda
elektrolytiska alkali- och klorkalkfabrik skref 1901 uti T. T. K. 140:
...Sveriges fverlgsenhet gent emot andra lnder med afseende p
billig drifkraft ansgs hittills nstan som ett axiom, men kan numer
anses som en saga blott och detta till fljd af de betydande framsteg,
som kraftgastekniken gjort de senaste ren... Densamme visade ock med
kalkyl, att en elektrolytisk fabrik vid Liverpool skulle arbeta
frdelaktigare n en dylik vid lmpligaste vattenfall i Sverige.

Uti Journal of the Soc. of chem. Industry 1907: 290 har _Howles_ rknat
ut, att framstllningskostnaderna fr 1,000 kg. salpetersyreanhydrid,
genom elektrisk frbrnning af luftkvfve, vid olika kraftkllor stller
sig p fljande stt:

  nga                         10.0.0
  Vattenkraft                   6.13.4
  Generatorgas enl. _Mond_      6.3.0
  Masugnsgas                    2.15.0

Det r ju klart att dessa siffror alldeles icke kunna vara
allmngiltiga. I Tyskland stller sig ofta ngkraften 5 gnger och i
Schweiz nda till 10 gnger dyrare n vattenkraften, dr sdan finnes.

Fr att ge en antydning om de betydliga vrden, som masugnsgasen
representerar, har man rknat ut, att om Niagaras 10 millioner
hstkrafter utnyttjades, s skulle man erhlla endast tre gnger s stor
effekt, som den, hvilken gr bort med afloppsgaserna frn Frenta
staternas masugnar.

Uti ngkraftkostnaden hr ofvan har Howles antagligen rknat ngan
tillgodogjord i kondensngmaskin, men detta r icke bsta sttet fr
ngans utnyttjande. Uti kemiska fabriker frbrukas vanligen stora
mngder vrme fr afdunstning (koncentration), uppvrmning,
destillation, torkning etc. och fr sdant ndaml anvndes mestadels
nga af lgt tryck. Hr kan man nu erhlla, mycket billig kraft genom
att uppstlla en ngmaskin, konstruerad att arbeta med ett ngtryck af
t.ex. 8 atmosfrer, och som aflmnar ngan med t.ex. 2 atmosfrers
tryck. Denna afloppsnga anvndes d fr afdunstningen etc. P detta
stt kommer allt det vrme till nytta, som eljes uti en ngmaskins
kondensorer med ringa vinst af kraft frspilles, och kraftkostnaden kan
tfla t.o.m. med den vid masugnsgas.

En fabrik, som elektrolytiskt snderdelar alkaliklorid och af den
erhllna luten tillverkar kaustikt alkali i fast form, kan p detta stt
kombinera kraftalstring och afdunstning. Principen kan fr frigt komma
till anvndning i en mngd fall, d en fabrikation, som behfver kraft,
frbindes med en, som behfver nga fr afdunstning etc.

Den elektrokemiska industrien, som ndvndigt fordrar billig kraft,
behfver allts ingalunda med ndvndighet ska sig till de
vattenfallsrika lnderna.[39]

    [Anmrkning 39: Jfr. Z. f. a. Ch. 1899: 559.]

Vid elektrokemisk produktion lmnar en hstkraft pr r ungefr fljande
mngder af de olika produkterna:

  16   ton  koppar
  1,6      kaust. natron 70 %             }
            eller 1,8 ton kaust. kali 80 % } samtidigt
  3,5      klorkalk                       }
  0,5      kaliumklorat
  1,0      kalciumkarbid
  0,6      karborund
  0,33     kvfve i form af kalkkvfve med c:a 16 % N[40]
  0,12     kvfve i form af kalksalpeter med c:a 13 % N[41]

    [Anmrkning 40: = c:a 2 ton chilesalpeter med 16 % N eller 1,6 ton
    svafvelsyrad ammoniak med 20 % N. Kvfvehalten uti kalkkvfve kan
    fr frigt variera mellan 12 och 22 %. Kalksalpetern frekommer
    i handeln i tv kvaliteter: med 8-9 % N och med 13 % N.]

    [Anmrkning 41: _Borchers_: Z. f. Elektrochemie Bd. 6: 63 och 172
    samt _Erlwein:_ Z. f. a. Ch. 1907: 351; Jfr. fven T. T. K.
    1907: 113.]

Elektrolytisk raffinering af *koppar* r allmnt infrd, och Frenta
staterna st p detta omrde frmst, men elektrokemien i frigt torde
eljes st hgst i Frankrike. Af *klorkalk* tillverkas numera fver
hlften elektrolytiskt och nstan allt *klorat*. Den sistnmnda
tillverkningen lrer i utlandet frst genom konvention uppntt
rentabilitet.[42] *Kalciumkarbid*-fabrikerna uppstodo p 1890-talet i
sdan mngd, att afsttning fr den nya artikeln icke kunde i samma mn
skaffas, utan fljden blef fverproduktion, tfljd af ett oerhrdt
prisfall. Denna kris r nu fver, bolagen ha rekonstruerats och ett
lugnare skede har intrdt.

    [Anmrkning 42: Ang. nya metoder etc. se Ch. Ind. 1908: 132.]

Oaktadt nu vrt land allts icke har ngra alldeles srskilda
frutsttningar fr elektrolytisk produktion, emedan monteringen af
vattenfallen alltid blir en dyrbar sak, s br dock en sdan
fabrikation, som *alkali* och *klorprodukter* i tillrcklig skala, p
lmplig plats och tullskyddad ha god utsikt till framgng. En
kombination med klorkonsumerande tillverkningar r ndvndig, ty under
det att alkalit i nstan obegrnsad mngd kan afsttas, r kloren svr
att bli af med. _Ganz & C:o_ fresl att kombinera alkalielektrolys med
metallextraktion[43] Bland mnga andra frslag till klorens anvndande
r fven det att i stderna bespruta gatorna med ngon svag klorlsning.
Alla, som ha anvndning fr stora mngder klor eller klorprodukter, bra
ha strsta intresse af uppkomsten af elektrolytisk alkali-industri.
Komme sdan i stor skala till stnd, s skulle priset p klor och
klorprodukter, hvilket p grund af fraktkostnader str rtt hgt hr i
landet, betydligt reduceras och det lgre priset skulle mjliggra
anvndning fr nya ndaml. I detta sammanhang m nmnas, att
aktiviteten hos elektrolytisk klor befunnits strre n hos den p gamla
sttet framstllda.[44] _Nya anvndningar fr klor och klorprodukter_ r
slunda alkalielektrolysens lsen. Biprodukten vte torde heller icke
bra frbises.[45]

    [Anmrkning 43: Ch. Ind. 1907: 517.]

    [Anmrkning 44: _Ferchland_: Die elektrochem. Industrie
    Deutschlands och Ch. Ind. 1907: 520.]

    [Anmrkning 45: Betrffande nya frslag p detta gebit hnvisas
    till Ch. Ind. 1908: 128.]

Fr kalciumkarbid hller en ny och storartad anvndning p att arbeta
sig fram, nmligen fr tillverkning af *kalkkvfve*. Under de senaste
ren ha en del kemister vrlden rundt intensivt arbetat p att kemiskt
binda och nyttiggra luftens kvfve, och nstan samtidigt p skilda hll
har problemet p olika stt blifvit lst, nmligen af tysken _Frank_ och
af norskarne _Birkeland_ och _Eyde_. Frank befriar kvfvet frn syret
och lter det absorberas af kalciumkarbid;[46] Birkeland och Eyde
frbrnna kvfvet med syret uti en elektrisk ljusbge till kvfveoxider,
som sedan frarbetas till salpetersyra och *kalksalpeter*.[47] Bde
kalkkvfve och kalksalpeter finnas sedan ett par r i marknaden och
flera fabriker drfr ro under uppfrande.[48] fven i Sverige (Mnsbo)
har nu en mindre frsksanlggning fr kalkkvfve kommit i gng.[49]
Franks metod synes tills dato ha vunnit ngot strre terrng. Bda
produkterna kunna direkt erstta chilesalpetern eller ammoniumsulfatet
ssom gdslingsmnen, och kalkkvfvet har redan vunnit sdan
anvndning.[50]

    [Anmrkning 46: Z. f. Elektrochemie 1906: 551 och Ch. Ztg.
    1907: 524 samt svenska pat. 24087.]

    [Anmrkning 47: Ch. Ind. 1905: 701 och T. T. 1907: 100 samt svenska
    pat. 24086.]

    [Anmrkning 48: Z. f. a. Ch. 1907: 351 och Ch. Ind. 1907: 321.]

    [Anmrkning 49: T. T. K. 1907: 113.]

    [Anmrkning 50: Ang. andra metoder och ny litteratur se Ch. Ind.
    1908: 83.]

Sverige importerade 1906 (via Hamburg) icke mindre n 27 tusen ton
chilesalpeter med ett vrde af nra 5 millioner kronor. Denna import har
under de senaste ren kats med 3  4 tusen ton pr r. Det r
landtbruket, som konsumerar dessa kolossala kvantiteter.

Genom framstllning af kalkkvfve eller kalksalpeter skulle dessa
millioner kvarhllas i landet, och det r slunda mdan vrdt att
underska rentabiliteten fr anlggningar i denna riktning. Kraften fr
emellertid icke kosta mer n cirka 10 kronor pr hstkraft och r, och d
blir frgan den, om de omonterade vattenfallen ens kunna komma i frga,
eller om icke andra fabrikationer, som frm betala ett hgre pris, bra
fredragas.[51]

    [Anmrkning 51: Jfr. T. T. 1906: 231 och Ind. Norden 1906: 271.]

Alltfr lnge torde dock icke denna frga behfva fvervgas, ty en
kvfveindustri skulle i dubbel mn ge brd t nya skaror innebyggare i
vrt land, i det att frst de uti denna industri direkt sysselsatta
finge sin brgning, och sedan i det att produkten anvnd i landtbruket
medfrde betydligt kade skrdar.

r vattenfallets monteringskostnad vl en gng afskrifven, s synes
kvfveindustriens rentabilitet gifven. I vrt grannland ro fr
nrvarande stora vattenfall under montering bde fr kalksalpeter och
kalkkvfve, och man lter dr utlndskt kapital bryta vg.

Allt emellant uppdyka brsrykten om nya, stora salpeterlager i Chile
och annorstdes, och det r ju icke alldeles uteslutet, att
salpeterpriset kan komma att falla, men ofrmodade prisfall kunna
frekomma i hvilken industri som helst. Att de nu knda salpeterlagren
om ngra decennier ro slut, torde f anses som ganska sannolikt. Af
fruktan fr de nya konkurrenterna och fr att afkyla intresset fr
luftkvfvets bindande har Chiles regering frklarat, att salpeterlagren
dr rcka nnu c:a 400 r. Geologerna sga emellertid hgst 30 r.[52]

    [Anmrkning 52: Ch. Ind. 1908: 85.]

Det r p grund hraf tydligen endast en tidsfrga, nr kvfvehaltiga
gdslingsmnen p annat stt _mste_ anskaffas fr vrt land. Mnne icke
drfr statsmakterna redan nu bra gna denna sak ndig uppmrksamhet?
En frga som d genast framstller sig r: skall chilesalpeter i den nya
tulltariffen fortfarande lmnas tullfri? Landtbruket, som skaffar oss
brd, br ju i mjligaste mn understdjas, men mnne icke detta bst
sker, just om man srjer fr, att landtbrukaren kan _inom landet_ fylla
sitt behof af kvfvehaltigt gdslingsmne? Och fr att snabbare komma
drhn, synes en mttlig tull p chilesalpeter kunna i sin mn bidraga.
Tullen torde icke bra sttas hgre n fluktuationen i priset p
salpetern under t.ex. de senaste fem ren. Priset har under denna tid
stigit och denna stegring synas landtbrukarna utan ngon som helst
svrighet ha burit, eftersom importen samtidigt kats. Skulle mot
frmodan en sdan tull bli p minsta vis betungande, s skola
landtbrukarne helt visst ska att tcka sitt kvfvebehof p annat stt.
Om d detta blefve genom ett bttre tillvaratagande af den flytande
spillningen frn ladugrdarne, s hade man med tullen rent af slagit
tv flugor i en smll.

Fr endast ngra decennier sedan tillverkades ju salpeter i vrt land
fr krutbruken etc. just af dylik spillning. I fljd af det stegrade
priset p chilesalpeter och infr utsikten af lagrens snara utsinande,
har i Frankrike p sista tiden det frslaget framkommit att med nutidens
strre resurser p bakteriologiens omrde terupptaga den gamla metoden
med salpeterlador. Drtill torde det dock icke komma, sedan de
elektrokemiska metoderna visat sig genomfrbara i praktiken och sedan
landtbrukarne s smningom och sent omsider brjat inse, huru dumt det
r att snda millioner till utlandet fr en vara, som de till en del
redan ha, fast de lta den rinna bort.

fven andra kvfvehaltiga gdslingsmnen och isynnerhet *svafvelsyrad
ammoniak* bra samtidigt belggas med en tull motsvarande salpeterns.
Den svafvelsyrade ammoniaken synes hittills icke ftt ngon strre
anvndning i vrt lands jordbruk, fastn den r lika vrdefull fr
grdan, som salpetern. Produktionen torde komma att stegras, d koksjrn
tydligen snart i allt strre skala kommer att tillverkas inom landet.

Svafvelsyrad ammoniak kan, utom vid gasverk och koksverk, fven erhllas
vid generering af brnsle- och kraft-gas af stenkol, eller d stenkol
ssom sdana anvndas direkt i masugnen. Mngden varierar mellan 5 och
30 kg. pr ton stenkol, beroende af kolsort och frfarande. Vrt land
importerar rligen mellan 3 och 4 millioner ton stenkol, men de verk ro
icke mnga, som p ett stlle elda upp s mycket kol, att en
ammoniakanlggning kan lna sig. Minimikvantiteten anses nmligen vara
40 ton kol pr dygn.[53]

    [Anmrkning 53: Jfr Z. f. a. Ch. 1906: 1569, 1908: 274, Ch. Ind.
    1908: 124 och 181, Ch. Ztg. 1908: 339, 352, 442, Le Genie Civil
    1908: 285, Svenska pat. 23808.]

Om gdslingsvrdet stode i direkt proportion till kvfvehalten, s
skulle 80 kg. ammoniumsulfat med 20 % N, = 24.3 % NH{3}, motsvara
100 kg. chilesalpeter med 16 % N. I sjlfva verket anses dock
ammoniakkvfvet ha ngot litet hgre vrde, emedan det icke fullt s
ltt lakas ur jorden af regn.

Tanken p att chilesalpetern kanske icke rcker s lnge, har ledt
_Ostwald_ till utarbetandet af en metod fr ammoniaks fverfrande till
salpetersyra. Denna metod har redan kommit till praktisk anvndning i
Tyskland, s att man dr i krigsfall nu kan gra sig oberoende af
salpetertillfrseln utifrn.[54]

    [Anmrkning 54: Jfr Ch. Ind. 1908: 92 och svenska pat. 24340.]

Om salpetersyra (t.ex. Birkeland-Eydes) anvndes i stllet fr
svafvelsyra till att mtta ammoniaken vid stenkolsdestillation, s
hller det drvid vunna nitratet cirka 35 % kvfve. Ur en vattenlsning
af kalkkvfve (kalciumcyanamid) erhlles _dicyandiamid_ med en
kvfvehalt af nda till 66 %. Den hufvudsakliga kllan fr
cyanfreningar var tills slutet af 90-talet gasreningsmassan frn
gasverken, men d brjade man af metalliskt natrium och ammoniak
framstlla cyannatrium. Detta sljes nu till c:a 1/3 af frutvarande
priset  cyankalium, Kalciumcyanamiden torde nu komma att bli det
viktigaste rmaterialet fr cyanfreningarne.[55] fven framstlles
mycket cyanid medelst torrdestillation af melassdrank.[56]

    [Anmrkning 55: D.R.P. 124977; 126241; 149594; amerik. pat. 775953
    och 785161.]

    [Anmrkning 56: Ch. Ztg. 1908: 343.]

*Anvndningen af kaiciamkarbid fr belysningsndaml* synes g stadigt
framt och allmnheten lr sig s smningom den enkla sktseln af
acetylengasverken. Men oaktadt bde denna och den elektriska belysningen
vinna terrng, s minskas icke fotogenimporten, utan tvrtom. Till ngon
del har vl detta sin grund uti fotogenens kade anvndning fr
motordrift. ren 1875-79 frbrukades i Sverige 2.4 liter pr invnare,
men 1906-07 icke mindre n 20.9 liter. r 1902 infrdes fr c:a 10 och
1906 fr ca 13 mill. kr. lysoljor. Fotogenlampan har tydligen tyvrr
bland de bredare lagren nnu icke ftt ngon allvarlig konkurrent. Att
karbiden icke kommit till anvndning i hemmen beror vl i frsta rummet
p, att den innehller froreningar, som gra den draf utvecklade och
ofullstndigt renade acetylenen och dess frbrnningsprodukter skadliga
att inandas. D mindre stder och andra samhllen frses med acetylen
fr belysning (uppvrmning och kraftalstring), ja, fven d ett
srskildt hus frses med sitt acetylengasverk, s kan reningsproceduren
naturligtvis gestaltas betydligt effektivare, n d gasen utvecklas i
sjlfva lampan.

En elektrokemisk tillverkning, som nyligen kommit i gng vid Skebck i
rebro ln, r *syrgas* och *vtgas*. Dessa produkter fras komprimerade
i stlcylindrar i marknaden. Utom den gamla anvndningen fr
knallgasblster, fr blyldning, laboratoriendaml etc., har p senare
tid tillkommit svetsning af jrn medelst acetylen och syrgas. Vidare har
syrgasen funnit anvndning fr bearbetning af jrn och andra metaller.
nskas t.ex. ett hl genom en jrnplatta, s riktas en syrgasstrle mot
det frut upphettade stllet, d hlet uppstr genom jrnets
frbrnning. Syrgasen anvndes fven ssom blster vid stringar i
masugnen i fljd af kallgng etc.[57]

    [Anmrkning 57: Angende nya elektrolysapparater etc. hnvisas
    till Ch. Ind. 1907: 518.]

Om syret kunde framstllas till en brkdel af det pris, det nu betingar,
s skulle det medfra en stor frdel att stndigt blsa masugnen med
syre i stllet fr med luft, i det man d sluppe upphetta den stora
barlasten af kvfve. Det r icke allenast i sjlfva masugnen, som
kvfvet p detta stt stjl vrme, utan fven d masugnsgasen sedermera
anvndes ssom brnsle. Samma frdel finge man ock genom att anvnda
syre i stllet fr luft vid gasgenerering eller i allmnhet vid hvarje
vrmealstring medelst frbrnning. Inseende den stora betydelsen hraf
ha flera uppfinnare sysslat med syrets isolering ur luften eller med
luftens anrikning p syre genom centrifugering eller diffusion, men
hittills utan framgng.[58]

    [Anmrkning 58: Se t.ex. svenska patenten 21223 och 21922, amerik.
    879129 samt Z. f. a. Ch. 1906: 923.]

Syrgas erhlles fven vid fraktionerad destillation af *flytande luft*
eller vid luftens fraktionerade kondensation.[59] D syrefritt _kvfve_
enligt denna metod framstlles fr fabrikation af kalkkvfve, s fs
syre ssom biprodukt, men metoden r ganska kostsam. Vid spaning efter
billigt kvfve har kalkkvfvets uppfinnare bland annat prfvat inverkan
af s.k. vattengas, en blandning af kvfve, vte och koloxid, p
upphettad karbid. Hrvid absorberas frst koloxidens syre under
tskiljande af kol ssom *grafit*. Ledes drp den terstende
gasblandningen fver ytterligare mngder karbid, s absorberas kvfvet,
s att slutligen endast vtet terstr. I frbindelse med fabrikationer,
som ha anvndning fr vte och grafit, kan denna metod, mjligen bli af
vrde. Mer eller mindre syrefritt kvfve erhlles fr frigt vid flera
kemiska fabrikationer.[60]

    [Anmrkning 59: Enligt metoder af _Linde, Claude, Socit L'air
    liquide_ m.fl.]

    [Anmrkning 60: Jfr T. T. K. 1907: 142.]

Bland elektrolytiska och elektrotermiska fabrikationer finner man i
utlandet vidare: *natrium, kalcium, magnesium, baryt, brom,
natriumperoxid, persulfat, permanganat, hydrosulfit, vtesuperoxid,
grafit, siloxikon* (ungefr Si{2}C{2}O; eldfast samt syr- och
alkalifast), *karborundum* (SiC; erstter smergel), *monox* (SiO),
*fosfor, kolsvafla, kolklorid m.fl.*

*Kalciumhydrid*, CaH{2} (hydrolit), erhlles genom upphettning af
kalcium i vtgasstrm. Den snderdelas med vatten under utveckling af
1,000 liter vte pr kg.

*Elektrolytisk reduktion och oxidation* anvndes rtt ofta inom den
organisk-kemiska industrien. *Elektrolytisk blekning* af textilvaror,
cellulosa, papper etc., har vunnit ganska stor utbredning. fven i
Sverige blekes cellulosa p detta stt. *Ozon* har funnit anvndning fr
rening af vatten i stor skala.[61]

    [Anmrkning 61: Jfr Ch. Ind. 1907: 518.]

Bland rent *elektrometallurgiska fabrikationer* r
*aluminium*-tillverkningen redan gammal och stadgad. Rmaterialet r
aluminiumoxid, som tillverkas af mjligast kiselsyrefri bauxit medelst
gldgning med soda, utfllning ur aluminatlsningen med kolsyra,
affiltrering och kalcinering. Flera tyska kemiska fabriker tillverka af
bauxit frn sdra Frankrike aluminiumhydrat och af detta aluminiumoxid
(eller ock aluminiumsulfat) efter denna metod.[62] En fabrik i Schlesien
exporterade fr ngra r sedan s framstlld Al{2}O{3} t.o.m. till
franska aluminiumfabriker.[63] Enligt en metod af _Bayer_ snderdelas
aluminatet icke med kolsyra, utan medelst lsningens hftiga omrrande
under ett par dagar i nrvaro af utflldt aluminiumhydrat. Den drvid
erhllna lsningen af kaustikt natron koncentreras och anvndes fr
uppslutning af nya mngder bauxit under tryck p vta vgen.[64] Denna
metod synes dock tills dato icke ftt ngon strre utbredning.
_Peniakoff_ har freslagit att kombinera lerjords- och
sodatiilverkningarne genom gldgning af bauxit med natriumsulfat och
svafvelkis. Den hrmed erhllna och outspdda svafvelsyrligheten skulle
komma till anvndning vid produktion af natriumsulfat (ev. enl.
Hargreaves metod) och af aluminatet skulle soda erhllas.[65]
Rentabiliteten af denna metod r heller icke nnu konstaterad.[66]
Exportvrdet p aluminium angafs i Schweiz fr 1905 till Frcs 325 och
1906 till Frcs 407 pr 100 kg, _The British Aluminium Co_ i London har
fr afsikt att 1908 frdubbla sin produktion. _Aluminium Co of Amerika_
har under de senaste 2 ren nra frdubblat sin produktion.[67]

    [Anmrkning 62: Sv. Kem. Tidskr. 1892: 14, Z. f. a. Ch. 1901: 844,
    T. T. K. 1907: 155.]

    [Anmrkning 63: Z. f. a. Ch. 1901: 216.]

    [Anmrkning 64: Z. f. a. Ch. 1901: 215, 851 och 1234.]

    [Anmrkning 65: Z. f. a. Ch. 1901: 852 och 875; jfr D.R.P.
    182775.]

    [Anmrkning 66: I frga om aluminiumsalter m erinras drom, att
    bariumaluminat r det effektivaste reningsmedlet fr matarvatten
    till ngpannor.]

    [Anmrkning 67: Ch. Z. 08: 502.]

En af de ldsta aluminiumproducenterna, _Aluminium-Industrie A. G.
Neuhausen_ (Schweiz), har under de senaste ren stadigt kat sin
utdelning, hvilken 1906 utgjorde 26 %. Bolagets aktiekapital,
16 millioner Frcs, lr nyligen ha kats med 10 millioner fr upptagande
af *elektrisk stltillverkning.*

Vid sdan stltillverkning sammansmltes uti elektrisk ugn af _Kjellins_
eller _Heroults_ system tackjrn och smidesjrn (jrnskrot). Ugnar
enligt bda systemen arbeta flerstdes i utlandet och fven p ett par
stllen i Sverige.

Fr verklig *jrnframstllning af malm p elektrisk vg* r intresset
fr nrvarande stort. I vrt land pg frsk vid Domnarfvet.[68] Enligt
i Canada uti Heroults ugn utfrda frsk skall pr elektrisk hstkraft
och r kunna tillverkas 3  4 ton tackjrn under inbesparing af ungefr
halfva den kolmngd, som tgr vid den vanliga masugnsprocessen.
I stllet fr cirka 1,000 kg. kol pr ton i masugnen produceradt tackjrn
skulle i den elektriska ugnen slunda tg endast cirka 500 kg. kol,
ssom erforderliga fr reduktionen (teoretiska tgngen fr malmens
reduktion r ungefr 315 kg. kol pr ton tackjrn). Pr hstkraft och r
skulle slunda sparas c:a 1,500 kg. trkol, vrda kr. 32 (efter kr. 6 pr
lst, = 2 m, eller cirka kr. 21.50 pr ton). Om det skulle visa sig, att
alla kostnader i frigt icke bli hgre n vid masugnsdrift, s skulle
den nya metoden vid ofvan antagna kolpris allts kunna betala intill
kr. 32 pr r fr hstkraften, ett pris, som r vsentligt hgre n det
(cirka kr. 10), som t.ex. kalksalpetertillverkningen fr nrvarande
anses kunna betala. Frsk att med gas reducera malmen utfras fr
nrvarande i Sverige.

    [Anmrkning 68: _Lindblad_, J. A. Bih. 1907: 533.]

*Kiseljrn* (ferrosilicium) tillverkas inom landet och exporteras.
I utlandet tillverkas fven jrnlegeringar med krom, molybden, vanadin,
volfram m.fl., hvilka alla finna anvndning vid tillverkning af
specialstl. [69]

    [Anmrkning 69: Kiseljrn-legeringar fresls, ssom syrefasta,
    till kemiska apparater.]

Fr tillverkning af *zink* och *bly* i elektrisk ugn har _de Laval_
utarbetat metoder och apparater, hvilka ro under profning.

P en del hll i utlandet brja stdernas elektricitetsverk och fven
andra centraler fr alstring och distribuering af elektrisk energi att
ska anvndning fr sin reservenergi fr elektrokemiska ndaml. Det r
rtt vl mjligt, att en eller annan sdan fabrikation kan bli rentabel
fven vid den periodiska drift, som vl stdse blir en fljd af en sdan
kombination.

       *       *       *       *       *

Uti elektricitetens tidehvarf skall elektriciteten allting bestyra,
men det torde vara skl att hr icke bara flja med strmmen, utan noga
prfva bde grunden, materialet och -- byggmstaren innan man bygger.
Hvarje kemisk omsttning r ju i sjlfva verket endast en
temperaturfrga, och reaktionstemperaturen kan stundom medelst en
kontaktsubstans betydligt nedsttas. Man har drfr allt skl att
fvervga, huruvida det icke i mnga fall kan vara frdelaktigare att
direkt anvnda den primra energiformen, vrmet, i stllet fr den drur
med betydliga kostnader transformerade elektriciteten.

Vid diskussion af denna frga har bl.a. blifvit ppekadt, att en tysk
fabrik, hvilken sedan bortt 30 r tillverkar natriumsulfat enligt
_Hargreaves_ kontaktmetod och klorkalk enligt _Deacons_ kontaktmetod,
allt fortfarande ger aktiegarne utdelningar, som fvertrffa de
elektrokemiska fabrikernas. Detta bevisar visserligen i sjlfva verket
ingenting, ty fabriken i frga tillverkar fven andra produkter, men
saken torde frtjna omnmnas.

Frgan, trnger sig srskildt fram vid tanke p luftkvfvets bindande,
och frslag till kontaktmetoder fr detta ndaml saknas icke.[70]

    [Anmrkning 70: Jfr t.ex. tyska patenten 175401, 176616, 180141,
    182297,191914, svenska patenten 20357, 20756, 21226, amerikanska
    patentet 719223; Z. f. a. Ch. 1906: 1104; B. d. d. Ch. G. 1908:
    Bd. 41: 28; Ch. Ztg. 1908: 189. Svenska pat. ans. 343/1908
    (titankvfve).]

Kontaktmetoderna fr tillverkning af svafvelsyra med platinerad asbest
eller med jrnoxid (eller bdadera) ssom kontaktsubstans, hvilka i
utlandet redan vunnit stor anvndning, den senare isynnerhet i
Amerika,[71] ha i Sverige nnu icke blifvit tillmpade. Detta beror
mjligen drp, att behofvet af hgkoncentrerad syra eller af anhydrid
och rykande syra hr nnu r jmfrelsevis litet. Den fr
superfosfatfabrikerna ndiga syran torde blykammarmetoden med de senare
rens frbttringar nnu lmna billigare.

    [Anmrkning 71: Ch. Ztg. 1908: 218.]

Enligt en af _R. Frank_ gjord iakttagelse fvergr svafvelsyrlighet i
blandning med ett fverskott af syre under ett tryck af fver 100
atmosfrer kvantitativt till svafvelsyreanhydrid utan
kontaktsubstans.[72] Det r ju mjligt, att detta frfarande i en
framtid kan f betydelse, sedan fr praktiken lmpliga apparater hunnit
konstrueras.

    [Anmrkning 72: D.R.P. 194879.]

Vid svafvelsyrefabriker, som arbeta enligt blykammarmetoden, kan det
helt visst, om de ha tillgng p billig kraft, lna sig att tillverka de
ndiga kvfveoxiderna af luft enligt _Birkeland-Eydes_ metod.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *


*Organiska tillverkningar.*


*Organisk syntes.*

Vid den syntes, som hittills fr tillverkning af organiska frgmnen
etc. funnit praktisk tillmpning, har man i allmnhet brjat byggandet
med mer eller mindre tuktad, naturlig sten. Benzol, toluol, antracen,
naftalin, fenol m.fl. ro sdana byggnadsstenar, bestende af stabila
molekyler af kol och vte eller af kol, vte och syre. Man strfver
emellertid efter att kunna utg frn nnu enklare och billigare
freningar. Ett steg i denna riktning r det, d _Goldschmidt_ visat
mjligheten att vid tillverkning af *myrsyra* i fabriksmssig skala utg
frn koloxiden.[73] Koloxiden ledes fver upphettadt kaustikt alkali,
hvarvid formiat bildas. Denna anvndning af koloxiden i frbindelse med
dess aflgsnande ur generatorsgas, innan denna fr tillverkning af
kalkkvfve ledes fver karbid, synes vrd beaktande. Det har fven
blifvit freslaget att framstlla myrsyradt alkali genom elektrolys af
alkali-bikarbonat.

    [Anmrkning 73: D.R.P. 86419 och 179515, franska 382001 och
    amerikanska 875055 samt Ch. Ztg. 1908: 501.]

*Oxalsyra*, som r en betydlig handelsartikel och hufvudsakligen
anvndes vid tryckning och frgning af garn och tyger, tillverkas numera
icke uteslutande enligt gamla metoden genom upphettning af sgspn med
alkali, utan fven och, ssom det psts, betydligt billigare, genom
upphettning af myrsyradt alkali i blandning med kolsyradt alkali.[74]
Enligt den gamla metoden kan af 100 delar sgspn nda till 80 delar
oxalsyra erhllas. D.R.P. 194038 freslr framstllning af glykolsyra
medelst elektrolytisk reduktion af oxalsyra.

    [Anmrkning 74: D.R.P. 111078, 144150 och 161512 samt franska
    patentet 342168 och svenska 23958.]

D kalciumkarbiden p 1890-talet ofrmodadt uppdk p vrldsmarknaden,
brjade kemisterna ifrigt sprja, hvad som mnde blifva af detta
barnet. Bland den stora mngden frslag kom d ock *syntetisk alkohol,*
och rubriken mineralsprit eller kemisk alkohol syntes allt emellant
i tidningarna. Teoretiskt var vgen klar.[75] Ett bolag, som fr sdan
fabrikation bildades i Frankrike, upplstes emellertid i slutet af 1906,
men p andra hll torde tanken nnu icke vara uppgifven.[76]

    [Anmrkning 75: Dinglers Journal 1899, band 311, sid. 162,
    Ch. Ztg. 1903: 1093 och D.R.P. 149893.]

    [Anmrkning 76: Ang. syntes af fotogen se Ch. Ztg. 1908: 244.]

D ttiksyrengor ledas fver upphettad kalciumkarbid, erhlles en
blandning af *aceton* och *metylalkohol*.[77]

    [Anmrkning 77: Z. f. a. Ch. 1907: 462, jfr Ch. Ztg. 1899: 574 och
    1906: 41 samt franska patentet 361379.]

I amerikanska patentet 792783 freslr _Muthmann_ att framstlla
*blsyra* genom behandling af en blandning af ammoniak och acetylen uti
den elektriska ljusbgen.

Genom elektrolys af klorkalcium i nrvaro af alkohol har *kloroform*
erhllits, men en nnu mycket genare vg har freslagits uti franska
patentet 354291. Enligt detsamma blandas nmligen helt enkelt metan och
klor under utspdning med en indifferent gas fr att mildra reaktionen.
Bda dessa frslag kunna ju vara vrda en nrmare prfning. Kloroform r
en klorfrbrukande artikel, hvars framstllning vl kan passa i
frbindelse med elektrolytisk alkalitillverkning. Hr r dock att mrka,
att afsttningen icke stller sig s alldeles enkel, ty exporten till en
del lnder hindras af hga tullar, och dessutom ha de olika lndernas
farmakoper olika fordringar t.o.m. betrffande tillverkningssttet.
Kloroform anvndes dock numera icke uteslutande ssom narkotiskt medel,
utan fven i tekniken ssom lsningsmedel.

Ur en blandning af etylen och koloxid, utsatta fr stilla elektrisk
urladdning, ssom uti de knda ozonapparaterna, har erhllit ett
kautchukliknande kolvte.[78] Ur Dowson-gas (H, CO, N och O) erhlls
_ammoniumformiat;_ ur en blandning af vte och kvfve kunde 20 % af
kvfvet fverfras till *ammoniak*[79] och ur en blandning af kolsyra,
vatten och eventuellt vte erhlls koloxid, vtesuperoxid, syre, ozon,
myrsyra, formaldehyd och acetaldehyd(?). Af formaldehyd har _E. Fischer_
framstlldt socker, men f.n. ha alla dessa iakttagelser endast
teoretiskt intresse.[80]

    [Anmrkning 78: Jfr. B. d. d. Ch. G. 1908, Bd. 41: 87.]

    [Anmrkning 79: D.R.P. 179300.]

    [Anmrkning 80: Ch. Ind. 1907: 522, jfr. Z. f. a. Ch. 1908: 389.]

Af den organiska syntesen vntar sig emellertid fven den tekniska
kemien fortfarande mycket, men nnu s lnge har man endast i ngot
enstaka fall frskt sig p att utg frn samma enkla och billiga
rmaterialier som den organiska naturen, hvilken har den mktiga, fr
vetenskapen nnu i dunkel hljda lifskraften till hjlp. Att gra t.ex.
socker af kolsyra och vatten fverlmnas drfr allt fortfarande t
vxterna, och vi tycka det vara ett godt steg framt, d vi numera af
vxter hr i vrt land kunna vinna detta viktiga nringsmedel, som vi
frr mste hmta frn varma lnder. Vetenskapen rycker dock den
organiska naturen alltmera in p lifvet. E. Fischers synteser inom
gghvitemnenas klass samt hans och _Buchners_ arbeten att isolera de
katalytiskt verksamma enzymerna frn de lefvande fermentcellerna ro
senast erfrade positioner.[81]

    [Anmrkning 81: Jfr. _Emil Fischer_, Org. Synthese und Biologie,
    Springer, Berlin 1908; _Jul. Schmidt_, Synthetisch-organische
    Chemie der Neuzeit, Vieweg & Sohn, Braunschweig.]

       *       *       *       *       *


*Syntetiska frgmnen.*

rsproduktionen i Tyskland af artificiella organiska frgmnen
uppskattades 1906 representera ett vrde af icke mindre n 250 millioner
mark. Det r naturligt, om mngen, som ser denna industris lysande
ekonomiska resultat, knner sig frestad att grunda en dylik fabrikation,
men efter den lilla inblick, vi hr frut ftt i de tyska
anilinfrgfabrikernas position, frst vi i ngon mn, hvarfr antalet
dylika anlggningar i vrlden snarare minskas n kas. Skulle t.ex. hr
i vrt land en fabrik fr tillverkning af de tjrfrger, som nu
importeras, vrda kanske bortt 4 millioner kronor, s blefve denna
fabriks produktion icke ens tv hundradelar af de sex  sju tyska
fabrikernas. Om sedan, ssom sannolikt r, de tyska fabrikerna inom
denna bransch snart komma under gemensam ledning, s kunna de genom
specialisering n ytterligare nedbringa sina redan nu lga
tillverkningskostnader. Fraktkostnaden spelar ingen afsevrd roll fr en
artikel med ett vrde af flera kronor per kg, och drfr skulle den
tyska trusten med betydlig frtjnst kunna slja sina frgmnen i
Sverige lngt under den lilla svenska fabrikens tillverkningspris. En
tullsats p 15  20 % af vrdet skulle knappast verka skyddande, men
redan denna lilla tull skulle sannolikt rna motstnd p flera hll
under pstende, att frgerna ro en ndvndighetsvara, som icke genom
tull fr frdyras. Men utan att nrmare underska huru det ibland r med
ndvndigheten, s kunna vi tryggt pst, att knappast ens den dubbla
tullsatsen skulle mrkas p ett kldesplaggs pris. De vanliga
prisfluktuationerna p frgmnen g fr frigt icke sllan vida
drfver. Utom textilindustrierna ro fven vra pappersbruk betydliga
konsumenter af anilinfrger.

Om s den svenska fabriken endast med ett mycket hgt tullskydd kunde
reda sig i egna landet, s kunde den icke alls tnka p export, ty ngra
srskilda frdelar, ssom lgre arbetslner, mera produktiva arbetare
eller billigare rvaror, skulle den vis  vis den tyska trusten
nppeligen f. De i branchen trnade, vetenskapligt skolade
fabriksarbetarne skulle till en brjan nstan alldeles saknas.

Detta gller om de hittills _knda_ frgmnena. Ngot arbete p
upptckandet af nya utfres icke hr i landet och torde vl heller icke
fullt planmssigt kunna bedrifvas annat n i samband med motsvarande
industri. Den tyska frgindustrien underhller mnga hundra kemister,
som dag ut och dag in arbeta p framstllning af nya frgmnen eller p
frenkling af metoderna fr tillverkning af de redan knda. Dessutom
arbeta vid de mnga tyska universiteten och tekniska hgskolorna nnu
flera i samma eller liknande riktning.

Skulle ngon svensk kemist f tillflle att arbeta p detta omrde, s
synas svafvelfrgerna vara ett beaktansvrdt flt. Kanske affallsluten
frn vra mnga sulfitcellulosafabriker skulle kunna bli
utgngsmaterialet.[82] Vid ett nytt frgmne med patenterad
tillverkningsmetod stller sig skillnaden mellan en ny, liten och en
gammal, stor fabrik icke s afsevrd. Ja, om den lilla fabriken sjlf
utarbetat metoden och ger patentet, s har den stora rent af kommit p
efterklken.

    [Anmrkning 82: Se Wagner-Fischers Jahresbericht 1898: 1109.]

Hvad en god uppfinning, skyddad med patent, som icke kan kringgs, kan
vara vrd, framgr draf, att Farbwerke Hchst under hela patenttiden
fr antipyrin frsg vrlden med detta farmaceutiska preparat till ett
pris af mark 120 pr kg, under det att priset, sedan patentet 1898
upphrt, nedgtt till mark 15-25 pr kg.

       *       *       *       *       *


*Ngra organiska naturprodukter.*

Utvecklingen p ena eller andra omrdet kan ju stundom g med stormsteg,
och vr tid har i detta hnseende blifvit en smula bortskmd. Det
riktigt vntas p stora uppfinningar, s att det gamla skra, men
strfsamma forskningsarbetet ibland rent af frsummas. Men bttre n att
st stilla och vnta, r att g vidare p den gamla beprfvade vgen,
fven om stegen bli sm.

Vi kpa nnu frn frmmande lnder mnga mnen ur vxtriket, hvilka i en
mer eller mindre aflgsen framtid kanske liksom sockret komma att
utvinnas i vrt land. Bland sprsml i denna riktning, som sedan en del
r freligga, r ock detta: finnes ngon vxt, som trifves eller kan
komma att trifvas i vrt land, frn hvilken kautschuk kan erhllas? En
sdan vxt, som vid lmplig rstid exempelvis afmjas och extraheras,
skulle kunna tillstoppa ett hl, dr nu 8  10 millioner kr. rligen
rinna ur landet. Den erhllna produkten behfde icke ndvndigt genast
vara frdig kautschuk, blott den p ngon enkel vg kunde fverfras
till sdan.[83] Ha vi icke i potatisen ett exempel p en exotisk
planta, som trifves godt hos oss, och som den, som infrde den, har all
heder af. En annan infrd vxt, hvars nytta visserligen r omstridd, men
hvilken mnskligheten i alla fall icke tycks kunna undvara, r tobaken.
Att minska den hga importen (cirka 8 millioner kronor) hraf borde icke
vara ngon olsbar uppgift fr nutidens zymoteknici. Tobakens kvalitet
lr ju nmligen icke vara s mycket beroende af vxtorten, som af
behandlingssttet under och efter skrden.

    [Anmrkning 83: Jfr Z. f. a. Ch. 1907: 1265 samt _Slingervoet
    Ramondt_, Zur Geschichte der Kautschukforschung.]

Men hr finnas fven andra dylika frgor, hvilkas lsning br ligga oss
nnu nrmare. Hvarfr t.ex. importeras i vrt barrskogsrika land nnu s
mycket harts och terpentinolja? rsimporten uppgr nmligen till ett
vrde af cirka 1 mill. kr., medan det vore vida naturligare att vi
_exporterade_ fr tio gnger s mycket. Det r visserligen mjligt, att
man under vr korta sommar  vxande skog icke med frdel kan skrda
kda p samma stt som i Frankrike och Amerika. Frsk ha blifvit
gjorda, men tydligen utan uppmuntrande resultat. Kanske man skulle kunna
stegra utbyte och kvalitet genom att skydda den utflytande kdan mot
oxidation och frdunstning och p samma gng sret mot uttorkning. Ett
par terpentinskrdar  skogen ren nrmast fre afverkningen torde icke
ha ngot menligt inflytande p virket utan snarare tvrtom.

Men vi ha fven andra kllor fr harts och terpentinolja n den vxande
skogen. Genom att extrahera snderhackade furustubbar torde man med
nutida apparater rentabelt kunna utvinna nmnda mnen. En frsksfabrik
i detta syfte r under anlggning.[84] Det s behandlade tret br duga
till cellulosa. Strre delen stubbar f nu ruttna bort och endast en
ringa del anvndes fr tjrbrnning eller fr utvinning af terpentinolja
och tjra genom torrdestillation i termopannor. Kanske
tndsticksfabrikerna kunna utvinna ngon del terpentinkda, om de
anvnda furu, som de extrahera, i stllet fr importeradt asptr.

    [Anmrkning 84: J. A. Bih. 1907: 558; jfr svenska pat. 23956.]

Sedan ett par r tillverkar en svensk fabrik granbarkextrakt. Det kan
synas, som borde denna fabrikation vara synnerligen vinstgifvande hr i
landet, dr s stora mngder sulfitcellulosa tillverkas af granved,
hvars bark fljaktligen r ett vrdelst affall. Men i sjlfva verket
stlla sig insamlingskostnaderna fr barken s hga, att
extrakttillverkningen blir fga rentabel. Hrtill kommer, att
granbarksextrakt endast anvndes fr vissa ldersorter, och att
garfverierna hr allt fortfarande i stor utstrckning anvnda sjlfva
granbarken. P grund hraf har den mycket betydliga importen af
garfextrakter och andra garfmnen icke minskats. Det r i frmsta rummet
quebracho-extrakt, som importeras, mest frn Tyskland. Den svenska
fabriken lr komma att upptaga fven denna tillverkning. Lufttorr
granbark hller c:a 12 % garfmne, granbarksextrakt inemot 24 %,
quebrachotr c:a 20 % och quebrachoextrakt nda till 45 %. Bda dessa
slag af extrakt frekomma i handeln i tjockflytande form med en
vattenhalt af 40-60 %. Ngon import af granbarksextrakt frekommer icke.
De svenska konsumenterna ha allt skl att lta underska de importerade
extrakterna, ty ofta lr frekomma, att det lgvrdiga kastanjextraktet
utbjudes ssom quebrachoextrakt.

Medan i laboratorium den organiska syntesen vidare utvecklas, kan ju
vara lmpligt slunda tillse, att det, som vi genom den organiska
naturen redan ha, icke frfares, utan kommer till mjligast bsta nytta.

Torrdestillation torde bra betraktas endast ssom en ndfallsutvg inom
den organiska kemien. Brunkol torrdestilleras i utlandet sedan lngliga
tider i stora mngder under utvinning af paraffin och mineraloljor, men
p senare tiden har man i stllet genom extraktion medelst bensin och
med bttre ekonomiskt resultat brjat utvinna det vrdefullare
montanvaxet. Brunkol ha vi icke i Sverige, men det kunde ju vara skl
underska, huru vra ldre torflager, dytorf etc. och mjligen fven
alunskiffern frhlla sig i detta hnseende.[85] Alunskiffern i
Vstergtland har blifvit uppskattad till 13 milliarder ton.[86]

    [Anmrkning 85: Ang. torfvax jfr Z. f. a. Ch. 1907: 1141.]

    [Anmrkning 86: Angende alunskifferns utnyttjande genom
    torrdestillation hnvisas till Z. f. a. Ch. 1898: 87; 1905: 128
    och 1583; Ch. Ind. 1900: 118; Ch. Ztg. 1901: 606 och Rep. 203,
    1903: 685 och 984, 1904: Rep. 344; D.R.P. 148282 och 159262;
    svenska pat 17888; T. T. K. 1907; _Lunge_: Steinkohlenteer,
    4 uppl.: 239; Vetensk. Akad. Arkiv f. kemi 1904: n:r 5 samt
    _Hellsing_: Skifferoljeindustrien i Skottland och Frankrike.
    Enligt D.R.P. 195292 tillverkas svart frgstoft (svrta) af
    stenkol genom extraktion med natronlut och lsningens fllning
    med en syra.]

Bland vetenskaplig litteratur betrffande organiska naturprodukter m
hr nmnas fljande fven fr industrien mycket vrdefulla verk:
_Wiesner_: Die Rohstoffe des Pflanzenreichs. Leipzig 1900 och 1903,
samt p svenska under utgifning, _Euler_: Vxtkemi; frsta delen, Det
kemiska materialet, Stockholm 1907.

       *       *       *       *       *


*Trets produkter.*

I Tyskland rknar man att i m lmplig skogsmark pr r alstrar 0,35 kg.
tr.[87] _Borchers_, Stahl u. Eisen 1899: 732, rknade nda till 1 kg.
under det _Liebig_ p sin tid antog, att i mellersta Europa 0,25 kg.
vattenfri organisk substans alstrades pr m ker, ng eller skog.

    [Anmrkning 87: _F. Fischer,_ Z. f. a. Ch. 1904: 946.]

I Sverige berknades 1897 samtliga skogarne pr r alstra c:a
33 millioner m tr, fast mtt, p en areal af c:a 20 millioner hektar.
Detta gr 1,65 m fast mtt pr hektar.[88] Rknas 1 m fast mtt till
404 kg. vattenfri vedsubstans, s uppgr alstringen endast till 0,067
kg. pr m. Hr r nu visserligen att mrka, att utaf den nmnda arealen
gr ngon del i norr nda upp mot skogsgrnsen, dr en intensiv
skogskultur aldrig kan ifrgasttas, men att vrt skogsbruk p det stora
hela knappast kan sgas ha kommit fver urstadiet r vl bekant och
bekrftas af dessa siffror blott alltfr tydligt.

    [Anmrkning 88: Med _fast mtt_ menas trets verkliga volym i
    motsats till _lst mtt_, som r volymen af vedtrafven, sedan
    veden blifvit ordentligt upplagd. 1 m lst mtt famnved rknas
    vanligen innehlla 2/3 m fast mtt.]

D vi slunda icke taga ut af marken p lngt nr, hvad den kunde lmna,
s ha vi s mycket strre skl tillse, att det lilla, vi nu verkligen
f, p allra bsta stt kommer till nytta. Tack vare den stora arealen,
s r det i sjlfva verket inga smsmulor, det hr r frga om.
33 millioner m pr r en stor mngd tr. Huru anvnda vi nu denna
naturrikedom? Enligt 1896 rs skogskommitt och det officiella,
statistiska verket Sverige p fljande stt:

                                               Millioner m
                                                fast mtt.
  Inom landet:  fr husbehof, brnsle etc.        15.9
                fr bergsbruket, (till trkol)     5.7
                fr trmassa                       1.4
                i skogarne frfares                5.2
  Export                                           7.1
                                          -------------
                                           Summa  35.3

En fverafverkning af 2.3 millioner m rligen skulle slunda bedrifvas,
men denna siffra anses p en del hll fr lg. fverjgmstaren _Wallmo_
uttalade vid Skogsvrdsfreningens rsmte 1905 ssom sin sikt, att den
rliga tervxten fr nrvarande icke fr sttas hgre n till
21 millioner m, hvarefter fverafverkningen vore icke mindre n
14 millioner m.

I brjan af 1908 ha officiella sakkunniga afgifvit yttrande angende
Sveriges skogstillgngar. De uppskatta den rliga virkesfrbrukningen
per individ i Sverige till 4 m och den rliga alstringen till 1.5 m
per hektar, Den enbart genom folkkningen frorsakade stegringen i
konsumtionen inom landet utgr 155,000 m per r, motsvarande
rsproduktionen frn 103,000 hektar. r 1904 uppgick den fr export
afverkade virkesmassan till 11 millioner m. Fr husbehof, export och
industri berknas totalbehofvet till 38 millioner m. Rationellt sktta
borde vra skogar kunna ge 45,7 millioner m per r, ja, kanske nda
till 54,8 mill. En bland de sakkunnige, fverjgm. Wallmo, anser dock,
att frst om hundratals r sdan effekt af en frbttring i skogens vrd
skulle kunna bli synlig, samt att den rliga tillvxten kan sttas till
hgst 26 mill. m, hvarfr vid nuvarande afverkning rligen 12 mill. m
tages af skogskapitalet.

Den sorgliga posten p 5.2 millioner m, som rligen i skogarne
frfares, tilldrar sig frst vr uppmrksamhet. Det r hufvudsakligen i
Norr- och Vsterbotten, som strsta mngden frfares af brist p
flottningsleder och jrnvgar. Frlusten dr uppskattas till icke mindre
n 40 % af hela alstringen. I det friga Norrland och i Dalarne
uppskattas den till 20 % och i det friga Sverige till 5 %.

Den strsta posten vrd minst 50 millioner kronor, frbruka vi allts
fr eget behof i hufvudsak ssom brnsle i vra hem. Frn
nationalekonomisk synpunkt vore det utan tvifvel bttre att elda med
torf, men dels stller sig sdan nnu ngot fr dyr, tminstone d
lngre transport tillkommer, dels gr det trgt att bryta med gammal
sedvnja. Priset torde dock s smningom reduceras, d allt flera
rationellt drifna torfverk uppst, vid hvilka den allt dyrare
handkraften i mjligaste mn ersttes med maskinkraft, under det att
vedpriset blir hgre, och den ekonomiska frdelen skall d fvervinna
alla hinder fr torfvens allmnnare anvndande.

Exporten af oarbetade, sgade eller tillhuggna trvaror utgjorde r
1904: 6,7, 1905: 6,6 och 1906: 7,0 millioner m fast mtt. Af arbetade
trvaror torde exporteras 0,1-0,2 millioner m.

Vedfrbrukningen fr den 1905 producerade trmassan torde ha utgjort ca
2,3 millioner m fast eller 3,5 millioner m lst mtt.


*ttiksyra, metylalkohol, aceton och tjra.*

Vrt lands jrntillverkning behfver fr att kunna fylla
vrldsmarknadens och vrt eget behof af det utmrkta svenska
trkolsjrnet rligen c:a 4,5 millioner m *trkol*, hvilket, om man
rknar 0,6 m kol af 1 m ved lst mtt, motsvarar 7,5 millioner m ved
lst mtt. Endast omkring 1/10 hraf kolas rationellt under utvinnande
af biprodukterna *trsprit, ttiksyra, tjra* m.fl. Mngen har den
uppfattningen, att det mste uppfinnas ngon srskildt knepig
kolningsugn fr att utrota milkolningen. Men detta urgamla kolningsstt
lter nog icke utrota sig p andra platser n dr, hvarest fr en lngre
tid framt tillrckligt med kolved kan till skapligt pris sammanfras
till att mata en kolugn eller ett kolugnssystem. Och en fr vrt land
mycket lmplig kolugnstyp finnes redan, nmligen den sedan omkring 80 r
vlknda, enkla, billiga, hllbara och lttsktta _Schwartz_-ugnen, som
ltt kan anordnas med srskild hnsyn till biprodukterna.

  1 m lst mtt oklufven, lufttorr barrved, hllande

    269,2 kg. vedsubstans (med 1.7 kg. aska) och
     67.3    fuktighet (20 %)
    -----
    336.5    ger vid torrdestillation i retort vid lgsta mjliga
    temperatur ungefr fljande utbyte:

                                           Vrdet af de
                                         marknadsfrdiga
                                           produkterna
  112   kg. trkol  kr. 3.50 pr m     kr.  2.50
  136      vatten    }                  {       --
    8      ttiksyra } r trsyra       {     1.60
    2      trsprit  }                  {     0.80
   10      tjra och oljor                    0.60
   68.5    gaser af lgt brnnvrde             --
  -----                                   ----------
  336.5 kg.                                kr.  5.50

Vrdena fluktuera betydligt. Det hr anfrda utbytet fr betraktas mera
ssom teoretiskt, ty lufttorr ved kommer endast sllan till kolning.
Vanligen r veden mer eller mindre sur, ja, stundom alldeles nyflottad
med 40 % vatten och drfver, och d blir trsyran delvis s utspdd,
att den icke ens vid anvndning af allra bsta metoder och apparater r
vrd bearbetningen p ttiksyra och trsprit. Sjlfva kolningen resp.
torkningen af veden fordrar d ocks lngt mera brnsle.

P sina stllen torde med frdel ved kunna anvndas i masugnen i stllet
fr trkol. I milkolen har man nmligen endast c:a 46 % af vedens
vrmevrde, medan resten, 54 %, ssom fritt vrme eller brnnbara gaser
frslsats vid kolningen.[89]

    [Anmrkning 89: Sv. Kem. Tidskr. 1907 n:r 4.]

Vid anlggningar fr rationell kolning af tr frarbetas den ra
trsyran vanligen till kalksalt, brunt eller grtt acetat, med resp. c:a
68 och 80 % rent acetat. Denna produkt r en betydande handelsvara, som
anvndes fr tillverkning af bde ttiksyra och aceton. ttiksyran, som
af gammalt haft stor anvndning vid frgning och tryckning af
textilvaror, till matttika etc. har nu uti indigotillverkningen ftt en
ny och mycket stor konsument.

Aceton har sin strsta anvndning ssom lsningsmedel fr nitrocellulosa
vid tillverkning af rksvagt krut och celluloid. I Tyskland och ett par
andra lnder anvndes dock fr detta ndaml icke aceton utan eter och
alkohol, i England anvndes dremot fr rksvagt krut uteslutande
aceton. P grund af sin stora frmga att lsa acetylen (1 volym lser
vid 12 atm. tryck 300 volymer) har aceton kommit till anvndning vid
acetylenbelysning i jrnvgsvagnar, vid svetsning (autogen) medelst
acetylen och syrgas etc.

Tillverkningen af aceton sker i stort genom kalciumacetatets
torrdestillation och rkondensatets rektifikation. Utom aceton erhlles
hrvid fven andra ketoner, isynnerhet etylmetylketon, som r
hufvudbestndsdel i den s.k. acetonoljan i rkondensatet, och som ftt
anvndning bl.a. fr denaturering af sprit (i Schweiz) samt vid
celluloidtillverkningen.

Tillverkas aceton i samma fabrik, dr kalciumacetatet produceras,
s r stort skl, att icke frdigtorka acetatet frr n i
torrdestillationsapparaten, ty snderdelningen brjar, om ocks sakta,
redan vid c:a 150.[90]

    [Anmrkning 90: Jfr D.R.P. 144328.]

Trdestillationsverken kunna mjligen stundom finna frdelaktigt att
tillverka aceton p det sttet, att ttiksyran bindes vid natron i
stllet fr vid kalk. Vid torrdestillationen blefve d terstoden soda,
som finge terg fr att mtta nya mngder ttiksyra och s stndigt
cirkulera. Natriumacetatet r visserligen mycket bestndigare vid
upphettningen n kalciumacetat, men genom tillsats af en lmplig
kontaktsubstans skulle reaktionen mhnda underlttas. Barium och
strontium skulle fvenledes kunna komma i frga hr i stllet fr
natrium. ttiksyrans mttning med ett karbonat vllar dock stundom p
grund af skumbildning en del svrigheter. Natriumacetat ssom
handelsvara tillverkas fven genom omsttning af kalciumacetat med
natriumsulfat.

Enligt amerikanska patentet 719223 lter man kvfve inverka p en
upphettad blandning af bariumkarbonat med kol. Det cyanbarium, som
hrvid bildas, snderdelas med ttiksyra, blsyran tillgodogres, t.ex.
genom absorption med natron, och af bariumacetatet regenereras genom
torrdestillation karbonatet, som tergr i cirkelprocess, under det att
ur destillatet aceton utvinnes. Skall den hrvid ndiga ttiksyran
tillverkas p vanligt stt af kalciumacetat och svafvelsyra eller
saltsyra, s blir frfarandet, ssom tillverkningsstt fr aceton
betraktadt, naturligtvis utan frdel. Kan dremot r trsyra anvndas,
s r metoden vrd allt beaktande. Dess frbindande med trsyrans
frarbetning torde dock fr den giftiga och frtande blsyrans skull
vlla betydliga svrigheter betrffande apparater etc.

Bariumacetatet snderdelas vid upphettning vida lttare n kalksaltet
och reaktionen stres mindre af bireaktioner, hvarfr acetonutbytet blir
hgre. Det har fven blifvit freslaget att tillverka aceton genom att
leda ttiksyrengor fver baryt vid en temperatur af inemot 400.

Fr absorption af sm mngder aceton ur gaser och srskildt fr
tervinning af aceton vid tillverkning af rksvagt krut anvndes en
lsning af natriumbisulfit.[91]

    [Anmrkning 91: D.R.P. 154124.]

De frnmsta trdestillationsprodukterna, kalciumacetat och trsprit,
tillfras vrldsmarknaden fr nrvarande hufvudsakligen frn Amerikas
Frenta Stater samt frn sterrike-Ungern. Det r i frsta rummet de
amerikanska jrnverk, hvilka fr sin tillverkning anvnda trkol, som
fra de strsta mngderna acetat och trsprit i marknaden. P grund
hraf st priserna p dessa produkter uti ett visst beroende af
jrnmarknaden, nmligen s, att de fluktuera i omvndt frhllande mot
jrnets pris. Tills fr ett par r sedan stod acetatet lgt i pris under
det att trspriten betalades bra. Det frekom d, att de amerikanska
verken stundom icke tillvaratogo ttiksyran, utan endast trspriten. Nu
ter r det alldeles tvrtom, trspritpriset str mycket lgt, under det
att acetatpriset r hgt. Denna omkastning har frorsakats draf, att
fr acetatet nya konsumenter tillkommit, under det att trspriten
frlorat sdana. Fr tillverkningen af rksvagt krut tg numera stora
mngder aceton. Vidare behfva fabrikerna fr syntetisk indigo, hvilka
p senare tiden uppkommit och utvecklats, betydliga kvantiteter
ttiksyra. Dessutom r nnu en ttiksyrekonsument under uppmarsch,
nmligen cellulosaacetatet.

Trspriten ter hade i Amerika tills fr ett r sedan stor anvndning
ssom brnnsprit, lsningsmedel, tvttmedel, fr fernissor etc, hvartill
den vanliga spriten i fljd af hg skatt icke kunde anvndas. Men nu har
fven i Frenta Staterna blifvit infrd en s.k. denatureringslag, s att
sedan brjan af 1907 skattefri brnnvinssprit fr nmnda ndaml kan
erhllas lngt billigare n trspriten. Visserligen utfres
denatureringen till en del med trsprit, men tgngen hrfr r
frsvinnande, mot den frutvarande frbrukningen af trsprit. I England
nedsattes fr ett par r sedan den fr denaturering freskrifna mngden
trsprit till hlften mot frut.


*Cellulosa.*

Vid cellulosatillverkningen tillgodogras trsubstansen vida bttre n
vid torrdestillationen, men fven hr frfares mycket. 1 m lst mtt
granved med c:a 57 % verklig kemisk cellulosa p vattenfritt tr rknadt
och vgande 336,5 kg. lufttorr (med 20 % fuktighet), ger vid
tillverkning af

  a) _mekanisk massa_ (slipmassa)

        ungefr

        180.0 kg. massa (vattenfri)  9 re pr kg.   = kr. 16.20
         89.2    frlust (c:a 33 % af trsubstansen)      --
       ------                                             ------
       _269.2 kg._                                    _kr. 16.20_

  b) _sulfitmassa_ c:a

        108.0 kg. massa (vattenfri)  15 re pr kg. = kr. 16.20
        161.2    frlust (c:a 60 % af trsubstansen)     --
       ------                                            ------
       _269.2 kg._                                    _kr 16.20_

Vid _sulfatmassa_ (natronmassa) r utbytet ungefr detsamma, som vid
sulfitmassa.

De hr insatta vrdena ro naturligtvis endast approximativa, enr de
stdse betydligt fluktuera.

Vid slipmassan bortspolas med vattnet sdana delar af trsubstansen, som
blifvit sndermalda nstan till mjlstoft. Ngon liten sdan rent
mekanisk frlust frekommer vl fven vid tillverkning af den kemiska
massan, men hr gr den outnyttjade delen af trsubstansen, ligninet,
bort i hufvudsak ssom en lsning.

Fr denna lsning, som terstr efter tillverkningen af sulfitmassa,
*sulfitluten*, har man trots stora anstrngningar hittills icke lyckats
finna ngon anvndning, utan densamma fr rinna bort. I en del lnder
vllar denna affallslut fabrikanterna betydliga svrigheter och
kostnader, emedan den icke alltid fr utslppas i nrmaste vattendrag,
enr den i allt fr hg grad skulle frorena vattnet.

Uti _Hofmann_, Handbuch der Papierfabrikation, sid. 1622, anfres bl.a.
fljande analysresultat fr sdan affallslut af spec. vikten 1.043;
1 liter innehll:

  fri    svafvelsyrlighet    2,2 gram
  bunden                    6,3  
        svafvelsyra         4,4  
  kalk                       8,4  

Afdunstningsterstoden utgjorde 88,6 gr, draf brnnbara mnen 75,0 gr
och aska 13,6 gr.

Den organiska substansen uti luten reducerar Fehlings lsning, hvartill
bde ligninderivater och kolhydrater medverka. _Krause_ pvisade i
sulfitlut 0,5-2,0 % sockerarter.[92] Enligt _Streeb_[93] utgres
huvudbestndsdelen i luten af ligninsulfonsyrad kalk.[94] _P.
Klason_[95] har fvenledes utfrt omfattande underskningar p detta
omrde.

    [Anmrkning 92: Ch. Ind. 1906: 217.]

    [Anmrkning 93: Inaug. Diss. Gttingen 1892.]

    [Anmrkning 94: Jfr _Frank_, Papier Zeitung 1887 N:r 60/63.]

    [Anmrkning 95: T. T. K. 1893: 49; Teknikermt. Frh. 1897: 338
    o. 1901: 147 samt T. T. K. 1908: 82.]

Det har blifvit freslaget att frinta luten genom afdunstning under
anvndning af den drvid erhllna terstoden ssom brnsle, s lngt
denna rcker, och i utlandet finnas fabriker, som arbeta p detta stt.
Den torra terstoden, som till utseendet liknar gummi arabicum, utgr
omkring 9 % af lutens vikt.[96]

    [Anmrkning 96: Angende sammansttningen hnvisas vidare till
    Ch. Ztg. Rep. 1898: 62; Wagner-Fischers Jahresbericht 1898: 1109;
    Z. f. a. Ch. 1900: 952 och 1307, 1906:1266; 1907: 451; Ch. Ind.
    1906: 217; Sv. Kem. Tidskr. 1897 N:r 6 samt _Wiesner_, Die
    Rohstoffe des Pflanzenreichs 2 Aufl. II: 40 o. flj.]

Sulfitlutterstoden har blifvit freslagen bl.a. till anvndning vid
appretur och frgning af tyger, ssom ersttning fr dextrin och gummi.
Produkter, som rekommenderas fr dylika ndaml, finnas i handeln under
namnen salose, dextron och gelalignosin. Huruvida en del
importerade billiga tyger, som, d de bli vta, sprida en afskyvrd
stank, pminnande om liklukt, verkligen blifvit behandlade med ngot
sdant mne, med eller utan sekunda djurlim, gghvita eller dylikt, r
icke kndt, men rtt sannolikt.[97] Industriella frbrukare af gummi och
dextrin ha allt skl att se upp och lta underska varan innan de kpa.

    [Anmrkning 97: Jfr. Z. f. a. Ch. 1906: 179.]

Det har vidare blifvit freslaget att anvnda sulfitlutens terstod
ssom gdslingsmne, ssom bindemedel fr formsand i gjuterier, vid
tillverkning af briketter af sgspn etc., fr limning af papper, fr
garfning af lder (Holzextrakt), fr impregnering af tr, fr
framstllning af alkohol, oxalsyra, ttiksyra, aceton, gas, koks,
filtrerkol[98] ssom rmaterial fr svafvelfrger m.m.

    [Anmrkning 98: Torrdestillation event. med kalk, D.R.P. 181126.]

Tanken att frjsa luten och afdestillera alkoholen syntes god, men
sockerarterna lra ha visat sig mestadels hra till de ojsbara.
Frslaget r dock nnu icke uppgifvet.[99]

    [Anmrkning 99: Z. f. a. Ch. 1905: 44 och 1906: 1400; D.R.P.
    161644, _Classen_.]

Det mest originella frslaget till sulfitlutens nyttiggrande torde vara
det, som fr ngra r sedan framkastades af prof. _Frank_ i Berlin. Han
anser, att lutens organiska substans br ha vrde ssom nringsmedel fr
vxttande husdjur. Prof. _Lehmann_ i Gttingen har tagit saken om hand,
och enligt ett meddelande uti Z. f. a. Ch. 1906: 1788 fortg frsken p
bsta stt. Ett synligt resultat torde vara D.R.P. 169880, dri trets
uppslutning med ammoniak fresls, antagligen fr att f en aflut, som
r fri frn mineralmnen.

Till och med den i vatten olsliga cellulosan, t.ex. i strfoder,
tillgodogres i viss mn af vxttarne, och det frefaller ju drfr
rtt sannolikt, att den vattenlsliga organiska substansen i sulfitluten
s mycket lttare borde kunna utnyttjas. De motsvarande mnena uti halm
tjna ju dagligen hstar, kor och oxar till fda.

Fr en del r sedan lr en spekulativ tysk godsgare, som p sin
landtegendom hade en halmpappersfabrik, starkt funderat p att lta
kreaturen frst ur halmen uttaga, hvad de kunde, fr att sedan lta
resten g till pappersbruket. Tanken fullfljdes dock, s vidt kndt r,
icke lngre n till ett tyskt rikspatent.

*Sulfatcellulosaluten* har fven den upptagit samma mnen ur tret, som
sulfitluten, men de ha antagligen vid kokningen under tryck med
natronluten undergtt ngon frndring.[100] Denna lut lter man
emellertid icke rinna bort, ty natronet mste tervinnas, och detta sker
genom afdunstning och de organiska mnenas frbrnning. Det vid denna
frbrnning utvecklade vrmet anvndes vid lutens afdunstning,
hvarigenom de organiska mnena hr allts redan i ngon, om ock mycket
ringa, mn komma till nytta. Uti Sv. Pappers T. 1908: 106 uppgifves, att
nu p skilda hll arbetas p uppfinnandet af andra stt fr lutens
regeneration bl.a. genom de organiska mnenas utfllning. Sdan
utfllning med CO{2} skall redan 1877 ha blifvit frskt, men frsiggtt
ofullstndigt hvarjmte de s afskilda mnena voro voluminsa och
besvrliga att affiltrera. Vetenskapsmn, som nu arbeta p detta
problems lsning i sdan riktning, lra emellertid vara
frhoppningfulla.

    [Anmrkning 100: Jfr. _Klason_, Sv. Kem. Tidskr. 1891: 1.]

Cellulosaindustrien r fr vrt land redan nu af allra strsta betydelse
och stadd i stark utveckling. rligen exporteras fr omkring
35 millioner kronor kemisk massa och dessutom papper, hvari dylik ingr.
Hela den vedmngd, som pr r tgr fr denna kemiska massa, torde uppg
till bortt 3 millioner m lst mtt, och den frlorade organiska
substansen, torde i blott brnslevrde representera mellan 3 och
4 millioner kronor. Hr finnes slunda ett stort flt fr kemisk
uppfinnareverksamhet.[101]

    [Anmrkning 101: Oxalsyra finnes i sulfatluten och bildas
    gifvetvis i ytterligare mngder vid dennas afdunstning och
    terstodens upphettning. Den br med frdel kunna af skiljas och
    vinnas, om upphettningen vid lmplig punkt afbrytes och terstoden
    efter upplsning behandlas med kalk, svida man icke fredrager
    lta natriumoxalatet utkristallisera.]

1 hektar ker lmnar pr r omkring 6 ton halm. Om denna frarbetas till
cellulosa, s fordras fr hvarje ton hraf c:a  hektar ker. Af svensk
genomsnitts-skogsmark tgr dremot nu c:a 3 hektar, men i den mn en
rationell skogskultur infres, nedbringas gifvetvis denna areal.

       *       *       *       *       *


*Produkter af cellulosa.*

Fr ett par r sedan gjorde en tysk fljande sammanstllning:

  1 m ved i skogen kostar                      Mk       3
  ssom brnsle  frbrukningsplatsen                   6
  frarbetad till cellulosa                            30
                  papper                          40-60
                  cellulosagarn                  50-100
                  viskostrd eller konsttagel      1500
                  viskossilke                      3000
                  acetatsilke                      5000

Det r ju stdse en stor frdel fr ett land, om dess exportgods r s
lngt frdladt som mjligt, men den starkt frdlade varan har ofta en
lngt mindre marknad och utestnges i mnga lnder af hga tullar. Garn
och silke af cellulosa ro fr frigt nnu allt fr nya produkter fr
att utan vidare komma i frga fr exportindustrien.

*Cellulosagarn* (xylolin-, silvalin-, licellagarn m.fl.) tillverkas i en
sorts pappersmaskiner genom bildning af smala remsor, hvilka sedan nnu
fuktiga eller ock efter torkning snos och tvinnas. Detta garn kan dock
endast komma i frga att erstta jutegarn eller vissa slag af grfre
bomullsgarn, men uppnr icke dess hllfasthet mot dragning. Bltes
cellulosagarnet, s blir hllfastheten nnu mycket mindre. Till vfnader
anvndes det mest i frening med garn af andra slag. Till sckar fr en
del ndaml lr det kunna anvndas. Sdana af enbart cellulosagarn
genomslppa dock mjlstoft lttare n jutesckar. Cellulosagarnet har
vidare funnit anvndning till mattor, gardiner, mbeltyg, bolstervar,
lakan etc.[102]

    [Anmrkning 102: Jfr. Ch. Ztg. 1906: 1158.]

_Pfuhl_, Papierstoffgarne, Riga 1904, pminner  sid. 135 om, med
hvilken motvilja trmassan i brjan mottogs i pappersbranchen och huru
nu omkring 80 % af papperet utgres af trmassa, samt framkastar den
frmodan, att det kanske gr p samma stt med cellulosagarnet inom
textilindustrien.

Man har frskt, att genom en grundligare limning af pappersmassan,
t.ex. med viskos, ka cellulosagarnets hllfasthet och minska dess
knslighet fr vatten, men drigenom frlorar det sin mjukhet. Ngon
kostsam frbttringsprocess kan varan tydligen icke bra.

Vid cellulosatillverkningen bli de naturliga fibrerna till en stor del
afskurna och afslitna till korta stumpar. Fr cellulosagarnets
hllfasthet vore det naturligtvis en frdel om fibrerna kunde fs
lngre. _Mitscherlich_ har just arbetat i denna riktning[103] men hans
metoder torde ha visat sig fr kostsamma.

    [Anmrkning 103: D.R.P. 60653, 68600 och 69217.]

*Cellulosasilke* framstlles visserligen af cellulosa, men denna spelar
en underordnad roll uti tillverkningskostnaderna, och silkesfabrikerna
kunna icke grna tnkas bli ngra storfrbrukare af cellulosa.
Tillverkningssttet r ungefr fljande. En lsning af cellulosa
stadkommes, af denna formas trdar medelst pressning genom fina hl,
hvarefter lsningsmedlet aflgsnas. Lsningen gres p flera stt.
Antingen upplses

  a) nitrocellulosa uti en blandning af eter och alkohol
  (kollodiumsilke); produkten denitreras;

  b) cellulosa i kopparoxidammoniak;

  c) cellulosa i natronlut och kolsvafla (cellulosaxantogenat,
  viskossilke)  eller

  d) hydrocellulosa,[104] vegetabiliskt pergament, i natronlut
  (denna metod torde nnu icke vara profvad i praktiken).

    [Anmrkning 104: Z. f. a. Ch. 1907: 2166.]

Det efter dessa metoder framstllda silket har en betydligt mindre
hllfasthet n natursilket och detsamma blir efter tvttning nnu smre.

*Acetatsilke* kommer dremot natursilket betydligt nrmare. Det utgres
af cellulosaacetat, som framstlles p flera stt, bl.a. genom
behandling af hydrocellulosa med ttiksyreanhydrid (produkten kallas
acetylcellulosa, cellit, fibracit etc). Sjlfva trdbildningen sker p
samma stt, som ofvan r angifvet.

Af cellulosaacetat vntar man sig mycket. Detsamma har p grund af sin
utomordentliga isoleringsfrmga, som fvertrffar natursilkets, funnit
anvndning inom elektrotekniken. Metalltrden fres helt enkelt genom en
lsning af acetatet i alkohol, kloroform eller dylikt och fr drigenom
sitt isolerande fverdrag. Sdan trd kallas acetattrd. Man lr dock
haft ngon svrighet att f fverdraget varaktigt elastiskt.

I utlandet finnas rtt mnga och betydande fabriker fr artificiellt
silke och tillverkningen synes lna sig. Tyskland hade 1906 icke frre
n 7 sdana fabriker, Frankrike 6, Schweiz 4, Italien 3 och England 2.
Bolaget Vereinigte Glanzstofffabriken i Elberfeld, som lr arbeta med
kopparoxidammoniak, utdelade 1904 och 1905 30 %, 1906 35 % och 1907 40 %
p ett aktiekapital af c:a 5 millioner mark.

I Sverige har bildats ett bolag fr tillverkning af konstsilke enligt
_Strehlenerts_ metod af nitrocellulosa (aktiekapital -1 millioner
kronor).

Grfre garn, artificiellt tagel eller hr framstlles p samma stt som
silket eller ock genom att fverdraga lin- eller bomullsgarn med en
viskos- eller cellulosaacetatlsning. Sdana produkter frekomma i
handeln under namnen meteor-, sirius-, viscellingarn m.fl.[105]

    [Anmrkning 105: Betrffande konstsilkeindustrien hnvisas till
    Z. f. a. Ch. 1907: 1727, 1908: 343 samt _Svern_, Die knstliche
    Seide, Springer, Berlin 1907.]

Uti den tyska Verein zur Wahrung der Interessen der Chemischen
Industrie Deutschlands gjorde sekreteraren uti sin rsberttelse fr
1906 bl.a. fljande uttalande: fven den yngsta grenen,
konstsilkefabrikationen, har under det gngna ret vidare utvecklat sig
och lofvar att, sedan de nnu befintliga tekniska svrigheterna blifvit
fvervunna, bli en gifvande klla fr vrt nationalvlstnd.

*Nitrocellulosa* har ssom sdan stor anvndning fr rksvagt krut.

*Celluloid*, som tillverkas af nitrocellulosa under tillsats af kamfer
(eller ock borneol, naftalin, ketoner eller ngot dylikt mne) har
blifvit en betydande artikel, som erstter horn, ben och ebonit. R
celluloid frekommer i handeln i form af plattor, stafvar och rr och
betingar ett pris af omkring 5 kronor pr kg. Mest tillverkas dock direkt
genom pressning etc. allehanda freml draf.

*Pegamoid*, som fr vissa ndaml kan erstta lder och skinn, bestr af
papper eller papp, som p ytan fverdragits med celluloid. Den anvndes
bl.a. till tapeter, som har frdelen att vara tvttbara, till
mbelbekldnad, fr bokband etc.

*Viskos,* cellulosaxantogenat, erhlles om cellulosa eller tr event.
under tryck kokas med stark natronlut och den erhllna massan behandlas
med kolsvafla. Produkten r lslig i vatten. En sdan lsning
gelatinerar fort och bildar, event. uppblandad med ngot fyllnadsmne,
en plastisk massa, _viskoid_, hvaraf diverse saker tillverkas. Viskoiden
hrdnar till en hornartad och olslig massa, samt anvndes p samma stt
som celluloid. Fr en del ndaml kan den p grund af sin
genomskinlighet erstta glas. Viskos anvndes fven ssom appretur- och
impregneringsmedel samt stundom i stllet fr hartslim vid tillverkning
af papper. Genom upprepad behandling af ngot lmpligt tyg med en
viskoslsning erhlles ett skinn- och ldersurrogat.[106]

    [Anmrkning 106: Jfr Sv. Kem. Tidskr. 1900: 185.]

*Hrdadt papper* erhlles, om med djurlim (gelatin) starkt limmadt
papper behandlas med formaldehyd. Detsamma r i torrt tillstnd hrdt
och styft. Uppmjukadt i vatten frlorar det icke sin hllfasthet utan r
mjukt och segt som skinn.

*Gelartad cellulosa* erhlles genom lngvarig mekanisk bearbetning af
cellulosan i hollndaren[107] och ger ett papper, *pergamyn*, som fr
mnga ndaml kan erstta det betydligt dyrare *pergamentpapperet*,
hvilket framstlles genom behandling af olimmadt papper med svafvelsyra.
Fortsttes den mekaniska behandlingen af cellulosan, tills inga fibrer
mera terst, s erhlles den s.k. _amorfa cellulosan,_ hvilken intorkad
ger en hornartad produkt, *cellulit*, som ftt anvndning ssom bindmne
i smergel- och karborundumskifvor, ssom ttningsringar vid
flnsfrskrufningar etc. Pergamynpapperet r i sin enkelhet en storartad
uppfinning, som inbrakt Tyskland betydliga summor.[108]

    [Anmrkning 107: Bland svensk litteratur angende cellulosa
    hnvisas till Nyare underskningar af cellulosa af _. G.
    Ekstrand,_ Sv. Kem. Tidskr. 1895: 112 och 164.]

    [Anmrkning 108: Z. f. a. Ch. 1899: 51 och 1907: 746.]

*Papiermach* r en blandning af cellulosa, vanligen slipmassa, med
ngot bindemedel. Af den plastiska massan pressas diverse saker, hvilka
sedan event. impregneras, mlas eller lackeras. En del dylika freml
tillverkas ock af flera lager frdigt papper med ngot bindmne emellan.
Genom pergamentering af papperet erhlles s.k. *konstlder* eller
*lderpapp*. *Vulkanfibrer* r framstlld p detta stt genom
pergamentering medelst klorzinklsning. Den frdiga pappen kan bearbetas
med hyfvel och sg, liksom tr, och kan fven poleras. I vrt land
tillverkas en srskildt motstndskraftig produkt, som kallas
*unicapapp*. Af sdan frfrdigas bl.a. fven kugghjul, hvilka ha
frdelen af en tyst gng.

       *       *       *       *       *


*Produkter af sgspn.*

Den vid sgverken i stor myckenhet affallande sgspnen har visserligen
redan anvndning ssom brnsle fr kraftgenerering medelst nga, men
detta r en dlig anvndning, ty brnslevrdet r ringa. Till cellulosa
duger sgspnen icke, emedan den ger fr kort fiber, men ssom tillsats
fr papp lr sdan cellulosa kunna anvndas. Att fibern r kort br icke
hindra dess anvndning fr nitrocellulosa, celluloid, viskos etc, svida
cellulosan vid njaktigt utbyte kan fs nog ren.

Genom att torka och mala sgspn erhlles *trmjl*, en artikel, som p
senare tiden funnit mycket stor anvndning fr en hel del ndaml, ssom
vid tillverkning af sprngmnen, linoleum etc. Trmjlet lr, levereradt
fritt i engelska hamnar, betalas med 50-70 kronor pr ton inkl. sckar.

*Trpasta, trstuck, xylolit* och *xylogranit* utgras af sgspn med
ngot bindemedel, ssom lim, aluminiumsulfat, klormagnesium eller dylikt
och tjnar till byggnadsornament, golf- och vggplattor etc.

Sgspn r ock sedan gammalt rmaterial fr *oxalsyra*.

Att tillverka *etylalkohol* af sgspn r ett frslag, som ter och ter
dyker upp, utan att dock hittills ha funnit fotfste i praktiken. Redan
r 1819 underskte fransmannen _Braconnet_ mjligheterna fr detta stt
att framstlla etylalkohol. Tysken _Ludwig_ framstllde 1855 af 100 kg.
linnelump 34 liter alkohol. Teoretiskt skulle ren cellulosa ge mer n
dubbelt s mycket. P 1850-talet bearbetades frgan om alkohol ur
sgspn mycket ifrigt och i Frankrike voro fabriker i gng. En metod af
_Bachet_ och _Machard_ att anvnda den terstod, som med syra icke ltit
fverfra sig till jsbart socker, fr tillverkning af packpapper eller
papp, lr fr ngon tid ha blifvit anvnd i ett par fabriker.

Under sista decenniet har frgan nyo upptagits af tysken _Classen_ och
normannen _Simonsen_, Den frre har uttagit mnga patent p metoder fr
ndamlet. Ett amerikanskt bolag grundade 1905 i Hattiesburg, Miss., en
fabrik p Classens metoder, men resultatet r icke kndt. terstoden af
den bearbetade sgspnen skulle skiljas frn vtskan, torkas och
antingen direkt anvndas ssom brnsle eller briketteras. Det synes
ovisst, huruvida ngon afsevrd vinst hrvid uppkommer. Metoden har
uppgifvits ge 12 liter alkokol pr 100 kg. torr sgspn. En metod af
_Roth_ uppgafs ge nda till 24 liter, men detta har heller icke
bekrftat sig. Simonsen erhll ett utbyte af 6 liter och uppgaf
tillverkningspriset till 14 re pr liter, men tyska spritproducenter
sade sig tillverka billigare af potatis.[109]

    [Anmrkning 109: Bericht des Kongresses f. ang. Chemie 1903: II:
    570-578, dr anlggningskostnad, tillverkningskalkyl etc. anfres.]

Processens gng vid samtliga frslag r i korthet den, att sgspnen
under uppvrmning, event. under tryck, behandlas med en syra, vanligen
svafvelsyra, hvarvid en del af cellulosan fverfres till glykos. Sedan
drp syran i lsningen blifvit neutraliserad med kalk, frjses
glykosen och alkoholen afdestilleras. Behandlingen af det skrymmande
materialet med syra synes stlla sig ganska kostsam.

_G. Ekstrm_ freslr uti svenska pat. 24249 och tyska 193112 dubbel
behandling med syra, nmligen frst med koncentrerad syra vid vanlig
temperatur, d acidcellulosa bildas, hvilken sedan vid kokning under
tryck fverfres till drufsocker.

Det r bekant, hurusom frsk och fuktig sgspn, om den lagras, undergr
ngon jsningsprocess, som n ytterligare nedstter dess redan frut
lga brnslevrde. Hvilka jsningsprodukter, som drvid bildas, r icke
kndt. Lika litet vet man, hvilka gasformiga eller flyktiga produkter,
som bildas, d den vanliga hussvampen utfr sitt frstringsverk p
trvirket. Under gynnsamma omstndigheter kan denna som bekant, p
otroligt kort tid frinta en trbjlke, s att endast en handfull
stoft terstr. Hvart har trsubstansen tagit vgen? Har det blifvit
kolsyra och vatten af alltsammans? Underskningar p dessa omrden ro
synnerligen nskvrda.

_E. W. Tillberg_ freslr[110] att ur garfmnehaltigt tr frst
extrahera garfmnet, drp i samma extraktr under tryck behandla tret
med en syra fr utvinnande af ett glykoshaltigt extrakt, hvarur genom
frjsning alkohol kan utvinnas, och slutligen att enligt sulfit- eller
sulfatmetoden ur terstoden framstlla cellulosa.

    [Anmrkning 110: Svenska pat. 25283.]

       *       *       *       *       *

Ett annat mngfrestadt problem med process analog den vid tillverkning
af sprit af sgspn skall hr kort berras, fastn det icke har med
trets produkter att gra. Detta problem r *alkoholframstllning af
torf*. Detsamma har p sista tiden i vrt land terupptagits af ingenir
_Frestadius_, hvilken med statsanslag utfrt diverse frsk. Nu senast
har F. ltit den bermde engelska vetenskapsmannen prof. _Ramsay_ i
frsksskala profva sin metod och lr ha erhllit ett gynnsamt
utltande.[111] terstr nu allts metodens genomfrande i praktiken.

    [Anmrkning 111: I detta sammanhang m erinras drom, att en
    framstende engelsk professor fr en tid sedan yttrat sig gynnsamt
    fven om planen att utvinna guld ur hafsvattnet.]

Bde vid sgspn och torf gller naturligtvis att med de enklaste
manipulationer och med minsta mngd af syra erhlla strsta mjliga
utbyte af glykos, samt att sedan ern en mjligast fullstndig
frjsning. Uti odlingen af kraftiga jstarter lra p senare tiden
framsteg vara gjorda. Skert r emellertid, att nnu ingen fr
storfabrikation _fullmogen_ metod freligger fr framstllning af
alkohol vare sig af sgspn eller torf.

*Papper och papp af torf* har fvenledes blifvit uppfunnet mnga
gnger, men uppfinnarens entusiasm har alltid snart ter tystnat. _Utan
fibrer intet papper_ r en regel, som icke kan ndras, och cellulosan i
torfven har -- om den ens frn brjan varit anvndbar -- undergtt en s
stor frndring, att den blifvit absolut oduglig. Den till en mngd af
ngra f procent i en del torfslag befintliga, ganska hllbara och
t.o.m. spinnbara fibern kommer p grund af sin ringa mngd alls icke i
frga fr papperstillverkning.

       *       *       *       *       *

Af ofvan nmnda trets produkter tillverkas endast ett ftal i vrt land
och dock ha vi de allra bsta frutsttningar att just p detta omrde
kunna konkurrera p vrldsmarknaden. Vi borde rtteligen icke blott
mottaga uppfinningar frn utlandet, utan fven sjlfva g i tten fr
denna utveckling och allt emellant erbjuda utlandet nya trets
produkter. Det r att hoppas, att det blir s, och att vi i en snar
framtid uttaga det tiodubbla vrdet mot nu i vra skogar. Vid
utarbetandet af sulfitcellulosametoden ha ett par svenskar, _Ekman_ och
_Francke_, verkat banbrytande.

Af det fregende m ingalunda dragas den slutsatsen, att tret under
alla omstndigheter br frdlas till ngon af de produkter, som
representera ett hgt vrde pr m ved, ty dels lmpar sig icke hvarje
vedslag fr hvilken som helst af dessa produkter, dels inverka fven en
hel del andra omstndigheter. I hvarje srskildt fall mste drfr en
med gedigen sakkunskap utarbetad kalkyl flla utslaget. Fr torrskog och
p en del platser fven fr andra vedslag torde slunda t.ex. kolning
med tillvaratagande af biprodukterna nnu lnge frbli ett bra stt fr
trets utnyttjande, i all synnerhet d trkolet ndock mste
framstllas.

       *       *       *       *       *

Den organiska kemien har hittills marscherat fram frn stenkolstjran,
hvarfr skulle den icke kunna taga cellulosaluten till operationsbas
fr nsta stora framryckning? Detta organiska affall har kanske icke en
sdan mngfald af kemiska individer att uppvisa, men framtiden skall
lra, om icke de, som finnas, ro vrdefullare. P hvilka grupper af
atomer och molekyler ur cellulosaaffallet, synteser kunna grundas, kan
icke frutses, men om icke strre atomkomplexer skulle kunna gras
disponibla hrfr, s finge man vl till en brjan nja sig med att
kila eller sprnga loss mindre stycken af berget. Oxalsyran (se
sid. 120) kunde ju bli _ett_ sdant litet stycke att brja med. Densamma
r en mycket reaktionskraftig kropp, som redan nu har en vidstrckt
anvndning. Oxalsyran r en stark syra. Uppvrmes torrt koksalt med
kristalliserad oxalsyra, s bortgr all saltsyran (_Beilstein_). Det r
icke endast inom textilindustrien, oxalsyran anvndes, utan fven vid
industriell organisk syntes. Den r ett kraftigt reduktions- och
kondensations-medel och tjnar ofta till att smida ihop andra
molekyler. Om fenol upphettas med oxalsyra och svafvelsyra, s bildas
trifenolkarbinol (aurin) samt myrsyra. Vid elektrolytisk reduktion
fvensom vid behandling med zink och svafvelsyra fvergr oxalsyran till
glykolsyra (som  sin sida vid reduktion ger ttiksyra). Vidare tjnar
den till framstllning af rosolsyra, difenylaminbltt etc.  sidan 101
omnmnes, hurusom oxalsyran kan framstllas af myrsyra, men man kan
fven omvndt, om ock med dligt utbyte, f myrsyra af oxalsyra. Denna
snderfaller nmligen vid 120-130, fvensom i lsning vid nrvaro af
uranoxidsalter i solljus, i myrsyra, koloxid och kolsyra. fven myrsyra
har stor anvndning vid organisk syntes, nmligen fr anlagring af CO{2}
vid aromatiska kolvten. Lignin ger vid oxidation enligt Knigs metod
oxalsyra, myrsyra och ttiksyra. [112]

    [Anmrkning 112: _Euler_, Vxtkemi I: 87.]

Men vore icke ett sdant sndersmulande af dessa omsorgsfullt uppfrda
trets molekyler rent af att frvandla brd till sten? Det r drfr
att hoppas, att det rtt snart skall lyckas nyttiggra denna organiska
byggnad utan allt fr stora frndringar.

Den organiska kemien har s smningom arbetat sig fram ur den oorganiska
och det frnmsta byggnadsmaterialet har framgtt ur mineralrikets
stenkol. Men man frmdde icke taga i arbete de omfngsrika molekylerna
uti detta utgngsmaterial, sdana de voro, utan underkastade dem en
bearbetning af kemiens storslgga, hg temperatur. Ur den s erhllna
krossmassan uppsamlade man sedan ngra ltthandterliga bitar och
uppfrde efter hand af dessa allt strre och konstmssigare byggnader.
Under tiden har man lrt sig handskas med allt strre stycken, och nr
nu kemisten str infr ett molekylberg, sdant som cellulosaaffallet, s
r han helt annorlunda rustad, n d han tog itu med stenkolet. _D_
mste han hlla sig med ena handen i den oorganiska kemien, men _nu_ har
han fasta och banade vgar p den organiska kemiens egen mark.

Hr nedan sammanstlles den empiriska formeln fr hufvudbestndsdelen i
sulfitcellulosaluten med motsvarande formler fr cellulosa och ngra
andra vxtkemiska individer, s.k. kolhydrater.

  Lignylalkohol (enl. _Klason_) ...     C{18} H{18} O{5}
  Cellulosa .......................    (C{6} H{10} O{5})x
  Strkelse (amylum) ..............    (C{6} H{10} O{5})x
  Dextrin (strkelsegummi) ........    (C{12} H{20} O{10}){3} + H{2}O
  Drufsocker (dextros) ............     C{6} H{12} O{6}
  Rrsocker .......................     C{12} H{22} O{11}
  Gummi (arabin) ..................   2(C{6} H{10} O{5}) + H{2}O
  Hydrocellulosa (amyloid) ........    (C{12} H{22} O{11})x

Hvad x uti dessa formler kan betyda, fr man en frestllning om, d
_Skraup_[113] meddelar, att han funnit cellulosans molekylarvikt = 5508
= 34(C{6}H{10}O{5} + H{2}O) och lslig strkelse = 7440 =
40(C{6}H{10}O{5} + H{2}O).

    [Anmrkning 113: Ch. Ztg. 1905: 823.]

Den med saltsyra ur natroncellulosalut utfllda substansen har enligt
_Streeb_[114] sammansttningen C{24}H{22}O{9}. Lignin af jute har vid
elementaranalys gifvit C{19}H{22}O{7}. Redan hraf framgr, att man hr
icke har att gra med ett kolhydrat. I sulfitcellulosaluten finnes vl
ngra procent glykoser etc.,[115] men hufvudmngden af dess organiska
substans r en oknd storhet. I allmnhet vill man dock hnfra
ligninmnena till benzolderivaternas, de aromatiska freningarnes, stora
klass. Granligninet, som till c:a 30 % ingr i veden, r enligt _Klason_
en glykosid af alkoholnatur, granlignylalkohol, C{18}H{18}O{5}, med dels
en ppen sidokedja, oxypropylen, dels en aldehydgrupp vid den aromatiska
krnan (T. T. 1901: 240). Glykosiderna ro freningar af en sockerart
(en glykos) med ett annat organiskt mne, en syra, en aldehyd, en fenol
eller dylikt, och kunna tnkas bildade af dessa tv molekyler under
uttrde af vatten. Genom infrande af H{2}O terbildas komponenterna.

    [Anmrkning 114: _Wiesner_ II: 44.]

    [Anmrkning 115: Jfr _Krause_, Ch. Ind. 1906.]

Senare sger _Klason_: Ligninet str garfmnena ganska nra och kan
betraktas ssom ett olsligt sdant, som i lst form freligger i
sulfitcellulosalutens lignosulfonsyrade kalk. K. antager, att granvedens
sammansttning ungefr r: 53 % cellulosa, 14 % andra kolhydrater, 29 %
lignin, 0,7 % proteiner samt 3,3 % kda och fett. K. hller vidare fre,
att ligninet utgr kondensationsprodukter af oxikoniferylalkohol, hvars
konstitution _Tiemann_ nrmare studerat. (T. T. K. 1908: 82.)

Koniferin. C{18}H{22}O{8} + 2 H{2}O, r en glykosid i barrtrdens
kambialsaft, som vid hydrolys, frspning, infrande af H{2}O i
molekylen, t.ex. genom kokning med en svag syra, uppdelas i glykos och
koniferylalkohol. Granvedens glykosid skulle nu vid kokningen i
sulfitcellulosafabriken med kalciumbisulfit p analogt stt uppdelas uti
glykoser och lignylalkohol, hvilken med kalciumsulfit bildar
lignylsulfonsyrad kalk, som r olslig i en blandning af alkohol och
eter.

_Klason_ har nyligen funnit, att vid torrdestillation af tr
metylalkoholen uteslutande bildas af ligninet[116] och _Bergstrm_ och
_Fagerlind_, att metylalkohol bildas uti sulfatcellulosakokaren till en
mngd af c:a 13 kg. pr ton cellulosa, samt att c:a 5 kg. draf medfljer
afblsningsngan.[117]

    [Anmrkning 116: T. T. K. 1908: 48.]

    [Anmrkning 117: J. A. Bih. 1908: 575.]

Rmaterial fr ett produktivt bde vetenskapligt och industriellt arbete
p den organiska kemiens omrde har Sverige slunda i rikare mtt n
mnget annat land. Och det r att hoppas, att allt flera krafter mtte
inriktas p utvecklandet af en stor organisk kemisk industri i vrt
land.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *


*Oorganiska fabrikationer.*


*Cellulosaindustriens behof af billigt natron.*

Cellulosaindustrien r en fr vrt land mycket betydande och naturlig
storindustri, som r fr r alltmera utvecklas. Det torde drfr vara p
sin plats att tillse, hvilka kemiska tillverkningar, som st i ngot
samband med denna industri, och om sdana redan frefinnas eller kunna
upptagas i vrt land.

Sulfitcellulosafabrikerna behfva fr sjlfva tillverkningen endast de
inhemska naturprodukterna svafvelkis och kalksten, dock ha en del
fabriker nnu icke fvergtt till svafvelkis, utan importerar
fortfarande stora mngder svafvel. Skall ter cellulosan blekas, s
fordras klorkalk, eller vid elektrolytisk blekning koksalt eller ngon
annan klorid.

Fr sulfatcellulosan ter behfves *natriumsulfat*, hvaraf rligen
tullfritt importeras cirka 20,000 ton till ett vrde af inemot en
million kronor. Ngon del hraf gr dock till glasbruken. Fr
tillverkning af 1 ton natriumsulfat eller, ssom det helt enkelt kallas,
_sulfat_, fordras 0,83 ton koksalt samt 1,14 ton svafvelsyra af 1,53 sp.
vikt, resp. 0,55 ton svafvelkis med 48 % svafvel. Men utom sulfat
erhlles hrvid fven 1,5 ton *saltsyra* af 1,16 sp. vikt = 32 %
HCl.[118]

    [Anmrkning 118: Jfr. _Ernst Larsson_, Sv. Kem. Tidskr. 1891: 131.]

Skall sulfatet tillverkas hr i landet, mste man allts fven srja fr
att saltsyran finner anvndning. Sveriges hela behof af saltsyra uppgr
f.n. till endast c:a 3,000 ton och fylles nu genom tullfri import. En
produktion af 20,000 ton sulfat ger 30,000 ton saltsyra, eller 10 gnger
mera n landet f.n. behfver. En sulfattillverkning i stor skala r
fljaktligen mjlig endast i frening med saltsyrekonsumerande
fabrikationer, ty ngon export af saltsyra skulle knappast kunna
prknas. Transportkostnaderna stlla sig nmligen mycket hga, emedan
endast krl af glas eller stengods kunna anvndas.

Saltsyrefrbrukande fabrikationer ro exempelvis: metallextraktion,
benlimstillverkning, fosfatprecipitat, aftenning af hvitblecksaffall,
ttiksyretillverkning, framstllning af klorider (t.ex. zink-, barium-,
ammonium-), bensvart, benkol, kolsyra, betning af jrn fr frzinkning,
frtenning[119] etc. Vid nuvarande hga sulfatpris, hvilket tydligen har
sin grund uti minskad tgng af saltsyra fr klorkalk (i fljd af
alkalielektrolysens utveckling), och hvilket snarare torde komme att
stiga n mer n falla, kan saltsyran sljas mycket billigt. Ja, tyska
fabriker finnas, hvilka skulle nska, att de nu ibland liksom fordom i
Leblanc-sodans ungdom finge lta saltsyran g till vders eller i
vattendragen.

    [Anmrkning 119: Ssom ett exempel p ofretagsamhet torde kunna
    glla, att Sverige rligen (tullfritt) importerar nrmare 6000 ton
    *frtennt jrnbleck* med ett vrde af fver 1 mill. kronor.
    Svenskarne lra icke tro sig om att f fverdraget af det dyrbara
    tennet nog tunnt och ndock jmnt och ttt fr att kunna
    konkurrera med engelsmnnen Tennproduktionen i hela vrlden uppgr
    f.n. till knappast 100 tusen ton och hraf torde fr hvitbleck
    tg inemot 1/3. Det r dock icke troligt, att den engelska
    hvitbleckstrusten s behrskar tennmarknaden, att ett svenskt
    verk rent af skulle f svrt att fylla sitt behof af tenn, men
    gifvetvis mste det svenska verket ha tullssydd. Om ngon svensk
    industri hrigenom komme i ogynnsamt lge p vrldsmarknaden, s
    kunde den ju erhlla en vl afvgd exportpremie. Fr jrnbleckets
    betning, innan det frtennes, anvndes i England arsenikfri
    saltsyra (_Wagner-Fischer,_ J. 1901: I: 467).]

Uppkomsten af nya anvndningsstt fr saltsyra i vrt land r slunda
ett stort nskeml, och eventuella saltsyreintressenter behfva
ingalunda kalkylera med det hr gllande hga priset (5  6 re pr kg.),
utan de kunna invid en event. blifvande fabrik f den nra nog fr
intet. Hr r slunda ett stort flt fr svenska kemisters
uppfinnareverksamket.

Mnne det icke skulle vara mjligt att fra komprimeradt, flytande och
vattenfritt klorvte i marknaden? Vanlig saltsyra hller c:a 1/3 HCl och 2/3
vatten, hvaraf framgr, att betydliga fraktkostnader skulle sparas, och
kanske nya anvndningsmjligheter i fljd draf uppst, om det
vattenfria klorvtet kunde transporteras. Det finnes mnget oorganiskt
gebit inom den kemiska teknologien, som frsummas, drfr att det
betraktas ssom redan fullstndigt genomforskadt, men nya tider fda nya
mjligheter. Flytande klor t.ex. har ju p senare tid blifvit en
betydande handelsvara. En stor svrighet ligger dock dri, att HCl
krfver hgre tryck n Cl.

Skall sulfatet framstllas medelst svafvelsyra, s framtvingar sig en
kombination med svafvelsyretillverkning, hvarigenom fretaget betydligt
kas i omfng. En sdan kombination r emellertid icke ndvndig, ty
enligt _Hargreaves_ kontaktmetod, som sedan decennier tillmpas vid
flera stora utlndska fabriker, kan sulfat tillverkas direkt af
svafvelsyrlighet och koksalt. Det kan dock stundom vara till stor
frdel, om en anlggning i ngon mn kan anpassa sig efter
konjunkturerna. Det skulle ju nmligen kunna frekomma, att marknaden
vore fverfylld af sulfat och saltsyra, men lede brist p svafvelsyra.
r d sulfatfabrikationen baserad p svafvelsyra, s instlles fr en
tid sulfattillverkningen och svafvelsyran bringas i stllet i marknaden.

Det torde vara skl, att innan vi hr g vidare, fvervga, huruvida den
jmfrelsevis nya sulfatmetoden fr framstllning af cellulosa kan ha
framtiden fr sig. Innan denna metod uppkom, anvndes natron eller soda.
Tret kokades med natronlut och natronfrlusten vid regenerationen
ersattes med soda fre kausticeringen. Enligt sulfatmetoden ersttes
natronfrlusten med sulfat innan lutens organiska mnen frbrnnas.
Hrigenom kommer den tervunna luten att innehlla en hel del
svafvelnatrium, men en stor del af det reducerade sulfatet fvergr dock
till karbonat och sedan vid behandling med kalk till kaustikt natron.
Visserligen anses svafvelnatrium vid cellulosaprocessen vara af samma
vrde, som det kaustika natronet, men som mngden af detta senare r i
luten starkt fvervgande, s kan man i sjlfva verket sga, att i rent
kemiskt hnseende svafvelsyran (resp. svaflet) vid denna process icke
spelar ngon som helst roll, utan r alldeles fverfldig. Om slunda
lika billigt natron p annat stt kunde tillfras cellulosaprocessen, s
behfver man icke sulfatet. Vid sulfatets reduktion uppstr fr frigt
stor natronfrlust, drigenom att svafvelnatrium eller mjligen natrium
frflyktigas, s att denna metod ingalunda kan sgas vara idealisk.

Finnes nu ngon utsikt att p annat stt f lika billigt natron, som i
sulfatet? Det billigaste natronet har man ju i koksaltet, men konsten r
att ekonomiskt tillgodogra sig detsamma. Mhnda skulle det lna sig
att underska, huruvida icke ngot af alla de frslag fr tillverkning
af soda, som under tidernas lopp framkommit, hr skulle kunna vinna
tillmpning. Produkten behfver ju icke vara frdig och ren handelsvara,
utan blott en koncentrerad lsning.

Frbrnningen af de organiska mnena och sulfatets reduktion vid
sulfatcellulosaprocessen kan i viss mn jmfras med rsodasmltningen
enligt _Leblanc_[120] och torde denna process fr sin enkelhets skull
icke vara s ltt att erstta.

    [Anmrkning 120: Jfr. Lunge, Sodaindustrie.]

Strre delen af den cellulosa, som nu exporteras, r oblekt, men mnne
det icke skulle vara frdelaktigt att i strre omfng i vrt land
upptaga blekningen? Blefve s fallet, s kunde cellulosafabrikerna
erstta sin natronfrlust genom att elektrolysera koksalt och d p
samma gng f klor till blekningen. (Vid den elektrolytiska blekning,
som nu stundom anvndes, gr natronet frloradt,)
Sulfatcellulosaprocessen frvandlades d till den enkla natronprocessen,
och med frdelen af billigt natron och billig klor skulle flja, att man
sluppe de stinkande gaser, som gra sulfatfabrikerna s afskydda af
allmnheten. Sannolikt skulle ocks natronfrlusten minskas, ty
frflyktigandet af svafvelnatrium skulle upphra, efter som intet sdant
funnes nrvarande. Denna vg frtjnar att beaktas isynnerhet af dem,
som ha tillgng till billig elektrisk energi, genererad t.ex. medelst
vattenkraft, masugnsgas eller torf.

Medan vi ro inne p natronets regeneration, m hr framhllas den
omstndigheten, att bde vid natron- och vid sulfatprocessen de
organiska mnenas brnslevrde oftast mycket dligt tillgodogres.
Orsaken hrtill r, att man lter torknings- och frbrnningsprocesserna
frsigg samtidigt, hvarigenom frbrnningen blir i hg grad
ofullstndig och en mngd brnnbara gaser bortg i luften. Hrmed
sammanhnger ock utvecklingen af sulfatcellulosaprocessens illaluktande
gaser. Ett bttre utnyttjande af de organiska mnena kan ske drigenom,
att torkningsprocessen utfres fr sig och frst drefter frbrnningen.
I stllet fr att direkt frbrnna de mer eller mindre torkade organiska
mnena, kan man ock generera brnslegas af dem. Detta kan ske genom
torrdestillation antingen i en retort eller ock i en gasgenerator af
lmplig konstruktion. I bda fallen kan man genom kondensation utvinna
en del flytande torrdestillationsprodukter. Frbrnnes den hrvid
erhllna gasen med en tillrcklig luftmngd, s kan man fven vid
sulfatcellulosaprocessen undg att i atmosfren utslppa illaluktande
gaser.

       *       *       *       *       *


*Natronvinning ur chilesalpeter.*

Sverige importerar rligen betydliga mngder natronsalter, nmligen:

  koksalt            c:a  90,000 ton
  chilesalpeter          27,000  
  sulfat                 20,000  
  soda                   15,000  
  kaustikt natron         1,500  

Chilesalpeterns natron gr frloradt, ty vxterna upptaga
endast kvfvet. Funnes ingen utsikt att inom landet tillverka
kvfvegdslingsmnen, utan salpetern alltfort skulle komma att i
stigande skala importeras, s mste man ovillkorligen kraftigt taga itu
med tillgodograndet af detta natron. 27,000 ton salpeter innehlla lika
mycket natron, som 22,500 ton sulfat, och detta skulle allts rikligt
tcka nuvarande sulfatkonsumenters behof.

Enligt _Lunge_ har blifvit freslaget att upphetta salpetern med
kiselsyra eller med lerjord event. i en atmosfr af luft och vattennga.
Salpetersyran utdrifves hrvid under bildning af natriumsilikat eller
aluminat, hvilka sedan i lsning medelst CO{2} fverfras till soda
under regenerering af kiselsyran eller lerjorden. Metoden strandade p
svrigheten att finna en hllbar upphettningsapparat.

Enligt ett annat frslag upphettas salpetern med kalciumkarbonat i
ngatmosfr. Omsttningen frsiggr vid rdhetta och strre delen af
salpetersyran angifves kunna tervinnas, men fven hr hnger metoden p
apparaten.

_Vogt_[121] upphettade en blandning af salpeter med kalk till 350 i en
strm af CO{2} och vattennga och erhll soda och nitrsa gaser, hvilka
med luft och nga fverfrdes till salpetersyra. Salpeterblandningen
gjordes pors genom tillsats af jrnoxid eller dylikt.

    [Anmrkning 121: D.R.P. 69059.]

_Garroway_[122] varierar denna metod genom att utelmna kolsyran fr att
f kaustikt natron. Han freslr gjutjrnsretorter.

    [Anmrkning 122: D.R.P. 79699.]

_Mond_ freslog 1862 att utdrifva salpetersyran med jrnoxid, d
kaustikt natron erhlles jmte jrnoxiden ter.

_Lunge_ och _Lyte_[123] upphetta i retort medelst yttre eldning en
mjligast pors blandning af 1 del salpeter och cirka 2 delar jrnoxid
(t.ex. purpleore) i en strm af fverhettad nga och luft. De uppgifva,
att med lmpliga anordningar 95 % af salpetersyran erhlles. terstoden
i retorten ger vid urlakning kaustikt natron och jrnoxid, hvilken
senare nyo kan anvndas.

    [Anmrkning 123: D.R.P. 74487.]

Det har fven blifvit freslaget att fr tillverkning af ammoniumnitrat
fr sprngmnesindustrien behandla salpetern enligt ammoniaksodametoden,
d natriumbikarbonat resp. soda skulle erhllas ssom biprodukt.

Anvndbarheten af den ena eller andra af dessa metoder beror dock frst
och sist p utbytet af den dyrbara salpetersyran. Genom att lta
salpetersyran absorberas af kalk erhlle man en produkt af samma
gdslingsvrde, som chilesalpetern, och natronet hade man ftt fr
besvret. fven andra omsttningar, n hr ofvan anfrda, mellan
salpetern och ett annat salt, antingen i lsning eller i smlt
tillstnd, kunna mjligen komma i frga.

       *       *       *       *       *


*Ngra freslagna metoder fr tillverkning af soda.*


1. _Koksalt ssom utgngsmaterial._

I en atmosfr af vattennga snderfaller klornatrium vid mycket hg
temperatur uti kaustikt natron och klorvtegas[124] och i en atmosfr af
luft eller syre uti kaustikt natron och klor.[125] _Powers_ och
_Dale_[126] freslogo en tillsats af jrnoxid[127]. Men dessa reaktioner
ha hittills p grund af den hga temperaturen (1000-1200) icke vunnit
insteg i praktiken. De frsigg frst, d koksaltet brjar fverg i
gasform. Huruvida desamma i den elektriska ugnen med frdel skulle kunna
genomfras, synes ovisst. Samma r ock frhllandet med _Gossages_
frslag med kiselsyra,[128] hvilket afsg tillverkning af vanligt glas
och vattenglas, eller ock af kaustikt natron eller soda genom
vattenglasets behandling med kalk resp. kolsyra. Ett frslag af
_Ungerer_ med kiselsyra synes under vissa omstndigheter mjliggra
koksaltets direkta anvndande fr glastillverkning event. i frening med
saltsyreproduktion.[129]

    [Anmrkning 124: Engl. pat. 7426/1837.]

    [Anmrkning 125: Engl. pat. 4122/1879 och 5457/1880 samt D.R.P.
    73935, 74937, 74976 och 125389.]

    [Anmrkning 126: Engl. pat. 91/1863.]

    [Anmrkning 127: Jfr Lwigs kausticering med jrnoxid.]

    [Anmrkning 128: Engl. pat. 2050/1862 och 5406/1881.]

    [Anmrkning 129: Dingl. J. band 197:343.]

Enligt en metod af _Tilghman_[130] upphettas koksaltet med Al{2}O{3},
hvarvid saltsyregas utvecklas under bildning af natriumaluminat. Detta
lses och snderdelas med CO{2}, hvarvid soda och lerjordshydrat bildas,
hvilket senare kan terg i fabrikationen fr behandling af nya mngder
koksalt.[131]

    [Anmrkning 130: Engl. pat. 11556/1847.]

    [Anmrkning 131: Jfr engl. pat. 2121/1867, 2065/1870, 2639/1874,
    4311/1891 och norska pat 15757.]

_Claus_[132] upphettar briketter af koksalt och bauxit eller
lerjordshydrat i en strm af svafvelsyrlighet, vattennga och luft,
hvarvid koksaltet under utveckling af saltsyra fvergr till sulfat,
ssom vid Hargreaves process. Hrefter gldgas massan uti en reducerande
gas (generatorgas), hvarvid bildas natriumaluminat och svafvelvte,
hvilket senare frbrnnes till svafvelsyrlighet, som tergr i
processen, under det aluminatet i lsning behandlas med kolsyra och ger
soda och lerjordshydrat. Det sistnmnda tergr fvenledes i processen,
svida icke bttre anvndning drfr finnes.[133]

    [Anmrkning 132: D.R.P. 72642.]

    [Anmrkning 133: D.R.P. 7256.]

Att icke heller dessa reaktioner upptagits i praktiken, beror tydligen
fvenledes drp, att de frsigg frst vid s hg temperatur, att
apparaterna allt fr snart frstras.

Uti en lsning af koksalt ger en lsning af kalciumbikarbonat en
fllning af natriumbikarbonat. Den soda, som ptrffas frdigbildad i
naturen, har mhnda uppkommit p detta stt, men ngot industriellt
intresse torde reaktionen ifrga knappast f.

Enligt ett frfarande af _Weldon_[134] omsttes i lsning koksalt med
magnesiumbikarbonat. Det erhllna natriumbikarbonatet ger vid
upphettning soda och kolsyra, och genom upphettning af den efter
indunstning erhllna magnesiumkloriden fr man saltsyra och magnesia,
hvilken sistnmnda med kolsyra regenereras till bikarbonat. Denna metod
ser p papperet hgst elegant ut, men i praktiken vllar
saltsyreutvinningen och magnesiumbikarbonatets regenerering svrigheter,
som icke kunnat fvervinnas.[135]

    [Anmrkning 134: Engl. pat. 629/1866.]

    [Anmrkning 135: Jfr D.R.P. 79221 och 81103.]

Ett annat vida ldre frslag gr ut p att ur en koncentrerad
koksaltlsning medelst oxalsyra utflla surt natriumoxalat, medan
saltsyra stannar i lsning. Genom kokning med kalk skulle ur
oxalatfllningen erhllas kaustikt natron och kalciumoxalat, ur hvilket
sistnmnda oxalsyran skulle regenereras med svafvelsyra.[136]

    [Anmrkning 136: Franska pat. 213354.]

Genom behandling af koksalt med blyglete i nrvaro af vatten och ev.
kalk erhlles kaustikt natron. Denna metod hade fre Leblancs praktisk
anvndning, men mste sedermera uppgifvas p grund af svrigheter att
afstta eller genom regenerering af blyoxid nyttiggra den erhllna
blykloriden. [137]

    [Anmrkning 137: Jfr engl. pat. 3082/1877 och 14977/1888.]

_Hpfner_[138] har freslagit, att zinkhyttor, som frarbeta fattiga
malmer, skulle framstlla zinksulfit eller -bisulfit, omstta denna med
koksalt i lsning och genom behandling af natriumsulfiten med kalk
framstlla kaustikt natron.

    [Anmrkning 138: D.R.P. 138028.]


2. _Sulfat ssom utgngsmaterial._

Sulfatet framstlles i stort vanligast med svafvelsyra i jrnpannor och
muffelugnar (p senare tiden ha fven mekaniska ugnar blifvit frskta)
och endast p ngra stllen medelst svafvelsyrlighet enligt Hargreaves
metod.[139] Frr framstlldes det ocks genom rostning af en blandning
af koksalt och svafvelkis.

    [Anmrkning 139: Ch. Ind. 7906: 173, jfr franska pat. 384144.]

_Oehler_[140] har visat, att med svafvelsyra koksaltet fullstndigt
snderdelas redan vid 400, om frst bisulfat framstlles, detta
sammanmales med koksaltresten och upphettas till nmnda temperatur.
Metoden rekommenderas speciellt fr frarbetning af bisulfat frn
salpetersyrefabrikationen.[141]

    [Anmrkning 140: D.R.P. 136998.]

    [Anmrkning 141: Se fven amerikanska pat. 870746, Ch. Ztg.
    1906: 1295 och Ch. Ind. 1908: 95.]

Bland frslag att ur sulfat vinna kaustikt natron eller soda mrkas
fljande.

Genom kokning af en utspdd sulfatlsning med kalk erhller man kaustikt
natron och gips, men denna reaktion gr fven under tryck mycket trgt
och ofullstndigt. Med baryt dremot gr kausticeringen ltt och
fullstndigt fven i koncentrerad lsning, men hr ligger svrigheten
uti barytens hgre pris, som ndvndiggr ett tervinnande. Det har
blifvit freslaget att omstta natriumsulfat med svafvelbarium fr att
sedan genom behandling af erhllet svafvelnatrium med kolsyra f soda.
Bariumsulfatet terfres till sulfid genom gldgning med kol.[142]
Tyvrr frsiggr dock bariumsulfatets reduktion frst vid mycket hg
temperatur och fr frigt r vgen till soda fver svafvelnatrium icke
synnerligen inbjudande.

    [Anmrkning 142: Engl. pat. 9555/1895; jfr. ock 3406/1886.]

P sista tiden har _Jacobs_ framstllt baryt i den elektriska ugnen af
en blandning af bariumsulfat med kol, hvarvid svafvelsyrlighet och
koloxid utvecklas. Men om denna baryt under stndig regenerering skulle
med frdel kunna anvndas fr kausticering af natriumsulfatlsning, s
mste besparingen uti elektrisk energi och brnsle gentemot
koksaltelektrolysen tminstone uppvga kostnaden fr framstllningen af
natriumsulfatet. Vore s, under fullt tillgodogrande af
svafvelsyrligheten och koloxiden, sdan jmvikt uppndd, s hade man af
koksaltet i ena fallet ftt kaustikt natron och klor och i andra
kaustikt natron och saltsyra.[143]

    [Anmrkning 143: Jfr. svenska pat. 24087.]

_Simpson_[144] samt _Basset_ och _Baranoff_[145] lsa trikalciumfosfat i
saltsyra och tillstta natriumsulfat. Den frn gipsen skilda lsningen
indunstas och kalcineras, hvarvid en del af saltsyran kan tervinnas.
Efter massans lsning utkristalliseras natriumfosfat, som kausticeras
med kalk, hvarvid trikalciumfosfat fr processen tervinnes. Huru
frluster genom moderluten efter natriumfosfatet skola undvikas,
frmles icke, men dremot gres ett frslag fr gipsens
tillgodogrande.[146]

    [Anmrkning 144: Engl. pat. 18835/1890.]

    [Anmrkning 145: D.R.P. 82651.]

    [Anmrkning 146: Jfr. engl. pat. 2700/1854, 2446/1872, 4371/1887,
    5425/1892 samt D.R.P. 195133.]

I sdana fall, d det gllt att oskadliggra svafvelsyrlighet, lr
fljande metod kommit till anvndning.[147] Natriumsulfat omsttes i
lsning med kalciumbisulfit, hvarvid gips utfaller, under det
natriumbisulfit stannar i lsning. Genom dennas behandling med kalk
erhlles kaustikt natron och kalciummonosulfit, hvilken sistnmnda
frening fr absorbera nya mngder svafvelsyrlighet. Som synes frbrukas
hr ingen svafvelsyrlighet och ngon anvndning fr affallande
kalciumsulfit och -sulfat angifves icke.[148]

    [Anmrkning 147: Engl. pat. 4122/1879.]

    [Anmrkning 148: Angende svafvelsyrlighetens tillgodogrande ur
    affallsgaser hnvisas fven exempelvis till D.R.P. 160940. 173329
    och Ch. Ztg. Rep. 1908: 40 och 41.]

_Alsberge_ omstter natriumbisulfat med oxalsyrad kalk, skiljer gipsen
frn natriumbioxalatet och snderdelar det senare med kalk uti kaustikt
natron och kalciumoxalat, hvilket senare tergr i processen. Detta
frslag r tydligen omjligt p den grund, att osnderdelad oxalsyrad
kalk omslutes af gipsen och gr med denna frlorad.

_Stavely_[149] omstter r karbolsyrad kalk med natriumsulfat,
affiltrerar gipsen och behandlar lsningen med kolsyra. Den hrvid
frigjorda karbolsyran lter i hufvudsak skilja sig frn sodalsningen
och tervinnas fr processen, men frlusten har dock visat sig fr stor
fr att metoden skulle kunna bli rentabel.[150]

    [Anmrkning 149: Engl. pat. 17657/1887.]

    [Anmrkning 150: Jfr. D.R.P. 48220.]

_Frerichs_[151] omstter natriumsulfat med kalciumacetat, affiltrerar
gipsen och torrdestillerar natriumacetatet. Hrvid bildas aceton och
soda.

    [Anmrkning 151: Engl. pat. 9793/1890.]

_Kopp_[152] smlte natriumsulfat med kol och jrnoxid, lt smltan
upptaga kolsyra ur luften, och erhll sedan vid urlakning soda och
svafveljrn. Det senare rostades under svafvelsyrlighetens
tillgodogrande fr sulfattillverkningen och den regenererade jrnoxiden
tergick i processen. Smltugnen hll emellertid icke och reaktionerna
gingo ingalunda glatt. Ett frslag att ur svafvelnatrium med jrnoxid
afskilja svaflet och f kaustikt natron gaf heller intet praktiskt
resultat.

    [Anmrkning 152: Engl. pat. 2119/1854 och 340/1855.]

_Macfarlane_ gldgade en blandning af jrnvitriol och koksalt och erhll
sulfat, jrnoxid och klor. Sulfatet och jrnoxiden ville han behandla
enligt Kopps frslag.

Att reducera natriumsulfat genom att smlta det tillsammans med kol r
en enkel och ltt reaktion, men i praktiken har densamma vllat
svrigheter, isynnerhet den, att ugnen icke vill hlla. Sedan
svafvelnatrium nu blifvit en rtt betydande handelsvara, synes man dock
kommit ganska bra fver dessa svrigheter.

_Bong_[153] freslog att utan smltning reducera sulfatet med
svafvelvte. Genom behandling af s erhllet svafvelnatrium med kolsyra
skulle nytt svafvelvte fr processen erhllas p samma gng, som man i
lsningen erhll soda.

    [Anmrkning 153: Engl. pat. 895/1879.]

_Vogt_[154] har freslagit sulfatets reduktion med koloxid, en reaktion,
som enligt _Lunge_ vid hg temperatur gr fullstndigt.

    [Anmrkning 154: D.R.P. 31675.]

Snderdelningen af svafvelnatrium i koncentrerad lsning med kolsyra gr
ganska ltt och fullstndigt;[155] dock mste kolsyran vara fri frn
syre. Tillfres kolsyran i fverskott, s utfaller bikarbonat.[156] Om
ingen bttre anvndning fr svafvelvtet finnes, s frbrnnes det till
svafvelsyrlighet, som anvndes fr sulfatfabrikationen.[157]

    [Anmrkning 155: _Chance_, engl. pat. 1495/1888.]

    [Anmrkning 156: D.R.P. 41985 och engl. pat. 22523 och 23616/1892.]

    [Anmrkning 157: Engl. pat. 1786/1873.]

Tillverkning af soda genom sulfatets reduktion och sulfidens
snderdelning med kolsyra har i England blifvit patenterad mnga gnger,
senast uti 18899/1904.

Engl. pat. 7355/1885 och D.R.P. 36386 omfatta ett frfarande, hvars
princip klargres af reaktionsformeln Na{2}SO{4} + CO = Na{2}CO{3} +
SO{2} men som hittills trots bemdanden icke kunnat praktiskt
genomfras.

_Claus_[158] upphettar det i Hargreaves apparat frdigvordna sulfatet
ngot hgre och leder vattengas (CO och H) drfver. fver den s
erhllna sulfiden ledes (fortfarande i samma apparat) en blandning af
kolsyra och vattennga (erhllen vid sulfatets reduktion), hvarvid
svafvelvte utvecklas, hvilket frbrnnes och tergr i processen.[159]

    [Anmrkning 158: Engl. pat. 4922/1886.]

    [Anmrkning 159: _Verein Chem. Fabriken_ i Maimheim freslr
    (D.R.P. 194994) att blanda svafvelnatriumpulver och
    natriumbikarbonat och leda vattennga fver blandningen.
    Omsttningen sker enl. formeln

        Na{2}S + 2 NaHCO{3} = 2 Na{2}CO{3} + H{2}S.]

I stllet fr att behandla lsningen af svafvelnatrium med kolsyra har
freslagits kokning med lerjordshydrat (event. bauxit), hvarvid
svafvelvtet erhlles i mera koncentrerad form. Lerjordshydratet
utflles med kolsyra.

_Peniakoff_[160] har freslagit att kombinera framstllningen af soda
med lerjords- resp. aluminiumtillverkningen. Fr detta ndaml blandas
natriumsulfat med bauxit och svafvelkis och upphettas till stark
rdgldgning. Reaktionen skall d frsigg enligt fljande formel:

    11 Al{2}O{3} + 11 Na{2}SO{4} + 2 FeS{2} =
  = 11 Al{2}O{3}Na{2}O + Fe{2}O{3} + 15 SO{2}

    [Anmrkning 160: D.R.P. 80063; jfr. fven 89119, 93857, 93952 och
    108835.]

Af natriumaluminatet, hvilket lr kunna fs svafvelfritt, erhlles vid
lsningens behandling med kolsyra lerjordshydrat och soda.
Svafvelsyrligheten anvndes fr framstllning af natriumsulfat.[161]
Thonerdefabrik Selzaete i Belgien lr arbeta efter detta frfarande.

    [Anmrkning 161: Z. f. a. Ch. 1901:852 och 875; jfr. fven
    D.R.P. 138219, 174698 och 175416 samt Amer. pat. 877376.]

_Ellershausen_[162] snderdelade fabriksmssigt svafvelnatrium med
natriumferrit (jrnoxidnatron), erhllet genom upphettning af soda och
kisbrnder.[163] Utnyttjandet af erhllet svafveljrnnatrium vllade
emellertid svrigheter, som icke kunnat fvervinnas. Metoden skulle
fvertrffa Leblancs drutinnan, att natronet direkt erhlles ssom
kaustikt och i koncentrerad lsning samt utan all anvndning af kalk.

    [Anmrkning 162: Engl. pat. 16676, 17815 och 20012/1890 samt
    D.R.P. 58399.]

    [Anmrkning 163: Jfr. _Lwig_ D.R.P. 21593, 41990, engl. pat.
    4364/1882 och 1974/1887.]

_Elworthy_ freslr i franska patentet 352254, att i en
Bessemer-konverter oxidera en smlt blandning af svafvelnatrium och
sulfat. Svaflet skulle d bortg ssom svafvelsyrlighet och terstoden
utgras af kaustikt natron!

_Besemfelder_[164] freslr att blanda sulfat (event. koksalt) med kolet
eller koksen uti en vattengasgenerator under tillsats af ngot kalk.
Sodan skulle erhllas genom urlakning af den kontinuerligt fallande
terstoden (askan).

    [Anmrkning 164: D.R.P. 123862.]

Strre delen af dessa olika frslag finnas jmte en hel hop andra
sammanstllda uti _Lunge:_ Sodaindustrie. Det kan vara nyttigt att ngon
gng kasta en blick p varphgen; kanske ngot af det, som frr icke
ansgs dugligt, med nutidens hjlpmedel, genom nya mn och p nya
platser dock kan finna anvndning. Lrorikt r det alltid att ska komma
under fund med orsaken till fregngarens misslyckande.

       *       *       *       *       *

Det r intet tvifvel underkastadt, att en ammoniaksodafabrik p en med
omsorg vald plats i Sverige, under god ledning och tullskyddad skulle
bra sig och bli till frdel fr landet. Under samma frutsttningar kan
fven en Leblanc-sodafabrik komma i frga, t.ex. vid en vl belgen
torfmosse, dock mste drvid gifvetvis frst underskas, om tillrcklig
afsttning fr biprodukterna kan beredas.

Men fven om en sodafabrik uppstr, s r drmed cellulosafabrikernas
natronfrga nnu icke lst, ty att _kpa_ soda blir fr dyrt fr dem.
Leblanc-sodafabriken skulle visserligen kunna leverera sulfat, men
riktigare torde d vara, att cellulosafabrikerna tillverkade sitt natron
sjlfva och p samma gng frsge den svenska marknaden med soda.

Skola sulfatcellulosa-fabrikanterna upprtthlla sin metod, s vore
vl det riktigaste, att de t.ex. gemensamt byggde en fabrik fr
natriumsulfat, svida saltsyrefrgan p ett tillfredsstllande
stt kunde ordnas. Denna fabrik skulle sedan event. kunna tillkas
med sodatillverkning enligt Leblancs metod, kombinerad med
svafvelregenerering (svida icke svafvelvtet funne annan anvndning).
Cellulosafabrikernas natronfrluster skulle nu fven kunna tnkas
ersatta med Leblancs rsoda. Men nnu enklare vore att af sulfatet
framstlla sodan i direkt frbindelse med cellulosafabrikationen. Detta
skulle kunna ske s, att natronsmltan, som p vanligt stt erhlles
efter frstrandet af de upptagna organiska mnena, frarbetas p samma
stt, som d handelssoda tillverkas af rsoda framstlld enligt Leblancs
metod. Fre smltningen kan man fven event. tillstta kalk. Tillverkar
man af smltan kristallsoda, s kan moderluten terfras till
cellulosaprocessen. Tillverkas kalcinerad soda genom utsoggning, s kan
ndluten fvenledes med frdel terfras. Den s terfrda luten vore i
bda fallen anrikad p natron i den vid cellulosaprocessen verksamma
formen (i hufvudsak sulfid).

Skiljandet af sulfid och karbonat skulle ock mjligen kunna utfras
genom fraktionerad upplsning af smltan.

Vrt lands sulfatcellulosafabriker tillmpa dagligen en
smltningsprocess, som fga skiljer sig frn Leblancs sodametod. Hvad r
d naturligare n att denna process ytterligare utvecklas drhn, att
dessa fabriker, utom den soda de sjlfva behfva, tillverka sdan fven
fr afsalu!

Skulle det ter visa sig frdelaktigt att i stor skala upptaga
tillverkningen af blekt cellulosa, s kan knappast bli frga om ngon
annan metod n natronmetoden i frbindelse med en elektrolytisk
anlggning, ssom  sid. 138 r antydt. En sdan anlggning med billig
elektrisk energi och icke alltfr dyrt brnsle kunde d skert med
frdel kompletteras med en afdelning fr tillverkning af soda (och
event. kaustikt natron) fr afsalu. Framstllningssttet fr sodan
blefve alldeles detsamma, som hr ofvan r antydt, nmligen att
natronsmltan bearbetas ssom Leblancs rsoda. Det s borttagna
natronet, fvensom det vid cellulosaprocessen frlorade, finge man
erstta med elektrolytisk lut. Vid cellulosaprocessen, s genomfrd,
skulle kalk fr kausticeringen sparas fvensom en del arbets- och andra
omkostnader och vid sodatillverkningen sluppe man ifrn
karbonisationskostnaden. Men hufvudfrdelen komme att ligga druti, att
cellulosafabrikationen blefve helt baserad p en naturprodukt, ssom den
mest stabila och billigaste kllan fr natronet.

Efter nu gllande pris p de i handeln frekommande olika natronrmnena
stller sig kostnaden fr desamma _per 1 ton rent, kaustikt natron
(NaOH)_ i svensk hamn p fljande stt:

  handelns kaustika natron           kr.  210:--
  vanlig ammoniaksoda                    135:30
  vanligt kalcineradt natriumsulfat       78:80
  klornatrium (tekniskt koksalt)          24:10

       *       *       *       *       *


*Ngra andra alkalisalter.*

Af friga natron- eller kalisalter af mindre betydelse, som skulle kunna
tillverkas i Sverige, mrkas fljande. _Kalisalpeter_, genom omsttning
i lsning mellan chilesalpeter och klorkalium. Sedan den frr s stora
frbrukningen af svartkrut numera krympt ihop, r tgngen af
kalisalpeter ganska ringa. Den har emellertid af lder sin gifna, men
sannolikt lngt ifrn oskadliga anvndning i hemmen, isynnerhet p
landsbygden, nmligen vid insaltning af ktt.[165] _Pottaska_ har
likaledes frlorat i betydelse sedan elektrolytisk kalilut kommit till
anvndning fr sptillverkningen. Vidare mrkas _kaliumkromat,
natriumsulfit_ och _-bisulfit_ samt _-tiosulfat_.

    [Anmrkning 165: Det amerikanska flsket torde ock vara rikligt
    behandladt med salpeter.]

Af stassfurter-_kalisalter fr landtbruket_ importeras rligen fr
bortt 3 millioner kronor, medan fltspaten i vra urberg ostrd slumrar
vidare. Fltspaten hller lika mycket kali, som kainiten, eller 12 %,
men dess ekonomiska nyttiggrande r nnu ett olst problem. Angende
ett par frslag hnvisas till _Lange_: Sodaindustrie.[166]

    [Anmrkning 166: Jfr. engl. pat. 3185/1857, 2050/1862 och
    1375/1864 samt D.R.P. 195133.]

       *       *       *       *       *


*Fosfater.*

Att vi frn andra sidan Atlanten (Florida) och frn andra mer eller
mindre lngt aflgsna lnder ndgas hmta _rmaterialet fr
superfosfat_, och drfr rligen utgifva fver 3 millioner kronor, r s
mycket harmligare som vi sjlfva ingalunda sakna fosforsyrehaltiga
mineral. _Wiborgh_ hade uttnkt en metod att medelst smltning med soda
tillgodogra det i hufvudsak af apatit bestende affallet frn
anrikningen af jrnmalm,[167] men vid frsk i strre skala visade sig
metoden tyvrr fr dyr. _Palmr_ freslr uti svenska patentet 23494 att
elektrolysera alkaliklorid, fverfra kloren till saltsyra, i denna
upplsa rfosfatet och sedan ur denna lsning med alkaliluten utflla
dikalciumfosfat. fven denna vg frefaller dock ganska kostsam.[168]
Problemet br dock ingalunda vara olsligt. Kanske hr den billiga
saltsyran frn en blifvande svensk sulfatfabrik kan finna anvndning,
t.ex. genom malmaffallets systematiska urlakning med saltsyra af
passande koncentration och fosforsyrans utfllning med kalk.

    [Anmrkning 167: Sv. Kem. Tidskr. 1898: 80.]

    [Anmrkning 168: Jfr. svenska pat. 23493.]

Det r icke omjligt, att den metod af _Simpson_ fr framstllning af
kaustikt natron, som  sid. 145 omnmnes, med frdel skulle kunna
tillmpas i frbindelse med utvinning af gdslingsfosfat och gips af
ofvan nmnda svenska rfosfat. Metoden blefve dock ngot komplicerad
fven om en cellulosafabrik direkt toge hand om det kaustika natronet i
lutform.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




*VI. Sparsamhet med vrmet ndvndig.*


Hr har upprepade gnger framhllits den frdel, som stundom kan erns
genom att frbinda tv eller flera kemiska fabrikationer. Men en kemisk
tillverkning kan med frdel stundom frbindas fven med en icke-kemisk.

Vid metallurgiska m.fl. processer lter vrmet icke alltid ens med hjlp
af yppersta regeneratorer fullstndigt utnyttja sig, utan gaser af
ganska hg temperatur bortg i luften. De kemiska fabrikerna behfva
ofta mycket vrme och fven lggradigt sdant kan finna anvndning, men
det torde dock vlla svrigheter, att para ihop t.ex. ett jrnverk och
en kemisk fabrik, isynnerhet d man betnker, att de heta gaserna icke
gerna kunna ledas ngon lngre strcka. Att enligt motstrmsprincipen
absorbera det fria vrmet ur gasen med en vtska af hg kokpunkt, och
sedan genom vl isolerade rr leda denna till de kemiska apparaterna
( la varmvattenvrmeledning i boningshus), kan endast i enstaka fall
bli frdelaktigt. Lmpligare r d oftast att, ssom redan mngenstdes
sker, generera nga ock, om denna icke kan finna anvndning fr
jrnverkets eget behof fr kraftalstring etc., leda den till den kemiska
anlggningen. Tyvrr bortg dock gaserna fven vid den bsta
ngpanneanlggning (med anordning fr matarevattnets frvrmning,
ekonomiser, etc.) med en ganska hg temperatur.

Vid alla dylika kombinationer mste dock stdse s ordnas, att bda
fabrikernas framtida utvidgning icke omjliggres.

En annan vrmeklla, som nnu mngenstdes illa utnyttjas, r
masugnsgasen. Man brjar dock alltmera anvnda denna fr direkt
kraftalstring medelst gasmaskiner.

Ja, vrmefrgan r af den allra strsta vikt fr den kemiska industrien
i allmnhet. D en kemisk fabrik skall grundas, och man icke genom ngon
lycklig kombination, eller af annat giltigt skl, redan r bunden vid en
viss plats, s br man fvervga, om den icke br lggas vid en god
torfmosse af tillrckligt omfng eller vid ett alunskifferlager. Detta
dock under frutsttning att transportkostnaderna fr fabrikens rvaror
och frdiga produkter icke lgga hinder i vgen hrfr. Ett vattenfalls
energi kan ledas ganska lnga vgar fr en jmfrelsevis ringa kostnad,
men brnslet lter icke lika ltt transportera sig.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *




*Slutord.*


Det r att hoppas, att Sveriges kemiska industri snart p kraftigaste
stt skall bidraga till frbttring af vr sorgliga handelsbalans med
utlandet. Nedanstende grafiska tabell visar Sveriges import och export
under ren 1866-1906. Det streckade utvisar importfverskottet. Fr ren
1866-1895 r importen icke angifven srskildt fr hvarje r, utan uti
5-rs-medeltal.

  [Figur: (Diagram ver import och export, 1865-1907)]

Importen fversteg 1906, som synes, exporten med icke mindre n
140,000,000 kronor. Det kan gifvetvis icke duga, att vi r efter r ka
vr skuld till utlandet med sdana belopp, om vi vilja frblifva ett
fritt folk. Endast drigenom, att hvar och en p sin plats blir
arbetsammare och sparsammare, kan hrutinnan bttring intrda. Ingen
blir rik af det han frtjnar, utan af det han sparar, sger
ordsprket, och sparsamhet r just hvad vi svenskar behfva lra af de
rika folken. I nuvarande kristider,[169] som brjade i Amerika och dr
varit vldsammast, ha vi sett, huru rntefoten sprungit upp till
exceptionell hjd t.o.m. i det kapitalstarka England, 7 %, men _ett_
land har synbarligen i jmfrelsevis ringare grad blifvit berrdt,
nmligen Frankrike. Franska bankens guldkassa utgr f.n. (juni 1908)
120 millioner , under det Englands banks uppgr till endast 37 mill. .
Det franska folket r ett sparsamt folk. En fransman med n s mttliga
inkomster -- kroppsarbetaren ingalunda undantagen -- lefver sllan upp
hela sin frtjnst, utan fr honom r det den naturligaste sak, att han
skall afstta en viss del fr lderdomen och fr sina barn. Det sparade
lilla kapitalet fverlmnar han icke alltid t bankerna att gra
fruktbrande, utan placerar det ofta sjlf genom inkp af aktier i ngot
industriellt fretag, som han knner till och har frtroende fr eller
ock i statspapper. Det var icke storkapitalisternas frtjnst, att
Frankrike efter kriget med Tyskland kunde frvna vrlden med att p en
otroligt kort tid betala den dryga krigsskadeersttningen p
5,000,000,000 francs.

    [Anmrkning 169: I anslutning till detta uttryck m hr omnmnas,
    att den engelska tidningen Economist har skt stadkomma en
    sorts affrsbarometer, i det den sedan ett antal r fr hvarje
    mnad uppstller en indexsiffra berknad genom summering af vissa
    viktigare frbrukningsartiklars (hvete, bomull, jrn etc. etc)
    priser, sdana dessa framg vid de officiella brsnoteringarne.
    Denna indexsiffra utgjorde vid slutet af nedan angifna mnader som
    fljer:

      Dec.  1903    2197        Juli  1907    2571
      Juni  1904    2130        Aug.  1907    2519
      Dec.  1904    2136        Sept. 1907    2457
      Juni  1905    2163        Okt.  1907    2414
      Dec.  1905    2342        Nov.  1907    2360
      Juni  1906    2362        Dec.  1907    2310
      Sept. 1906    2355        Jan.  1908    2309
      Okt.  1906    2458        Febr. 1908    2266
      Nov.  1906    2501        Mars  1908    2263
      Dec.  1906    2499        April 1908    2195
      Maj   1907    2601        Maj   1908    2188

    Indexsiffran fr Maj 1907 r den hgsta, som ngonsin frekommit.
    (Affrsv. 1908: 763). De anfrda siffrorna antyda en kurva, som
    synes lpa ungefr parallell med kurvorna fr Sveriges export och
    import fr motsvarande tid.]

Vr stora import mste minskas och detta kan ske endast drigenom, att
hvar och en vid fven det minsta inkp ger den svenska varan fretrdet.
Produceras icke den nskade artikeln inom landet, s gller det att
frsaka. Sverige importerar rligen fr icke mindre n 27 millioner
kronor kaffe. Om hvarje kaffedrickare beslte sig fr att hdanefter
icke dricka mer n hlften s mycket kaffe, som frut, s skulle 13
millioner kronor rligen sparas fr vrt land.[170]

    [Anmrkning 170: Kaffedrickandet r fr frigt ett ondt, ja,
    en verklig fara fr vrt folk, och borde redan af denna orsak
    motarbetas lika kraftigt, som superiet. Industriarbetarne
    isynnerhet och icke minst deras hustrur frstra sig och sina
    barn med kaffe. Sannolikt r det icke bara alkaloiden kaffein, som
    verkar skadligt p organismen, utan en del andra mnen, som bildas
    vid kaffets rostning (torrdestillation) t.ex. fenoler. Det r ju
    alldeles icke underligt, om dessa mnen verka strande p de
    enzymer, som ha att genomfra nutritionsprocessen. Skadligast
    verkar kaffet naturligtvis, d det stundom rent af fr erstta
    verklig fda.]

Fr vin och diverse spirituosa g 6 millioner kronor ur landet och fr
tobak bortt 8 millioner. Hr gller slunda fvenledes att
frsaka.[171]

    [Anmrkning 171: Spritens skadlighet behfver hr icke ppekas.
    Vid tobaken ter torde vara lmpligt fsta uppmrksamheten drp,
    att vid rkning nikotinet sannolikt verkar lngt mindre skadligt
    n torrdestillationsprodukterna. Cigarren, cigarretten, pipan r
    en gasgenerator, som alstrar koloxid, kolvten, fenoler etc., och
    dessa mnens stndiga inverkan vid respiration och nutrition kunna
    endast synnerligen kraftiga personer ngon lngre tid utan skada
    frdraga.]

Detta om de s.k. njutningsmedlen. fven bland fdomnena finna vi en del
importgods, som kan utgallras, utan att vrt vlbefinnande frsmras;
kanske snarare tvrtom. Fr bekldnads- och lyx-artiklar betala vi dock
den strsta tributen till utlandet, och hrutinnan mste med
ndvndighet en ndring intrda.[172]

    [Anmrkning 172: Jfr. T. T. 1908: 81.]

Svenskarnes slsaktighet vcker hpnad i utlandet. I Hamburg hr man
stundom yttras, att de svenska kpmnnen lefva hgt p Hamburgarnes
kredit.

Ja, vi mste spara och vi mste s lngt mjligt r ska reda oss med
produkter af vrt eget arbete, s att vi frn utlandet hmta allt mindre
mngder af frbrukningsartiklar. M hvar och en vid hvarje inkp, stort
eller litet, se upp fr det lilla ordet _import_! M vi i allt
vidstrcktare mn frn utlandet i stllet hmta mera bestende vrden,
m vi lra oss *fretagsamhet, arbetsamhet, uthllighet* och
*sparsamhet*! De frldrar, som gifva sina barn dessa vrden i arf,
behfva icke srja, om de icke ro i stnd att gifva dem guld. Men kom
ihg ordsprket: Det r svrt lra en gammal hund sitta! Trningen
mste brjas i tid. Det blir drfr i hufvudsak kvinnan, som fr bra
detta fosterlndska ansvar. En kvinnans vrnplikt, som ginge ut p att
vcka frstende hrfr och bibringa insikt om de grundregler, som
aldrig ostraffadt kunna sidosttas vid karaktrens daning, vore utan
tvifvel ett kraftigt medel i sdan riktning. Arbetet fr aldrig plggas
barnet ssom ett straff. Barnet skall lra sig lska arbetet.

Vr tid visar s ofta ett frakt fr fregngares arbete, isynnerhet om
detta icke lmnat alldeles srskildt uppskattade resultat efter sig, men
m vi komma ihg, att mngen af de fr mnskligheten vrdefullaste
upptckterna fallit i upptckarens hand ssom en mogen frukt frn ett
trd, som icke han utan hans fregngare planterat. _W. Conrad_
framhller uti Z. d. sterr. Ing. u. Arch. V. 1907[173] nskvrdheten
srskildt fr fabriksledaren att beakta fregngares erfarenheter. Han
sger bl.a.: Hvar och en brjar frn brjan, begr samma fel, rner
samma motgngar och nr slutligen fram till knnedom om samma metoder,
som tusende fre honom lrt knna efter samma ledsamma erfarenheter.
Det lider intet tvifvel, att utvecklingen skulle g med lngt snabbare
steg, om den ena generationen frmdde brja, dr den andra slutat, men
i stllet blir det tyvrr s ofta ett nedrifvande och ett
teruppbyggande.

    [Anmrkning 173: T. T. 1907: 285.]

       *       *       *       *       *

Uti North American Review frekom fr ngra r sedan fljande
uttalande, hvilket m tjna som slutord till denna skrift.

Det land, som har de bsta kemisterna, kommer helt visst att i lngden
bli det framgngsrikaste och kraftigaste. Det kommer att ha de bsta och
billigaste fdomnena, de bst och billigast tillverkade materialierna,
de bsta frsvarsmjligheterna, de starkaste sprngmnena, den
motstndskraftigaste utrustningen. Dess innevnare skola bst och
fullstndigast frst att tillgodogra landets naturtillgnger, de komma
att vara friskast och bst veta att skydda sig mot sjukdomar. De skola
vara de sparsammaste och frn andra nationer minst afhngiga. Folkets
utbildning i kemi och i de fysikaliska vetenskaperna r den mest
afkastande kapitalplacering ett land kan gra. Nutidens konkurrens
mellan nationerna r i hufvudsak en konkurrens i vetenskapens och
srskildt i kemiens anvndning.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *



*Register.*


  *A.*

  Acetaldehyd  102.
  Acetat  113-115.
  Acetatsilke  120, 122.
  Acetattrd  123.
  Aceton  101, 111-115, 118, 146.
  Acetonolja  113.
  Acetylcellulosa  122.
  Acetylen  92, 93, 101, 113.
  Acidcellulosa  127.
  Administration  37, 69, 79.
  Afdunstning  86, 119.
  Affrsbarometer  157.
  Affrssinne  29, 69.
  Afloppsnga  86.
  Aflningsstt  35, 41, 71, 80.
  Afsttning  79.
  Agenter  71.
  Aktiebolag  26-28.
  _Aktiengesellsch. f. Anilinfabr._  23.
  Aldehyd  132, 133.
  Alizarin  14, 20, 55.
  Alkohol  52, 66, 101, 118, 122, 123, 126-128, 133, 158, 159.
  _Alsberge_  146.
  Aluminat  95, 96, 142, 148.
  Aluminium  95, 96, 148.
  Aluminiumhydrat  56, 95, 139, 142, 148.
  Aluminiumoxid, se -hydrat.
  Aluminiumsulfat  46, 62, 95, 126.
  Alun  46.
  Alunskiffer  84, 108, 155.
  Amerikanskt flsk  152.
  Amidobenzol  14.
  Ammoniak  6, 7, 46, 101, 102, 119.
  Ammoniaksoda  6, 10, 149, 151 (se fven Soda).
  Ammoniumkarbonat  6, 54.
  Ammoniumklorid  6, 135.
  Ammoniumnitrat  54, 140.
  Ammoniumsulfat  6, 46, 61, 87, 89, 91, 92.
  Amyloid  132.
  Amylum  132.
  Anhydrid  18, 98, 99.
  Anilin  14, 17.
  Anilinolja  14.
  Anilinrdt  14, 21, 55.
  Anilinsvart  20.
  Anilinviolett  14, 55.
  Anlag  69, 70.
  Antiklor  5, 152.
  Antimon  56.
  Antipyrin  105.
  Antracen  14, 100.
  Antranilsyra  17.
  Apatit  153.
  Apoteksvaror  56-58.
  Appretur  118, 124.
  Arabin  132.
  Arbetarefrgan  11, 35-43.
  Arbetsamhet  35-43, 159.
  Arbetsintensitet  35-43, 79, 80.
  Arbetsledning  79, 80.
  Arbetslner  25, 35-43, 104.
  Arbetsmetoder  34.
  Arbetstrning  159.
  Arsenik  14, 54.
  Asbest  56.
  Aseptin  48.
  Asfalt  57.
  Asptr, 107.
  Aurin  130.
  Azofrger  14.

  *B.*

  _Bachet_  126.
  _Badische Anilin- & Soda-F._  14, 31, 22.
  _Baeyer_  16.
  Barium o. dess salter  94, 114, 135, 144, 145.
  _Basset_  145.
  Bauxit  95, 96, 142, 148.
  _Bayer_  95.
  _Beaconsfield_  30.
  Beck  50, 63.
  Beckolja  50, 63.
  _Beilstein_  130.
  Ben  57, 124.
  Benkol  48, 135.
  Benmjl  46.
  Bensin  108.
  Benzol  14, 16, 100.
  _Bergstrm_  133.
  _Besemfelder_  149.
  Bessemerkonverter  149.
  _Birkeland_  88, 92, 99.
  _Bismark_  72.
  Bisulfat  5, 144, 146.
  Blekning  138, 151.
  Blodlutsalt  54.
  Bly  56, 97.
  Blyerts  57.
  Blyglete  54, 143.
  Blyhvitt  55.
  Blykammarmetoden  18.
  Blyklorid  143.
  Blysocker  54.
  Blsyra  101, 114.
  Blck  48.
  _Boltzmann_  33.
  Bomullsgarn  121.
  _Bong_  147.
  _Borchers_  87, 108.
  Borneol  124.
  Borneopetroleum  65.
  Borsyra o. dess salter  54, 55.
  _Braconnet_  126.
  Bresilja  48.
  Briketter  64, 118, 127, 142.
  Brom  54, 94.
  Bronspulver  55.
  _Brown_  31.
  _Brunck_  16.
  Brunkol  3, 9, 40, 108.
  _Brunner, Mond Co._  12.
  Bryggeriindustri  27.
  Brnneriindustri  27.
  Brnnsprit  115.
  Brnnvin  66, (se fven Alkohol).
  Brnsle  3, 9, 82-85, 109, 112, 120, 126.
  Brnslegas  91, 112, 118, 138, 139, 142, 148, 155.
  _Buchner_  102.
  Brsnoteringar  157.
  Brsrykten  90.

  *C.*

  Ca'canny  39.
  Cachou de Laval  21.
  _Carnegie_  37.
  _Caro_  24, 25, 29.
  _Cassella_  23.
  _Castner-Kellner Alcali Co._  12.
  Cellit  122.
  Cellulit  125.
  Celluloid  54, 113, 124, 126.
  Cellulosa  4, 52, 60, 63, 65, 95, 106, 109, 111, 116-130.
  Cellulosaacetat  115, 120, 122, 123.
  Cellulosagarn  120, 121.
  Cement  52, 66.
  Centrifugering  94.
  _Chance_  147.
  Chance-Claus-processen  5, 132-134, 137, 138, 150, 153.
  _Chandler_  31.
  _Chemische Fabrik Elektron_  8.
  Chilesalpeter  55, 87, 89-92, 139-141, 152.
  _Classen_  127.
  _Claus_  142, 148.
  Collanolja  48.
  Commercial Intelligence  32.
  _Conrad_  160.
  Cyan o. dess fren. 54, 92, 101, 114.

  *D.*

  _Deacon_  98.
  Denaturering  113, 115.
  Destillation  86, 94.
  _Deutsche Solvay Werke_  12.
  Dextrin  48, 118, 132.
  Dextron  118.
  Dextros  132.
  Difenylaminbltt  131.
  Diffusion  94.
  Difteriserum  24.
  Dimmiga fretag  30, 78.
  Djurlim  118, 124.
  Dowsongas  102.
  Drufsocker  127, 132.
  Dumping  34.
  Dynamit  46, 60, 62.
  Dliga tider  27, 157.

  *E.*

  Ebonit  124.
  Economist  157.
  _Ekman_  129.
  _Ekstrand_  125.
  _Ekstrm_  127.
  Ekonomiser  155.
  Electrician  34.
  _Electrolytic Alcali Co._  12.
  Elektricitetens tidehvarf  97.
  Elektriska ugnen  141, 145.
  Elektrisk belysning  92.
  Elektrisk urladdning  102.
  Elektrolys  8, 19, 20, 61, 85-98, 100, 101, 130, 138, 145, 151-153.
  Elektrolytisk blekning  95, 134, 138.
  Elektrometallurgi  95, 96.
  Elektroteknisk industri  27.
  _Ellershausen_  148.
  _Elworthy_  149.
  Emaljmassa  54.
  Energi  30, 68, 71.
  Englands export o. import  33, 34.
  Erfarenhet  78, 160.
  _Erlwein_  87.
  Eter  48, 113, 122, 133.
  Etylen  102.
  Etylmetylketon  113.
  _Euler_  108, 131.
  Export  29, 46-66, 121, 156, 157.
  _Eyde_  88, 92.

  *F.*

  Fabrikstjnstemn  30.
  Fabriksgaren  79.
  _Fagerlind_  133.
  _Faraday_  14.
  _Farbenfabriken, Elberfeld_  23.
  _Farbwerke, Hchst_  16, 20, 23, 105.
  Farmaceutiska artiklar  24, 25, 28, 56.
  Fenol  14, 100, 133, 159 (se fven Karbolsyra o. Kreosot).
  Fenylamin  14.
  Fenylglykokoll  16.
  Fernissa  48, 115.
  Ferrosilicium  97.
  Fett  48, 61.
  Fibracit  122.
  Filtrerkol  118.
  _Fischer_  34, 102, 103, 108.
  Fiskguano  46.
  Fiskolja  48.
  Flytande luft  94.
  Formaldehyd  102, 124.
  Formiat  100, 102.
  Formsand  118.
  Formylmetylantranilsyra  20.
  Forskningens frihet  69.
  Fosfor  54, 95.
  Fosforsyra och dess salter  56, 135, 145, 152, 153.
  Fosfortndstickor  69.
  Fotogen  63, 65, 92, 93.
  Fotografiska artiklar  25, 28.
  Fraktkostnader  78, 155.
  Frakttariffer  71.
  Framtidsarbete  33.
  _Francke_  129.
  _Frank_  88, 98, 117, 118.
  _Frerichs_  146.
  _Frestadius_  128.
  Ftalsyra  17.
  Furustubbar  106.
  Fuxin  14.
  Fltspat  46, 152.
  Frgmnen  14-24, 48, 55, 56, 103.
  Freningsvsen  80.
  Frenta staterna  34, 35, 39.
  Fretagsamhet  72, 79, 159.
  Frmn  80.
  Frtenning  135.
  Frzinkning  135.

  *G.*

  Gallussyrefrger  14.
  _Ganz & Co._  88.
  Gardiner  121.
  Garfextrakt  66, 107, 118.
  Garfning  118.
  Garfsyra  54, 66.
  Garfmnen  57, 128.
  _Garroway_  140.
  Gasgenerering  83-85, 91, 94, 100, 118, 149.
  Gasmotorer  155.
  Gasverk  91, 92.
  Gatubesprutning  88.
  Gelalignosin  118.
  Gelatin  48, 124.
  Generatorgas se Brnslegas.
  Gips  52, 145, 146, 153.
  Glanzstoff  123.
  Glas  4, 27, 34, 52, 57, 66, 83, 142.
  Glycerin  48, 60, 62.
  Glykolsyra  101, 130.
  Glykoser  127-129, 132, 133.
  Glykosider  132, 133.
  _Goldschmidt_  100.
  Golfplattor  126.
  Grafisk industri  44.
  Grafit  57, 94.
  Granbarksextrakt  107.
  Griesheim  8.
  _Grossmann_  29.
  Grufarbete  38.
  Guano  46.
    Guldkassan  157.
  Gummi  57, 117, 132.
  Gdslingsmnen  28, 46, 88-91, 118, 139, 141, 153.

  *H.*

  Halm  119, 120.
  Halmpapper  119.
  Handelsbalansen  156.
  Handelskamrar  9, 30.
  Handelstraktater  29, 32, 73-75.
  Hargreaves-processen  4, 96, 98, 136, 142, 144, 148.
  Harts  48, 62, 63, 65, 106.
  _Hasenclever_  11, 13.
  _Hellsing_  108.
  _Helmholz_  69.
  _Heroult_  96.
  _Heumann_  16.
  _Hofman_  14, 17, 117.
  Holzextrakt  118.
  Horn  124.
  _Howles_  85.
  Hussvamp  128.
  Hvitbleck  135.
  Hydrocellulosa  122, 132.
  Hydrosulfit  94.
  Hgskolestudier  34.
  _Hpfner_  143.

  *I.*

  Immedialsvart  21.
  Import  46-66, 156-159.
  Impregnering  63, 118, 124.
  Indigo  14-16, 19, 20, 32, 55, 115.
  Industrimannen  70, 71, 77, 78.
  Ingeniren  37, 68-70, 77-79.
  Iron a. Coal Trade Revue  35.
  Isttiksyra  19.

  *J.*

  _Jacobs_  145.
  Jobbare  37.
  Jod o. dess fren. 54.
  Journ. of the Soc. of Ch. Ind. 32.
  _Jurisch_  8.
  Jute  121, 132.
  Jrnlegeringar  97.
  Jrnmalm  57, 76, 96, 97, 153.
  Jrnmarknaden  115.
  Jrnoxid  4, 8, 98, 140, 141, 146-148.
  Jrnoxidnatron  149.
  Jrntillverkning  27, 56, 96, 111, 154.
  Jrnvitriol  56, 147.
  Jrnvgsfrakter  33, 36, 71, 78.
  Jst  52, 129.

  *K.*

  Kaffe  158.
  Kainit  152.
  Kalcium  94.
    --   -acetat  113.
    --    cyanamid  87, 88, 90, 92, 94.
    --    hydrid  95.
    --    karbonat  140, 143.
    --    klorid  5, 7, 101.
    --    sulfit  145, 146.
  Kalisalter  9, 33, 54, 57, 152.
  Kalium-hydrat  9, 20, 54, 61, 87, 152.
    --  -klorat  46, 61, 85, 87.
    --  -klorid  8, 57, 119, 152.
    --  -nitrat  152.
  Kalk  46.
  Kalkkvfve  87, 88, 90, 94, 100.
  Kalksalpeter  87, 89, 90, 97.
  Kalksten  4, 7, 134.
  Kalkyler  36, 78, 79, 82, 127, 130.
  Kamfer  54, 124.
  Kapitalet  32, 72, 90, 158, 159, 161.
  Kapitalisten  68, 77, 158.
  Karaktrsduglighet  29, 159.
  Karbid  48, 61, 85, 87, 88, 92-94, 100, 101.
  Karbolsyra och dess fren. 48, 63, 146.
  Karborund  87, 95, 125.
  Kastanjextrakt  107.
  Kautschuk (fven gummi) 27, 48, 50, 57, 102, 105, 106.
  Kaustikt natron, se Natriumhydrat.
  Kemikaliemarknaden  32.
  Kemisk alkohol  101.
  Kemisk forskning  105.
  _Kershaw_  11.
  Ketoner  113, 124.
  Kimrk  48.
  Kisbrnder  4, 149.
  Kiseljrn  97.
  Kiselsyra  139, 142.
  _Kjellin_  96.
  _Klason_  117, 132, 133.
  Klor  4, 10, 17, 19, 85-88, 101, 136, 141, 145, 147, 153.
  Klorat, se Kaliumklorat.
  Klorkalk  4, 5, 7, 8, 30, 54, 61, 85, 87, 134, 135.
  Kloroform  101, 123.
  Klorprodukter  4, 10, 87, 101.
  Klorttiksyra  19.
  Knallgas  93.
  _Knietsch_  18.
  Kobolt  55.
  Kochenill  55.
  Koks  52, 118.
  Koksalt  3, 6-9, 52, 57, 130, 134, 136, 139, 141, 142-144, 147,
      149, 151, 153.
  Koksjrn  91.
  Koksverk  91.
  Kolhydrater  132, 133.
  Kolklorid  95.
  Kollodium  55, 122.
  Kolofonium  62, 65.
  Koloxid  94, 100, 102, 131, 145, 147, 148, 159.
  Kolsvafla  95, 122, 124.
  Kolsyra  6, 10, 48, 102, 119, 131, 135, 140, 142, 143, 146-148.
  Kolugnar  111.
  Kolved  64.
  Kompositionslinne  50, se Viskos.
  Komprimerad klor  19.
  Kondensngmaskiner  86.
  Koniferin  133.
  Koniferylalkohol  133.
  Konjunkturer  43.
  Konsttagel  120, 123.
  Kontaktmetoder  18, 98.
  _Kopp_  146.
  Koppar  4, 56, 58, 87.
  Kopparoxid  55.
  Kopparoxidammoniak  122, 123.
  Kork  57.
  Kraftgas  91, 155.
  Kraftkostnad  85, 86, 89, 97.
  Krapp  19.
  _Krause_  117.
  Kreosotolja  48, 63.
  Kristider  157.
  Krita  57.
  Krom o. dess fren. 17, 52, 54, 55, 97, 152.
  Kroppsarbetaren  35-43, 158.
  Krut  46, 91, 113-115, 152.
  Kunskaper  33, 68, 69, 160.
  Kvarnindustrien  27.
  Kvinnoarbete  15, 38, 40, 159.
  Kvfve  87-90, 92, 98, 99, 102.
  Kda  65, 106, 107.
  Kpmannen  68, 70, 79, 159.
  Kttsaltning  152.

  *L.*

  Laboratorium  78.
  Lack  50.
  Lagstiftning  32, 71.
  Lancashirejrn  36.
  Landtbruk  90.
  _de Laval_  97.
  Leblancmetoden  3, 7, 8, 10, 138, 143, 149, 150, 151.
  Lefnadsstandard  37.
  _Lehmann_  118.
  Lerjord, se Aluminiumoxid.
  Lervaror  27, 44.
  Licellagarn  121.
  _Liebig_  1, 14, 108.
  Lignin  116, 117, 131-133.
  Lignosulfonsyra  133.
  Lignylalkohol  132.
  Lim  48, 63, 126, 135.
  Linfr  57.
  Linfrmjl  50.
  Linoleum  126.
  Linolja  50, 63.
  _Ljungberg_  35.
  Ljus  50.
  _Ludwig_  126.
  _Lunge_  108, 139, 147, 149, 152.
  _Lbeck_  84.
  Lysoljor  93.
  Lderindustrien  27, 44.
  Lderpapp  125.
  Ldersurrogat  124, 125.
  Lroanstalter  68.
  Lttja  37, 80.
  Lsningsmedel  115.
  _Lwig_  8, 141, 149.

  *M.*

  _Macfarlane_  147.
  _Machard_  126.
  Magnesium o. dess fren. 55, 94, 126, 143.
  Maltextrakt  52.
  Mangan o. dess fren. 5, 94.
  _Mansfield_  14.
  Margarin  50, 52, 66.
  Maskinkraft  29.
  Maskinindustrien  27, 44.
  Masugnen  91, 93, 96, 112.
  Masugnsgas  85, 138, 155.
  Mattor  121.
  Matttika  113.
  Mauvein  14.
  Melass  52.
  Melassdrank  92.
  Mellanhnder  71.
  Merkantil bildning  70.
  Meteorgarn  123.
  Metallextraktion  88, 135.
  Metallindustrien  27, 44, 56.
  Metallurgiska processer  154.
  Metan  101.
  Metylalkohol  101, 111-115, 133, se fven Trsprit.
  Mineraloljor  50, 63, 65, 108.
  Mineralsprit  101.
  Mirbanolja  14
  _Mitscherlich_  122.
  Mjlksocker  52.
  Molybden  97.
  _Mond_  85, 140.
  Monox  95.
  Montanvax  108.
  _Muthmann_  101.
  Myrsyra  100-102, 130, 131.

  *N.*

  Naftalin  14, 17, 100, 124.
  Nationalekonomi  29, 72, 75.
  Natrium  20, 94.
    --   -aluminat  95, 96, 142, 148.
    --   -amid  20.
    --   -bikarbonat  6, 100, 143, 147, 148.
    --   -bisulfat  5, 144, 146.
    --   -ferrit  149.
    --   -hydrat  8-10, 30, 54, 55, 61, 87, 88, 95, 100, 139-153.
    --   -peroxid  94.
    --   -persulfat  94.
    --   -silikat  46, 62, 140, 142.
    --   -sulfat  4, 10, 22, 55, 65, 96, 114, 134-139, 142, 144-151, 153.
    --   -sulfit  55, 114, 144, 145, 152.
    --   -tiosulfat  5, 55, 152.
  Naturprodukter  105.
  Neuhausen  96.
  Nikt  58.
  Nitrobenzol  14, 55.
  Nitrocellulosa  113, 122-124, 126.
  Nitroglycerin  46.
  Nitrsa gaser  88, 99, 140.
  Nringsmedel  24, 27, 44, 118, 159, 160.

  *O.*

  Obstruktion  39.
  _Oehler_  144.
  Olein  48.
  Oleomargarin  50.
  Oljefrg  48.
  Oljegas  14.
  Oljor  44, 48, 63.
  Organisation  30, 69, 79.
  Ortonitrotoluol  17.
  _Ostwald_  2, 92.
  Oxalsyra o. dess fren. 100, 101, 118, 120, 126, 130, 131, 143, 146.
  Oxypropylen  132.
  Ozon  95, 102.

  *P.*

  _Palmr_  153.
  Palmfett  52.
  Papiermach 125.
  Papper  27, 44, 52, 65, 95, 104, 119-121, 124, 127, 129.
  Papperslimning  62, 63, 118, 121, 124.
  Paraffin 55, 106.
  Parfymer  50.
  Partisinne  69.
  Patentskydd  105.
  Pegamoid  124.
  _Peniakoff_  95, 148.
  Penningen  37.
  Pergament  122, 125.
  Pergamyn  125.
  _Perkin_  14.
  Persulfat  94.
  _Pfuhl_  121.
  Planlggning  79.
  Platinasbest  19, 98.
  Porslinsindustrien  27.
  Potatis  106, 127.
  Pottaska  9, 54, 152.
  _Powers_  141.
  Praktisk blick  69, 78.
  Praxis  31.
  Premieackord  41, 71.
  Preparatindustrien  28.
  Produktivt arbete  37, 70.
  Proteiner  133.
  Purple ore  4, 140, 149.

  *Q.*

  Quebrachoextrakt  107.

  *R.*

  _Ramsay_  128.
  Rapsolja  50.
  Reformifver  69.
  Regeneratorer  154.
    Rentabilitet  77, 79.
  Resorcin  14.
  _Rhenania_  4.
  Rofolja  50.
  Rosanilin  14.
  Rosolsyra  131.
  _Roth_  127.
  Rykande svafvelsyra  18.
  Rler  37.
  Rntefoten  157.
  Rdfrg  48.

  *S.*

  Sackarin  56.
  Salmiak  54.
  Salose  118.
  Salpeter, se Chilesalpeter och Kaliumnitrat.
  Salpeterlador  91.
  Salpetersyra  5, 46, 60, 89, 92, 140, 141.
  Salt, se Koksalt.
  Saltsyra  4, 10, 55, 130, 134-136, 141-145, 150.
  Samarbete  33, 80.
  _Schmidt_  103.
  _Schreib_  8.
  _Schultze_  29.
  Schwartzugnen  111.
  Silke  120, 122, 123.
  Siloxikon  94.
  Silvalingarn  121.
  Sirap  52.
  Siriusgarn  123.
  _Simonsen_  127.
  _Simpson_  145, 153.
  Skifferolja  108.
  Skogskultur  109.
  Skogsmark  108, 120.
  Skogstillgng  110.
  _Skraup_  132.
  Slapphet  69.
  _Slingervoet-Ramondt_  106.
  Slipmassa  116, 125.
  Smrgel  58, 125.
  Snyltgster  37.
  Socialism  23, 39, 40, 42, 80.
  Socker  27, 52, 66, 102, 105, 118, 127, 132.
  Soda  3-13, 32, 46, 55, 60, 96, 137, 139, 141-151.
  _Solvay Co._ 12.
  Solvaymetoden  6-13, 141.
  Sparsamhet  29, 37, 154, 157-159, 161.
  Specialisering  23, 71.
  Spetsglans  56.
  Sprit, se Alkohol.
  Sprngmnen  28, 46, 126, se Krut.
  Statistik  25, 33, 36, 38-40, 44-60.
  Statsmakterna  68, 71, 90.
  _Stavely_  146.
  Stearin  50, 62.
  Stenkol  38, 39, 58, 83, 91, 92, 131.
  Stenkolsdestillation  91, 92.
  Stenkolsgrufvor  38, 39.
  Stenkolstjra  14, 16, 17, 52, 63, 108, 130.
  Stenkolsstybb  64.
  _Stora Kopparbergs Bergslag_  65.
  _Streeb_  117, 132.
  _Strehlenert_  123.
  Strontium  114.
  Stubintrd  46.
  Stl  37, 96, 97.
  Strkelse  52, 66, 132.
  Strkelsesocker  52.
  Substantiva frger  22.
  Sulfat, se Natriumsulfat.
  Sulfatlut  119, 120, 130, 133, 138, 139, 150.
  Sulfatmassa  116, 134, 150.
    Sulfatmetoden  65, 133, 137, 138, 150, 151.
  Sulfinfrger  21, 104, 118.
  Sulfitlut  104, 116-119, 130-133.
  Sulfitmassa  116, 134.
  Sulfitmetoden  65.
  Superfosfat  46, 60, 152.
  _Svern_  123.
  Svafvel  5, 55, 76, 134.
    --   -frger  21, 104, 118.
    --   -jrn  146.
    --   -jrnnatrium  149.
    --   -kalcium  5.
    --   -kis  4, 96, 134, 144, 148.
    --   -lefver  21.
    --   -natrium  4, 5, 22, 137, 138, 145, 147-149.
  Svafvelregenerering  150.
  Svafvelsyra  4, 18, 32, 46, 58, 60, 92, 98, 99, 117, 125, 136,
      142, 144.
  Svafvelsyrlighet  18, 96, 99, 117, 136, 142, 144-149.
  Svafvelvte  5, 142, 147, 148, 150.
  Svetsning, autogen  113.
  Syre  93, 94, 102, 113.
  Sgspn  101, 126-129.
  Spa  50, 61, 63.
  Sckar  121.

  *T.*

  Tackjrn  96.
  Tagel  123.
  Talg  50.
  Tapeter  124.
  Tariff-Commission  34.
  Teknikern  69, 77-79.
  Tenn o. dess fren. 55, 56, 58, 135.
  Terpentinolja  50, 65, 106.
  Textilvaror  27, 29, 44, 95, 121.
  _Tiemann_  133.
  _Tilghmann_  142.
  _Tillberg_  128.
  Tillverkningskostnad  35, 36.
  Titankvfve  98.
  Tjrfrger  14-24, 31, 55, 103.
  Tobak  106, 159.
  Toluidin  14.
  Toluol  14, 16, 100.
  Tomasfosfat  46.
  Torf  44, 82-84, 108, 111, 128, 129, 138, 150, 155.
  Torfvax  108.
  Torkning  86.
  Torrdestillation  84, 107, 108, 139, 158,
      se fven Trdest. o. Stenkolsdest.
  Torrskog  130.
  Tran  50.
  Transportkostnad, se Fraktk.
  Trifenolkarbinol  130.
  Trippel  57.
  Truster  23, 73.
  Tryckfrg  48.
  Trdestillation  50, 63, 64, 111, 116, 130, 133.
  Trkol  52, 64, 109, 111-115, 130.
  Trmassa, se Cellulosa.
  Trmjl  126.
  Trolja  50.
  Trpasta  126.
  Trproduktion  109.
  Trsprit  50, 64, 101, 111-115, 133.
  Trstuck  126.
  Trsyra  111-115.
  Trtjra  48, 50, 64, 107, 111.
  Trvaror  27, 44.
  Tullskydd  6, 34, 47-63, 71, 72-76, 90, 103, 121.
  Tungspat  58.
  Tvl  50, 60, 63.
  _Tyrer_  30.
  Tysklands export o. import  33.
  Tndstickor  28, 50, 52, 107.

  *U.*

  Undersvafvelsyrligt natron  5, 55, 152.
  _Ungerer_  142.
  Unicapapp  125.
  _United Alcali Co._ 12.
  Uppfinningar  77, 105, 136, 160.
  Uranoxidsalter  131.
  Utdelningar  26-28.
  Uthllighet  159.

  *V.*

  Valsmassa  50.
  Vanadin  97.
  Vattengas  94.
  Vattenglas  46, 62, 140, 142.
  Vattenkraft  83-86, 89, 155.
  Vattenvgar  3, 71.
  Vedmtt  109.
  Vedtorkning  112.
  _Verein Chemischer Fabriken_  148.
  _Verguin_  14.
  Verkmstare  31.
  Vidalsvart  21.
  Vin  158.
  Vinstenspreparat  5.
  Virkesfrbrukning  110.
  Viscellingarn  123.
  Viskoid  124.
  Viskos  120-123, 126.
  Vitriol  56.
  _Vogt_  140, 147.
  Vulkanfiber  125.
  Vrldsmarknaden  43.
  Vrme  83-86, 154-155.
  Vrmeledning  154.
  Vte  88, 93, 94, 102.
  Vtesuperoxid  94, 102.

  *W.*

  _Wallmo_  110.
  _Weldon_  5, 143.
  Westinghousebolaget  33.
  _Wiborgh_  153.
  _Wiesner_  108, 117.
  _Winkler_  18.
  Wolfram  97.

  *X.*

  Xantogenat  122, 124.
  Xylogranit  126.
  Xylolingarn  121.
  Xylolit  126.

  *Z.*

  Zink  56, 97.
   --  -blende  4, 58.
   --  -hvitt  55.
   --  -klorid  125, 135.
   --  -sulfit  143.
  Zymoteknik  106.

  *.*

  kerjord  109, 120.
  ngkraft  85, 86.
  ngmaskiner  86.
  ngpannor  155.

  *.*

  gghvitemnen  102, 118.
  kta frger  15, 21.
  ttiksyra o. dess fren.  17, 19, 52, 64, 101, 111-115, 118, 122,
      131, 135, 146.

  *.*

  fverafverkning  110.

       *       *       *       *       *
           *       *       *       *
       *       *       *       *       *

Errata / Tryckfel:

Gteborg A. Lindgren & Sner, 1908.
  _osynlige umlauts_
[Anmrkning 13: ... Die Bedeutung]
  _Ursprungstexten lyder "Bedentung"_
[Anmrkning 21] Ch. Ind. 1905: 51.
  _Utelmnad punkt i "Ch."_
... tyska kemiska industrien enormt utvecklat sig
  _Ursprungstexten lyder "utveckat"_
[Anmrkning 133: D.R.P. 7256.]
  _Utelmnad eller osynlig punkt i "7256."_
[Anmrkning 143: Jfr. svenska pat. 24087.]
  _Utelmnad eller osynlig punkt i "24087."_
ett antal r fr hvarje mnad
  _Ursprungstexten lyder "for"_

_Register_
  _Borchers_  87, 108.
  Garfsyra  54, 66.
  Glykoser  127-129, 132, 133.
  Handelskamrar  9, 30.
  Horn  124.
  Hydrosulfit  94.
  Jrntillverkning  27, 56, 96, 111, 154.
  _Klason_  117, 132, 133.
  Laboratorium  78.
  Metallextraktion  88, 135.
    _Utelmnad eller osynlig punkt har lagts till._

  Koksalt ... 142-144, 147, 149, 151, 153.
    _Utelmnat komma i "147," har lagts till._

  Metallindustrien  27, 44, 56.
    _Ursprungstexten lyder "27."_
  _Schmidt_  103.
    _Ursprungstexten lyder "103,"_
  [Svafvel]-frger  21, 104, 118.
    _Ursprungstexten lyder "21."_
  Svafvelsyra ... 136, 142, 144.
    _Ursprungstexten lyder "136."_
